Undersökningens syfte Àr att undersöka förekomsten av kÀnslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen Àr att med hjÀlp av en kvalitativ metod fÄ ökad förstÄelse av hur anstÀllda upplever, hanterar och pÄverkas av dessa kÀnslor. Den teoretiska grunden bygger pÄ Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat kÀnslan av att inte leva upp till omgivningens mÄl, normer och förvÀntningar. Individens attribuering pÄverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam.

Sammanfattning - ?FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft?Datum: 2012-05-30NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Martin Davidsson (martinmartin400@gmail.com)Ida Wallén Ehrstrand (ida.wallenehrstrand@comhem.se)Titel: FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft  Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: AllmÀnnyttan, affÀrsmÀssiga principerFrÄgestÀllning: EU direktiv har initierat en ny lagstiftning som innebÀr att de kommunala bostadsaktiebolagen ska drivas pÄ affÀrsmÀssiga grunder. Vi frÄgar oss: Vad innebÀr egentligen affÀrsmÀssiga principer för de kommunala bostadsaktiebolagen? Vilken skillnad blir det att driva kommunala bostadsaktiebolag enligt den nya lagen? Vilken pÄverkan fÄr applicerandet av affÀrsmÀssiga principer pÄ kommunala bostadsaktiebolags externredovisning?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det innebÀr för de kommunala bostadsaktiebolagen nÀr dessa mÄste drivas enligt affÀrsmÀssiga principer och vilka konsekvenserna blir. Metod: En kvalitativ studie Àr vald för att fÄ ett bredare perspektiv för problemet. Information har samlats in genom databaser, webbsidor och en personlig intervju.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Det nya arbetslivet? Ă€r ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna frĂ„n Generation Y som efterfrĂ„gar ett arbetssĂ€tt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. ArbetssĂ€ttet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjĂ€lpmedel och Ă€ven bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebĂ€r minskade utgifter. ÖvergĂ„ngen till arbetssĂ€ttet kan dock upplevas som en svĂ„righet för dagens medarbetare som frĂ€mst bestĂ„r av den Ă€ldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsĂ€tt och vĂ€rderingar som prĂ€glats av deras samtid.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenÀr anmÀlnings- eller tillstÄndspliktiga. Dessa företag ska lÀmnamiljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpÄverkan anvÀndervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att för Är 2013 se hur vÀl detillstÄndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillÀmpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen pÄ kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi anvÀnder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsÀttning, branschtillhörighet, revisionsbyrÄ ochskuldsÀttningsgrad.

I samband med att Lagen om (1994:334) skuldsanering infördes öppnades möjligheten för svÄrt skuldsatta personer att inom en femÄrsperiod bli skuldfria. I denna uppsats Àr avsikten att beskriva skuldsaneringslagen och vad som krÀvs för att erhÄlla skuldsanering. Vidare kommer den i huvudsak att belysa gÀldenÀrens situation och hur lagen kommer till nytta för denne. För att fÄ en aktuell syn pÄ skuldsaneringslagen och dess tillÀmpning har nÄgra samtal gjorts i nÀromrÄdet. Samtalen gjordes utifrÄn en samtalsguide och avsikten med samtalen var att fÄ olika yrkesgruppers syn pÄ tillÀmpningen av skuldsaneringslagen.Tanken bakom lagen nÀr den kom var att den skulle anvÀndas strikt och det skulle vara svÄrt att uppnÄ skuldsanering.

Arbetslöshet drabbar allt fler mÀnniskor och detta fenomen Àr ett stort samhÀllsproblem. De Àldres fotfÀste i arbetslivet Àr skört pÄ dagens arbetsmarknad. Ju Àldre man Àr desto svÄrare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om Àldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras sjÀlvbild som lÄngtidsarbetslösa. En av huvudfrÄgestÀllningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den Àldre arbetslöse har och den andra om den Àldre arbetslöses syn pÄ sig sjÀlv i egenskap av lÄngtidsarbetslös.Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgÄtt frÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vÀnner, kan ha en pÄverkan pÄ arbetslivet men Àven privatlivet. Som analysredskap anvÀnder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vÄr studie visar att Facebook frÄn en början besöktes av vÄra informanter med syfte att komma i kontakt med vÀnner samt slÀkt, dock har nÀtverkstjÀnsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förvÀntningar. Avsikten med arbetet Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förvÀntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anstÀllningsbarheten. LÀroplanen (Lpf 94) sÀger att skolan ska efterstrÀva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör fÄ kÀnnedom om arbetslivets villkor. I programmÄlen för de yrkesförberedande programmen stÄr att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse dÀr grunderna ges i skolan och dÀr det förvÀntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet fÄr eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur dÀr fÀrdigheter trÀnas och förstÄelsen för yrket utvecklas. Studien Àr av empirisk karaktÀr dÀr vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktÀrsÀmneslÀrare.