Idag finns en mÄngfald av redovisningssÀtt nÀr det gÀller pensionsÄtaganden i smÄ företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsÄtaganden innebÀr skyldigheter som regleras först i en avlÀgsen framtid, vilket gör att det Àr mycket svÄrt att faststÀlla ett nuvÀrde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lÀmnar utrymme för företags egna tolkningar. FrÄgan Àr om komplexiteten som Àr förenad med pensionsÄtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sÀtt att redovisa desamma pÄ, kan leda till att företag redovisar lÀmnade pensionslöften, pÄ ett sÄdant sÀtt att en missvisande bild av finansiell stÀllning uppstÄr.Huvudsyftet i denna uppsats Àr att undersöka varför företags redovisning av pensionsÄtaganden skiljer sig Ät och pÄ vilka sÀtt redovisningen i frÄga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell stÀllning. Ett delsyfte Àr att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsÄtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

En studie av motiveringarna till rÀttshjÀlpslagen..

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvĂ€rdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvĂ€rdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvĂ€rdar och hur uppfattar lagen sjĂ€lv idĂ©n med lagvĂ€rdar? UppnĂ„r lagvĂ€rdarna sitt syfte, utifrĂ„n Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvĂ€rdsutbildningen tillrĂ€cklig, sett utifrĂ„n dagens utformning? Har sĂ€kerheten runt matcherna förbĂ€ttrats, i och med införandet av lagvĂ€rdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet pĂ„ lagvĂ€rd. Datainsamling har skett i form av enkĂ€t, utformad i samrĂ„d med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvĂ€rd finns. PĂ„ frĂ„gan om lagvĂ€rdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjÀnst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.NÀr lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmÀterstraffansvar för den som köper en sexuell tjÀnst men inte för den som sÀljer den. Föreliggandeundersökning Àmnar söka svar pÄ frÄgor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsÄg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den sÀljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka vÀrden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhÄlls som skyddsvÀrda i förhÄllande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar pÄ i grova drag tvÄ motstÄende förhÄllningssÀtt till prostitution,som bÄda hÀvdar en feministisk utgÄngspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar pÄ kvinnansrÀttigheter. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten i min studie Àr diskursanalys.Undersökningen prÀglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp frÄn kritiskdiskursteori som Àmnar belysa materialet och svara pÄ frÄgor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. FrÄgorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mÀtmetoder som komplement.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens Ă„r 1988. I Sverige regleras patent pĂ„ uppfinningar i patentlagen, Ă€ven patent pĂ„ gener regleras i den lagen. NĂ€r ett patent beviljas pĂ„ en uppfinning erhĂ„lls en ensamrĂ€tt, alltsĂ„ en ensamrĂ€tt att yrkesmĂ€ssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestĂ€mmelsen kring patent pĂ„ mĂ€nniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gĂ„r att ta patent pĂ„ mĂ€nniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mĂ€nniskokroppen utgör alltsĂ„ ett undantag för patentering. Isolerade bestĂ„ndsdelar av mĂ€nniskokroppen eller tekniskt framstĂ€llda bestĂ„ndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Ă€ven om en bestĂ„ndsdels struktur Ă€r identisk med strukturen hos en naturlig bestĂ„ndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Ă„r lĂ„ng debatt lĂ„g bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rĂ€ttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Skatteverket fattar varje Är ett grundlÀggande beslut om Ärlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare Àr skyldiga att medverka genom att lÀmna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien Àr de 30 största företagen noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hÀnsyn till börsvÀrde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens smÄ företag samt för företag inom industrisektorn..

Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla fysiska testresultat frÄn Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns nÄgot samband till tabellplaceringen. Data har insamlats frÄn svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats Àr antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka dÀr 158 spelare fördelat pÄ sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan lÀngd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt berÀknades genom coopertest och beeptest dÀr skillnaden mellan bÀsta och sÀmsta lagets testvÀrde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Den 1 januari 2006 infördes Àndringar i rÀttegÄngsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa Àndringar Àr den nya DNA-lagen. Syftet med Àndringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna faststÀlla identiteten och binda eventuell gÀrningsmÀn till brottet samt att polis och Äklagare med hjÀlp av DNA-tekniken kan fÄ fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ om polismyndigheterna skickat in prover i den utstrÀckning det finns resurser för.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008.

Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och kroppsbesiktningskiljer sig mellan mÀn och kvinnor, dÀr mÀns möjligheter att utföra dessa ÄtgÀrderpÄ kvinnor Àr begrÀnsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestÀmmelserna kring dessa ÄtgÀrder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de fÄr för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat vÀsentligalagar som berör dessa tvÄngsÄtgÀrder, intervjuer med poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till Àndraderegler kring rÀttegÄngsbalkens bestÀmmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet rÄder delade meningar kring bestÀmmelserna. Att visa hÀnsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vÀgas mot det merarbete somkvinnliga poliser tillförs och det faktum att mÄnga kvinnor troligen undgÄrlagföring dÄ dessa inte fÄr underkastas gÀllande tvÄngsmedel av den stora delenmanliga poliser som poliskÄren utgör.

I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjĂ€nster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. UtifrĂ„n det har polisens förebyggande arbete blivit svĂ„rare. Trafficking som Ă€r en del av könshandeln, Ă€r nĂ„got som polisen har arbetat mot lĂ€nge, det Ă€r inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i brottsbalken, MĂ€nniskohandel för sexuella Ă€ndamĂ„l. Årligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn frĂ„n andra delar av vĂ€rlden, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.

En revisor har en mÀngd lagar och rekommendationer att ta hÀnsyn till i sitt arbete. NÀr ytterligare en lag, anmÀlningsplikten, kom Är 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmÀlningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillÄtelse att vÀnda sig till en Äklagare, vilket nu Àr en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. AnmÀlningsplikten kom alltsÄ att stÀllas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svÄrt för revisorerna att fÄ fram den information som krÀvs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Under de senaste Ärtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gÀllande den hÄllbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet vÀljer en del företag att implementera hÄllbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig sÄ kallad HÄllbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osÀkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, nÄgot som skulle kunna ÄtgÀrdas om företagen lÄter en utomstÄende tredje part bestyrka hÄllbarhetsredovisningen. DÄ bestyrkandet av hÄllbarhetsredovisningar inte Àr reglerat i samma utstrÀckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels Àr frivilligt men ocksÄ genom att det finns möjlighet att vÀlja andra bestyrkandegivare Àn revisorer.Syftet med denna studie Àr att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att lÄta bestyrka sina hÄllbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.