För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

Bakgrund Lagen om anmÀlningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fÄtt en svÄrare roll. De förvÀntas agera i samhÀllets intresse samtidigt som de löper risken av att sjÀlva drabbas av negativa effekter nÀr de anmÀler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mÀta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansÄg vi det intressant att jÀmföra revisorskÄrens instÀllning till lagen med revisorer som anmÀlt brott.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, sÄvÀl vadgÀller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrÄgasatts frÄn sÄvÀl juridiskt som politiskt hÄll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen Àr svÄrtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar frÄn samtliga instanser för attse hur lagen tillÀmpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan Àr enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats Àr att lageninte ska förstÄs utifrÄn dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och Àven omstÀndigheterna i det enskilda fallet.

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förÀndring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjÀnster samt att söka kunskap om vad som förÀndrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat tvÄ personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen anvÀnde jag mig frÀmst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjÀnster. De tvÄ teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stÀmplingsteori. Det rÄdande synsÀttet Àr att prostitution anses skadligt pÄ mÄnga plan, frÀmst far den sÀljande parten illa och dÀrför infördes denna lag.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras ocksÄ delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benÀmns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem fÄr sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv pÄ kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslÄs vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, Ànnu inte Àr rutiniserat..

Den första skuldsaneringslagen infördes Är 1994 i svensk rÀtt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gÀller idag. Den senare lagen Àr pÄ mÄnga sÀtt lik den Àldre lagen pÄ sÄ sÀtt att förutsÀttningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett Àr desamma. Det som förÀndrats Àr frÀmst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det Àven en utredning med förslag om ytterligare förÀndringar i skuldsaneringslagen.

Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

Den organiserade brottsligheten och Àven den ekonomiska brottsligheten tillhör det nutida rÀttsystemets problemomrÄden. En del i bekÀmpandet av dessa Àr lagen (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt (PTL). Lagen har sedan dess ikrafttrÀdande utvidgats betydligt i omfattning men Àven genomgÄtt en rad förÀndringar. Syftet med denna uppsats har varit att utröna pÄ vilket sÀtt lagen har förÀndrats och utvecklats sedan dess tillkomst. För att kunna jÀmföra det teoretiska i lagen med dess tillÀmpning har intervjuer gjorts med Finansinspektionen, Föreningssparbanken och Finanspolisen.

Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende distansavtalslagen. För att uppnÄ det givna syftet valde jag som grund att utgÄ frÄn EG-direktivet och propositionen, men har Àven anvÀnt mig av annan befintlig litteratur pÄ omrÄdet. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn pÄ lagens vissa omrÄden, samt utfört en undersökning för att fÄ ett grepp om hur nÀringslivet ser pÄ lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rÀttsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillÀmpningsproblem, dÄ lagen ibland kan uppfattas som svÄr att förstÄ.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Denna rapport handlar om att försöka ÄskÄdliggöra lagstiftningen kring anvÀndandet av handfÀngsel. Under polisutbildningen har vi upptÀckt att lagen inte Àr helt enkel att förstÄ. Det har visat sig att lagen tolkas pÄ olika sÀtt av olika personer. Vi kÀnner oss dÀrför osÀkra pÄ vad som verkligen gÀller och vill reda ut detta. Syftet med rapporten Àr att klargöra vad lagstiftningen sÀger kring polisens anvÀndning av handfÀngsel.

Bakgrund: Den privata vÄrdsektorn Àr en sektor som karaktÀriseras av stark tillvÀxt. Behovet av vÄrd kommer alltid att finnas och i takt med att mÀnniskan lever lÀngre ökar Àven trycket pÄ vÄrden. Den privata vÄrdsektorn har skapat en debatt i samhÀllet dÀr man ifrÄgasÀtter att offentliga medel gÄr till vinster i privata vÄrdföretag. DÀrav Àr det av allmÀnt intresse att analysera vÄrdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vÄrdföretag tillÀmpar och om de byggt upp tillrÀcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en lÄngsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr information baseras pÄ Ärsredovisningar under en 10-Ärsperiod. UtifrÄn den finansiella informationen berÀknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhÀllsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrÄgor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhÀllsansvar gÀllande finansiell uteslutning. En fallstudie baserades pÄ intervjuer med kontorscheferna pÄ tre lokala bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att fÄ hÀrligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker anvÀnder ögonblickligt vÀrde för att analysera kunder vÀrde och nÀr det gÀller hantering av olönsamma kunder finns risk för finansiell uteslutning frÀmst pÄ grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.