Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.

SjukfrÄnvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har Ätskilliga gÄnger försökt utreda hur de bÀst ska kunna sÀnka sjukfrÄnvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste ÄtgÀrd regeringen genomfört Àr införandet av lagen (2004:1237) om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift och Àndringar i lagen (1962:381) om allmÀn försÀkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och dÀrmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte Àr att studera om regeringens intentioner har fÄtt önskad effekt pÄ de arbetsgivare vi intervjuat.

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration Àr det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. UtifrÄn vÄra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utlÀsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner dÀremot inga klara tecken pÄ ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Matematiken Àr en vetenskap som Àr indelad i flera omrÄden. Ett av dessa omrÄden Àr aritmetik som betyder rÀknelÀra. Tillhörande aritmetiken finns ett antal egenskaper, rÀkneregler och rÀknelagar. Syftet med studien var att undersöka hur den associativa lagen beskrivs och uppfattas enligt matematikdidaktisk forskning. Arbetet Àr en litteraturstudie av matematikdidaktiska forskningspublikationer.

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Bakgrund: Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr det ytterst viktigt att företag utvecklas och vÀxer för att ersÀtta företag och branscher som gÄr tillbaka eller försvinner. NÀr det gÀller tillvÀxt hos företag har beroendet av tillgÄng till kapital och nödvÀndiga resurser lyfts fram under lÄng tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgÄng till banklÄn upplevs som ett relativt litet hinder för tillvÀxt. Finansiell bootstrapping anvÀnds för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att sÀkerstÀlla tillgÄngen till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva i vilken utstrÀckning svenska smÄföretag registrerade 2009 anvÀnder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingÄr följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som anvÀnds och redovisa skillnader i anvÀndningsfrekvens.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

Syftet med denna undersökning Àr att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte frÄn 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien Àr gjord historiskt, dÀr olika tidsmÀssiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nÄ insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjÀlpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten Àr frÀmst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar pÄ de frÄgor som utformats för att testa hypoteserna och genomgÄende stÄr erkÀnda kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt faststÀllda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen krÀver för ett erkÀnnande av det transsexuella subjektet.

Titel: Skatteflyktslagen- tillĂ€mplig utifrĂ„n gĂ€llande rĂ€tt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrĂ€tt/skatterĂ€tt, 15 poĂ€ng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer Ă€ven att redogöra för nĂ€rliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer Ă€ven att skildra tvĂ„ metoder av Ă„tgĂ€rder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r det en debatt om lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS, i Sverige. KĂ€rnfrĂ„gan i debatten Ă€r, frĂ„n företagens sida, möjligheten att kunna anstĂ€lla och behĂ„lla kompetent personal. Syftet med studien Ă€r att beskriva och förklara hur LAS kan pĂ„verka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller Ă€r problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gĂ€ller anstĂ€llningsformerna samt underlĂ€tta för företagen att anvĂ€nda personliga skĂ€l som grund för uppsĂ€gning.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan lÀnge varit ett kÀnt problem för skatteverket vilket ocksÄ leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med fÄ undantag sÄ som torghandel. Borde Àven torghandeln omfattas av lagen? Borde klÀdbranschen kanske undantagas frÄn lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stÀvja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt Àven lagens nödvÀndighet i klÀdbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen dÀr empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen Àr att man pÄ ett enkelt sÀtt ska kunna hindra pÄverkade personer att framföra motorfordon bÄde före körning och efter ett rattfylleribrott dÀr man misstÀnker att personen kommer att fortsÀtta sin fÀrd med fordonet. VÄrt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillÀmpas, hur poliser pÄ myndigheterna i sitt arbete anvÀnder sig av lagen och hur de upplever att lagen Àr att arbeta efter. Vi ville Àven undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.