För närvarande pågår det en debatt om lagen om anställningsskydd, LAS, i Sverige. Kärnfrågan i debatten är, från företagens sida, möjligheten att kunna anställa och behålla kompetent personal. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur LAS kan påverka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller är problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gäller anställningsformerna samt underlätta för företagen att använda personliga skäl som grund för uppsägning.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen är att man på ett enkelt sätt ska kunna hindra påverkade personer att framföra motorfordon både före körning och efter ett rattfylleribrott där man misstänker att personen kommer att fortsätta sin färd med fordonet. Vårt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillämpas, hur poliser på myndigheterna i sitt arbete använder sig av lagen och hur de upplever att lagen är att arbeta efter. Vi ville även undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

Bakgrund Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till lagen med revisorer som anmält brott.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, såväl vadgäller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrågasatts från såväl juridiskt som politiskt håll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen är svårtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar från samtliga instanser för attse hur lagen tillämpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan är enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats är att lageninte ska förstås utifrån dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och även omständigheterna i det enskilda fallet.

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag.

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM.Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras också delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benämns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem får sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv på kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslås vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, ännu inte är rutiniserat..

Den första skuldsaneringslagen infördes år 1994 i svensk rätt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gäller idag. Den senare lagen är på många sätt lik den äldre lagen på så sätt att förutsättningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett är desamma. Det som förändrats är främst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det även en utredning med förslag om ytterligare förändringar i skuldsaneringslagen.

Bakgrund:Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav.Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden.

Den organiserade brottsligheten och även den ekonomiska brottsligheten tillhör det nutida rättsystemets problemområden. En del i bekämpandet av dessa är lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (PTL). Lagen har sedan dess ikraftträdande utvidgats betydligt i omfattning men även genomgått en rad förändringar. Syftet med denna uppsats har varit att utröna på vilket sätt lagen har förändrats och utvecklats sedan dess tillkomst. För att kunna jämföra det teoretiska i lagen med dess tillämpning har intervjuer gjorts med Finansinspektionen, Föreningssparbanken och Finanspolisen.

Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rättsreglerna angående distansavtalslagen. För att uppnå det givna syftet valde jag som grund att utgå från EG-direktivet och propositionen, men har även använt mig av annan befintlig litteratur på området. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn på lagens vissa områden, samt utfört en undersökning för att få ett grepp om hur näringslivet ser på lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rättsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillämpningsproblem, då lagen ibland kan uppfattas som svår att förstå.

Denna rapport handlar om att försöka åskådliggöra lagstiftningen kring användandet av handfängsel. Under polisutbildningen har vi upptäckt att lagen inte är helt enkel att förstå. Det har visat sig att lagen tolkas på olika sätt av olika personer. Vi känner oss därför osäkra på vad som verkligen gäller och vill reda ut detta. Syftet med rapporten är att klargöra vad lagstiftningen säger kring polisens användning av handfängsel.

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.

Inom svensk rätt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nämligen skuldsaneringslagen. Denna lag är väl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall träda i kraft januari 2007. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i den gamla lagen med hjälp av traditionell juridisk metod. Men även studera den nya lagens innebörd och förändringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte är att verka rehabiliterande för de gäldenärer som blir beviljad det. Meningen är att lagen skall verka preventivt, alltså så att färre personer skall hamna i denna "övermäktiga" skuldsituation.