Syftet med uppsatsen Àr att undersöka befintlig vÀrderingsteoris tillÀmplighet pÄ fallföretaget. Fallföretaget jÀmförs Àven med konkurrenter i branschen för att utreda generaliserbarheten för fallstudiens resultat pÄ branschen som helhet. En kvalitativ analys av ett fallföretag genomförs. Information erhÄlls genom intervjuer med fallföretagets VD och utvalda analytiker och branschkunniga, samt genom insamlande av finansiell data. En kvantitativ branschstudie genomförs i syfte att jÀmföra fallföretaget med dess konkurrenter.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka den nya företeelsen med snabblÄn och se hur dessa regleras i förhÄllande till klassiska konsumentkrediter och vilka konsekvenser den nuvarande regleringen leder till. Jag har nu kunnat konstatera att skillnaderna frÀmst bestÄr av tre situationer dÄ lagen gör direkta undantag vad gÀller smÄ och snabba krediter. Undantagen bestÄr i ett avsteg frÄn krav pÄ kreditprövning, avsteg frÄn krav pÄ skriftlighet och avsteg frÄn krav pÄ information. Den nuvarande regleringen leder till att allt fler hamnar i skuldfÀllor vilket syftet var att undvika med den nya konsumentkreditlagen. Idag har samhÀllet förÀndrats och vilket Àven konsumentkreditlagen kan behöva göra..

Bör en bostadshyresrÀtt tilldelas ett positivt vÀrde vid bodelning med anledning avÀktenskapsskillnad? Under vilka omstÀndigheter skall i sÄdana fall bostadshyresrÀtten ÄsÀttasett vÀrde?Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt undersöka huruvida en bostadshyresrÀtt bör tilldelas ettvÀrde vid en bodelning med anledning av Àktenskapsskillnad. Detta innefattar att utreda omförbudet i 12 kap 65 § JB hindrar att en hyresrÀtt ges ett vÀrde vid bodelningssammanhangsamt att utreda vilka konsekvenser det skulle innebÀra om hyresrÀtten tilldelades ett vÀrde.Undersökningen utgÄr i frÄn de begrÀnsningar lagen uppstÀller vid att ÄsÀtta en hyresrÀtt ettvÀrde. Med anledning av detta Àr syftet dessutom att belysa under vilka omstÀndigheterhyresrÀtten kan komma att tilldelas ett vÀrde och Àven belysa vilka skyddsintressen som finnsatt beakta..

För fyrtio Är sedan stiftades lag (1974:12) om anstÀllningsskydd. DÀrefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten pÄ arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillÀmplig krÀvs att ett anstÀllningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns sÄledes flera arbetsrÀttsliga situationer som inte regleras av LAS.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strÀvas det efter en sÄ hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slÄ index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi Àr att marknaden Àr effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader Àr effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte Àr att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen Àr av deduktiv karaktÀr, dÄ redan befintliga teoriers riktighet testas med hjÀlp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillÀmpat ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt.Studien visar inte pÄ nÄgra statistiskt signifikanta resultat dÄ det gÀller förekomsten av P/E-talseffekten.

Syftet med vÄr studie Àr att studera förhÄllandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vi Àmnar ocksÄ studera effekten av analytikernas uttalanden pÄ företagens aktiekurser. DÀrmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi anvÀnder en kvantitativ studie, dÀr vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vidare anvÀndes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som bestÀmmer valet av kapitalstruktur hos företag pÄ stockholmsbörsen med utgÄngspunkt frÄn Graham & Harveys studie. Vidare Àmnar vi utreda hur viktiga faktorerna Àr för utformningen av kapitalstrukturen hos företag och om vi kan finna stöd för vÄra resultat i Graham & Harveys studie. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ ansats i form av en enkÀtundersökning. Vi utgÄr frÄn ett deduktivt perspektiv för att sÄledes testa befintlig teori. Vi har kommit fram till att vÄr undersökning finner stöd och till största del överensstÀmmer med Graham & Harveys studie.

Östersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de lĂ€nder som angrĂ€nsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att faststĂ€lla deras vĂ€xelkurs har mĂ„nga lĂ€nder anvĂ€nt sig av olika myntfot sĂ„som till exempel guldmyntfoten dĂ€r valutans vĂ€rde bestĂ€mdes utifrĂ„n vĂ€rdet pĂ„ motsvarande mĂ€ngd guld vilket innebĂ€r att vĂ€xelkurserna var fasta. UtifrĂ„n guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft Ă€ven i andra lĂ€nder vilket innebĂ€r att en vara ska kunna köpas för samma mĂ€ngd av valutan oavsett om det Ă€r inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gĂ„nger, bĂ„de för kort och lĂ„ng sikt, med fĂ„talet lĂ€nder till ett större antal.Denna studie anvĂ€nder sig av teoriernas grundidĂ© och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form hĂ„ller för Östersjöns handelsomrĂ„de.

Finansiella index Àr viktade efter de ingÄende vÀrdepappernas del av det totala marknadsvÀrdet. Dessa index anvÀnds kontinuerligt vid utvÀrdering av kapitalförvaltare och vid generella beskrivningar av utvecklingen pÄ ?marknaden?. Enligt klassisk finansiell teori bör alla aktier pÄ marknaden vara ?rÀtt? prissatta eftersom all information ska vara inkluderad i aktiens pris.

Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.

 This study is made, on behalf of VÀsterbottens Fotbollsförbund, with the purpose to investigate how the 2008 financial crisis have affected the sponsorship to the voluntary sports sector in the VÀsterbotten region, with focus on the womens elite football teams. The background of this study was to investigate the effect of the financial crisis to help the voluntary organizations in the future. The study was carried out with a qualitative approach as depth interviews with ten people representing both the voluntary organizations and the sponsoring companies, which one was a previous sponsor. To understand and interpret the result of the interviews we used models such as the stakeholder model, the A-ERIC model and a communication model for sponsorship from literature such as Donaldson and Preston (1995), Mitchell et. al.

Bakgrund: Alla företag utsĂ€tts för risk och en bransch med mycket stor riskexponering Ă€r flygbolagsbranschen. Hur risken Ă€n hanteras innebĂ€r den alltid en kostnad och för att aktieĂ€garvĂ€rdet ska bli sĂ„ högt som möjligt gĂ€ller det att minimera denna kostnad. Vilka huvudsakliga risker försĂ€krar sig passagerarflygbolagen mot? Vilka Ă€r motiven till att de försĂ€krar sig? Är hanteringen av försĂ€kringsbara risker i överensstĂ€mmelse med ett aktieĂ€garperspektiv?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n finansiell teori analysera passagerarflygbolagens anvĂ€ndning av försĂ€kring som riskhanteringsmetod. Analysen sker utifrĂ„n ett aktieĂ€garperspektiv.Genomförande: Studien bygger pĂ„ intervjuer genomförda med försĂ€kringsansvarige pĂ„ fem olika flygbolag.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet anvÀndes nÀr personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmÀnna handlingar pÄ Internet. Vi har Àven undersökt nÀr behandling av personuppgifter Àr förbjudet och de undantag som finns i lagen som sÀrskilt har kunnat innebÀra en integritetskrÀnkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svÄrighet för lagstiftaren att förutse pÄ vilket sÀtt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men Àr subsidiÀr och innehÄller ett flertal undantag som har gjort det svÄrt att angripa krÀnkande behandling av personuppgifter som spridits pÄ Internet.