I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebÀr en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten pÄ illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men Àven vilka konsekvenser den kan fÄ för den enskilde individen i form av inskrÀnkningar i de grundlagsstadgade fri och rÀttigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rÀttsvÀsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mÀngd illegala vapen i samhÀllet. I vÄrt andra kapitel gÄr vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiÀra uttryck som Àr bra att kÀnna till t ex fara i dröjsmÄl.

Chief executives and other persons in management positions are not applicable to the same protection system as other employees. Lagen om anstÀlllningsskydd is not applicable for example. Instead all terms and conditions are in the employment contract, which get increased importance. The employment contract for a chief executive is comprehensive. This essay focuses on employment protection, wages and compensation, loyalty during the employment, secrecy and competitive clauses.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

MÀklarbranschen har varit omskriven i media de senaste Ären och förra Äret presenterades det nya lagförslaget pÄ en ny fastighetsmÀklarlag. I dag finns det ingen lag som reglerar mÀklarens skyldighet att uppvisa budgivningslista efter avslutad budgivning. Dock sÀger det nya lagförslaget: ?En fastighetsmÀklare ska vara skyldig att dokumentera budgivningsprocessen och att överlÀmna dokumentationen till köparen och sÀljaren nÀr överlÄtelseavtalet Àr slutet, den ska ocksÄ syfta till att hindra mÀklaren att presentera luftbud och dÀrigenom pressa upp priset.? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om lagförslaget kommer att resultera i tryggare budgivningar. Vi vill Àven ta reda pÄ hur mÀklarna stÀller sig till budgivningsförfarandet i den nya lagen samt om deras förtroende kommer att stiga hos presumtiva köpare.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhĂ€lle krĂ€vs en vĂ€l fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det pĂ„ myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprĂ€tthĂ„lla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmĂ€nna rĂ„d och vĂ€gledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas anstrĂ€ngning att bibehĂ„lla stabiliteten pĂ„ marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmĂ€ssiga förĂ€ndringar dĂ€r det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstĂ„r igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltĂ€ckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebĂ€rregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jÀmtemot de privata bostadsfastighetsbolagen nÀr det kommer till risker och konkurrens dÀr stora skillnader har varit tillgÄngen samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag Äsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gÀller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmÄnlig finansiering. UtifrÄn förÀndringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förÀndring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka tvÄ teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka Àr trade-off teorin samt pecking order teorin.

Denna studie undersöker hur polisvÄld och polisvÄld i media tolkas av polisen sjÀlv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att sÀkerhetsstÀlla att fakta talar och att inte undersökarens Äsikter pÄverkar utgÄngen. VÄldets tolkning blev kÀrnkategorin med Ätta underkategorier. Data pÄvisade ett flertal problem gÀllande hur vÄldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande pÄ polisen vilket pÄverkar hur allmÀnheten skapar sin bild av dem.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.NivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och fÄr konkurrera med privata utförare nÀr det gÀller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda pÄ om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar pÄ lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gÄ vidare med att framstÀlla relevanta intervjufrÄgor som vi tÀnker stÀlla till respondenterna. Utöver primÀrdata som anvÀnts bestÄr sekundÀrdata av bland annat vÀsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till nÄgot konkret svar om kommunen och privata aktörer fÄr konkurrera pÄ samma villkor nÀr det gÀller att marknadsföra sig. UtifrÄn det material vi tagit del av kan ett konstaterande ÀndÄ göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, Àn vad kommunen har.

Vi vill i denna uppsats utvÀrdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för vÀrderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vÄr processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge anvÀndare en modellsom tÀcker grunderna för en pÄlitlig vÀrdering av expansivatillvÀxtbolag utan eller med begrÀnsad finansiell historik. UtifrÄndenna modell Àr förhoppningen att vÀrderingen skall ske pÄ ennyanserad grund av modeller frÄn ett flertal grenar inom ekonomi, sÄsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Sammanfattning I föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjÀnstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hÀnsyn till barnets bÀsta. Uppsatsen utgÄr frÄn ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket Àr av stor vikt för val av frÄgestÀllning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jÀmförande karaktÀr genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rÀttstillÀmpning sÀtts i relation till varandra. JÀmförelsen utgÄr frÄn tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), sÀrskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som Àr förknippade med försörjningsstödet.

Titel: Basel III ? En studie om baselregelverkets pÄverkan pÄ den svenska banksektorn NivÄ: D-nivÄ (30 HögskolepoÀng) inom Àmnet företagsekonomi Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Datum: Jönköping, Maj 2011 FrÄgestÀllningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III Àndra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad? Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och undersöka Basel III:s pÄverkan pÄ den svenska banksektorn. Metod: Författarna har inom studien anvÀnt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvÀgagÄngssÀtt. De intervjufrÄgor som vi tagit fram har grundats pÄ studiens tre frÄgestÀllningar. Respondenterna som intervjuats Àr personer som Àr ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lÀmnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till vÀldefinierade resultat. Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna Àr positivt instÀllda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad.

Den första oktober 2006 infördes lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus Àr utifrÄn energisynpunkt. Den talar bland annat om för byggnadens Àgare hur energianvÀndningen kan minskas och driftkostnaderna sÀnkas. Lagen innehÄller skyldighet för Àgare till byggnader av olika slag att energideklarera sina byggnader med hjÀlp av en oberoende expert. Enligt lagen om energideklaration ska cirka 400 000 byggnader i Sverige vara energideklarerade senast 31 december 2008. Detta gÀller hyres- och bostadsrÀttshus, lokaler och specialbyggnader.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för smÄ svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av smÄ företags kostnader kunde hÀrledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. DÀr mÄlet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gÀllande för företagen i tvÄ Är och dÀrmed blir det relevant att göra en studie om hur smÄ svenska aktiebolag pÄverkats av förÀndringen.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten pÄverkat smÄ svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jÀmföra hur förvÀntningarna pÄ avskaffandet överensstÀmmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer pÄverkat utfallen.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jÀmförelser och dra generella slutsatser.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.