Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Hur ser personliga assistenter pÄ sitt yrke, vad som Àr rimligt att utföra och tillvÀgagÄngssÀtt egentligen och hur ser deras chefer pÄ det?  Genom att jÀmföra detta med det som framkommer gÀllande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan Àven rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av nÄgon form av klarlÀggande av riktlinjer för att en sÄ bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhÄllanden vilket gynnar bÄde assistenter och brukare..

Periodiseringsfonder har anvÀnts som ett resultatutjÀmnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsÀttningar. FörutsÀttningarna förÀndrades dock nÀr den nya lagen RÀntebelÀggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trÀdde i kraft Är 2005. Den dÄvarande rÀntefria avsÀttningen belades i och med den nya lagen med en rÀnta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att anvÀnda sig av denna bokslutsdisposition..

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter och rÄdgivarens arbete Àr av ökad betydelse i samhÀllet eftersom konsumenternas agerande pÄ den finansiella marknaden har förÀndrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrÄdgivare.VÄrt syfte Àr att identifiera hur Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter pÄverkar en rÄdgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lÀgger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar pÄ södra Sverige och avgrÀnsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn öppna intervjuer med representanter frÄn Swedbank och Handelsbanken. Vi har anvÀnt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom vÄra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rÄdgivning Àr av stor betydelse för rÄdgivare i deras arbete.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och sjÀlvbestÀmmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda pÄ vilket nÀtverk den enskilde individen har behov av för att hÀvda sina laggivna rÀttigheter och se om lagens mÄl om sjÀlvbestÀmmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut pÄ insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hÀvdar den enskildes sjÀlvbestÀmmande. Uppsatsen utgÄr frÄn ett Aktör-NÀtverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestÀmmelser i naturvÄrdslagen. Den innebÀr att vi inte har rÀtt att bebygga eller anlÀgga anordningar nÀrmare Àn 100 meter frÄn strandlinjen. Samma gÀller frÄn strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag Àr att allmÀnheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och vÀxtlivet. Lagen sÀger att det mÄste finnas sÀrskilda skÀl för att fÄ dispens och inget utrymme lÀmnas för en differentierad tillÀmpning.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.