Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Bakgrund: Finansiell information har lÀnge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare Är har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sÀtt att lyfta fram immateriella tillgÄngarnas vÀrden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag anvÀnder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svÄrigheter som uppstÄr vid denna anvÀndning samt presentera konkreta rÄd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör anvÀndas för styrning och utvÀrdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete Àr ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska anvÀndande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Uppsatsens syfte Àr att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sÄdana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att stÀlla fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestÄende av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmÀnhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt fÄr det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva dÄ de tvingar enheterna att utvÀrdera de egna behoven..

Med anledning av den finansiella kris som rÄder och den pÄverkan den haft pÄ börs- och rÀntekurser vÀrlden över ansÄg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försÀkringsbolag pÄverkas av denna situation. Vi valde försÀkringsbolag dÄ de hanterar bÄde sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i sÄ fall hur, försÀkringsbolag anpassar och förÀndrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som rÄder. En kvalitativ metod tillÀmpades, dÀr intervjuer med tre inom Sverige vÀletablerade försÀkringsbolag genomfördes.

Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat frÄntillverkande industri till tjÀnsteproduktion sÄ har vÄrt samhÀlle i enlighet med detta fÄttkaraktÀren av en mer kunskapsbaserad ekonomi. PÄ senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs Àr ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. DÄ det kan konstateras att design Àr viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett vÀrde, Àr det för en investerareviktigt att detta vÀrderas pÄ ett relevant sÀtt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det Àr sÄledes, ur företagens perspektiv, viktigt att lÀmpliga vÀrderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillÄter idag att en internt upparbetad immateriell tillgÄng, sÄsom design,vÀrderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvÀrde.

Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostÀder trÀdde i kraft den 1 oktober 2006.I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka ÄtgÀrder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvÀndning. Vad hÀnder dÄ med Àldre hus, som har dÄligt isolerade vÀggar, tak, grund och i mÄnga fall Àven Àldre fönster som inte pÄ lÄnga vÀgar kommer upp i dagens energisparande krav.I Àldre hus Àr det frÀmst transmissionsförlusterna som stÄr för energiÄtgÄngen och i denna rapport görs berÀkningar för ett hus byggt 1959 i VÀxjö. I rapporten framgÄr det vad man tjÀnar pÄ att tillÀggsisolera och byta fönster samt hur mÄnga Är det tar innan man har tjÀnat in pÄ förbÀttringen av klimatskalet. Det ges Àven en inblick i vad man bör tÀnka pÄ om man tillÀggsisolerar med avseende pÄ kondensrisk inne i byggnadsdelarna..

Den 1 januari 2001 trĂ€dde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL Ă€ven började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrĂ„n, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansĂ„gs vĂ€sentligt att ta upp i Ă„rsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet de senaste Ă„ren Ă€r insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjĂ€rde person i Sverige uppgett att de har lĂ„gt eller inget förtroende för att de insamlade medlen anvĂ€nds pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.ÅRL Ă€r en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sĂ„dant syfte blir inte lagen helt kompatibel.

This study explores whether environmental, social and governance (ESG) issues affect the monetary value of a company.The samples used in this study have been taken from the Johannesburg Stock Exchange (JSE) in South Africa. Since 2010, JSE have been categorizing companies using the King Code III criteria to establish a Socially Responsible Investment index (SRI index). Companies that fulfill the required number of criteria are classified as 'best performers' using the SRI index.  In this study the monetary value of a random sample of 'best performers' has been compared to the monetary value of a random sample of companies without an SRI index evaluation.This study found that companies without a SRI index have a higher unique risk, which means a lower stock price with a higher dividend yield. Companies with an SRI index evaluation have a lower unique risk, which means a higher stock price and lower dividend yield. In conclusion, this study shows that SRI adjusted companies have an enhanced monetary value in comparison to non- SRI adjusted companies..

Abstrakt Titel: VÀrdering av IT-bolag ? en kvalitativ studie med fallföretag i fokus. Författare: David A. Bauer Jacob Ljungh Handledare: Erling Green Ingmar Tufvesson Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vÀrdering av företag som Àr verksamma inom IT-branschen. För att göra detta diskuteras:· nyckeltal och traditionella vÀrderingsmodeller, deras applicerbarhet, samt· vÀrderingsmodeller som fokuserar pÄ tillvÀxtföretag,· vÀrderingens pÄverkan pÄ branschen och individuella företag inom branschen.

Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.

Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens omrĂ„de, LYHS, (SFS 1998:531) av PatientsĂ€kerhetslagen (SFS 2010:659). I den Ă€ldre lagversionen var det endast hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som fick prova ut och tillhandahĂ„lla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, PatientsĂ€kerhetslagen, Ă€r ordet tillhandahĂ„lla borttaget. Ändringen och dĂ€rmed borttagningen av tillhandahĂ„llandet medför att det Ă€r fritt att tillhandahĂ„lla kontaktlinser.Studiens syfte var att ta reda pĂ„ om Sveriges kontaktlinsoptiker har Ă€ndrat sitt sĂ€tt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trĂ€tt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gĂ€llande kontaktlinser enligt lagen.En enkĂ€t omfattande 13 frĂ„gor skapades i form av en webbaserad enkĂ€t med hjĂ€lp av programmet Google Docs (http://docs.google.com). Den innefattade frĂ„gor om hur svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagĂ€ndringen 1 januari 2011 trĂ€dde i kraft.

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § Àr en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrÄgningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrÄgningsunderlaget inneha den information som Àr nödvÀndig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrÄgningsunderlaget sÄ skall de uppstÀllda skall-kraven vara uppfyllda.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.Metod: Vi har i denna jÀmförande studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design dÀr vi med hjÀlp av sekundÀrdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femÄrsperiod.Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att berÀkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvÀrde pÄ de utvalda nyckeltalen och sedan jÀmfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har Àven anvÀnts för att se om det fanns nÄgon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. VÄr slutsats var att det inte fanns nÄgon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bÀttre sammantaget..

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrÄn ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebÀr att olika behov och konsumtionsmönster gÄr att urskilja. Ett sÀtt att studera marknaden Àr utifrÄn ett kulturellt perspektiv med utgÄngspunkt att kulturella variabler pÄverkar individers och gruppers köpbeteenden. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprÀtthÄlla goda kundrelationer med svenskar med utlÀndsk bakgrund genom att anstÀlla personer med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Under arbetets gÄng har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

Public procurement in Sweden is regulated by the Act on Public Procure­ment (lagen om offentlig upphandling, LOU, in Swedish). The Public procurement in Sweden stands every year approximately for 500 bil­lion Swedish crowns of the taxpayers? money. It is therefore im­portant that the money is spent in the best possible way. The focus in this study is set on the relationship between the small- and medium sized building entrepreneurs and the government.