Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Inom svensk rÀtt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nÀmligen skuldsaneringslagen. Denna lag Àr vÀl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall trÀda i kraft januari 2007. Syftet med denna framstÀllning var att utreda rÀttslÀget i den gamla lagen med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Men Àven studera den nya lagens innebörd och förÀndringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte Àr att verka rehabiliterande för de gÀldenÀrer som blir beviljad det. Meningen Àr att lagen skall verka preventivt, alltsÄ sÄ att fÀrre personer skall hamna i denna "övermÀktiga" skuldsituation.

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Hur ser personliga assistenter pÄ sitt yrke, vad som Àr rimligt att utföra och tillvÀgagÄngssÀtt egentligen och hur ser deras chefer pÄ det?  Genom att jÀmföra detta med det som framkommer gÀllande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan Àven rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av nÄgon form av klarlÀggande av riktlinjer för att en sÄ bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhÄllanden vilket gynnar bÄde assistenter och brukare..

Periodiseringsfonder har anvÀnts som ett resultatutjÀmnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsÀttningar. FörutsÀttningarna förÀndrades dock nÀr den nya lagen RÀntebelÀggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trÀdde i kraft Är 2005. Den dÄvarande rÀntefria avsÀttningen belades i och med den nya lagen med en rÀnta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att anvÀnda sig av denna bokslutsdisposition..

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.

Lagen om finansiell rÄdgivning har i bank- och försÀkringsbranschen stÀllt krav pÄ dokumentation och sÀkerstÀlld teoretisk kompetens.Medlyssning Àr ett verktyg för att internt följa upp att kundmötet uppfyller kraven, samtidigt som det förvÀntas bidra till en utveckling av bÄde rÄdgivaren och kundmötet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera fenomenet medlyssning samt identifiera faktorer som kan bidra till att utveckla verktyget.En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen genomfördes genom en fokusgruppintervju. Materialet bearbetades och resulterade i fyra kategorier: LÀrandeprocessen, Bedömningen, Medlyssnaren och Framtiden.Studiens viktigaste slutsats Àr att resultatet av medlyssningen Àr avhÀngt vem som genomför den. Det Àr viktigt med ÄtgÀrder avseende nÀrmsta chefs medlyssning, dÀr mÄlkonflikten behöver undanröjas och attityden behöver förÀndras. RÄdgivaren lyfter fram att intresset för att utveckla kundmötet Àr den viktigaste faktorn för att det ska upplevas som meningsfullt.

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och sjÀlvbestÀmmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda pÄ vilket nÀtverk den enskilde individen har behov av för att hÀvda sina laggivna rÀttigheter och se om lagens mÄl om sjÀlvbestÀmmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut pÄ insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hÀvdar den enskildes sjÀlvbestÀmmande. Uppsatsen utgÄr frÄn ett Aktör-NÀtverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..