Köpcentra är utsatta för hård konkurrens och kan ha svårt att utmärka sig bland andra centra. Problemet för köpcentra är att erbjuda kunder något unikt som får konsumenter att vilja besöka dem. Det kan även vara svårt för köpcentra att få en överblick över sina kunder på samma vis som enskilda handlare har. Mobila applikationer är ett medie som används allt mer i marknadsföringssyfte. I uppsatsen benämns ordet applikation för ?app?.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

E-handel mellan företag som säljer hemelektronik och svenska konsumenter har blivit vanligare de senaste åren. Trots den kraftiga tillväxten är konsumenter fortfarande ifrågasättande till tryggheten med att handla över Internet. Med hjälp av teori har aspekter identifierats som påverkar konsumentens förtroende till en webbutik. Aspekterna delas in i fyra kategorier; influensbaserade faktorer, upplevelsebaserade faktorer, personlig inställning och erfarenhetsbaserad inställning. Med en kvantitativ studie har vi undersökt vilka faktorer som är viktiga för att konsumenten ska känna förtroende till en webbutik när den handlar hemelektronik.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

 Titel:Hur kan CSR användas för att kommunicera ansvar mot kunderna?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Mia Grehn och Linn HynningHandledare:Agneta SundströmDate:2013 januariSyfte:Avsikten med uppsatsen är att skapa förståelse för hur två företag kommunicerararbetet med CSR och analysera hur konsumenter uppfattar deras CSR strategier och budskap.I studien fäster vi speciell uppmärksamhet på hur kommunikationen av företagens CSR arbeteuppfattas av konsumenter samt om företagen lyckats skapa trovärdighet hos dem.Metod:Studien är baserad på företagens insamlade sekundärdata. Denna information harsammanfattats och legat till grund för en enkätstudie. Enkäten har distribuerats via socialamedien Facebook.Resultat & slutsats:Studiens resultat tyder på att CSR-kommunikationen skiljer företagen åt.Detta var inget oväntat resultat då sekundärdata var tunn hos det ena företaget samt attkunskaperna hos konsumenterna var små. Som författare tror vi att det ena företagets arbete äri ett tidigt skede och det kan även bero på att företaget är rädda att kommunikationen skastjälpa mer än hjälpa.Förslag till fortsatt forskning:Vi tror att det skulle vara intressant att studera djupare i hurkonsumenter påverkas av de olika kommunikationskanaler som används av företag för attkommunicera arbete CSR företaget på en undermedveten nivå.

Matproduktionens globala dimensioner och dess specialiserade och intensiva jordbruksmetoder tär på både den sociala och den ekologiska hållbarheten. Ett minskat avstånd mellan producenter och konsumenter genom konsumtion av mer lokal mat skulle kunna förbättra situationen. Intresset för lokal mat växer, men det finns problem som måste lösas för att det ska kunna växa sig större. I denna studie undersöks butikschefers och konsumenters attityder till lokal mat, genom intervjuer och en enkätundersökning, i syfte att undersöka vilka uppfattningar om lokal mat som finns och hur märkningar kan påverka dessa. Resultaten analyseras utifrån tidigare forskning om miljövänlig matkonsumtion, konsumenters och handlares attityder till lokal mat och hur märkningar kan påverka dessa.

Problemformulering: Små företag kan ha svårt att slå sig in på en marknad på grund av en begränsad marknadsföringsbudget och konkurrens från andra aktörer. Dessa företag måste därför i många fall använda andra mindre kostsamma metoder än traditionell marknadsföring för att etablera sig på en marknad.Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig på en marknad genom användandet av andra marknadsföringsstrategier än traditionell reklam. För att besvara vårt syfte två delar ur 4 P undersökts, plats och påverkan (distribution och marknadskommunikation).Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh där fyra personer på Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.Analys: Gooh har gått från en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nå ut till fler kunder och konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh använt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth både bland konsumenter och kunder.Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nå ut till fler kunder och konsumenter och etablera sig på marknaden för färdigmat.Slutsats: Gooh har använt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fått ett stort antal kunder och konsumenter och därmed etablerat sig på marknaden genom icke- traditionell marknadsföring..

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image.Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats:Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för många företag. Ett enkelt sätt att kommunicera med sina kunder är genom att företaget administrerar sitt egna varumärkescommunity på Facebook. Studier har visat på möjligheter för företag att stärka relationer till konsumenter och även höja varumärkesvärde, men risker med b.la. negativ åsiktsspridning har ändå lett till debatter om varumärkescommunities verkliga påverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumärkescommunities på Facebook i Sverige påverkar olika konsumentrelationer och vilken påverkan de har på svenska varumärken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumärke, företag och andra konsumenter påverkas av varumärkescommunities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fokus på att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgränsat oss till såväl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av experiment och fokusgrupper som består av kvinnliga respondenter i åldersgrupperna 17-35.

Många företagare som driver mindre företag ser redovisningen som något komplicerat som tar tid från företagets egentliga syfte. I och med att lagen kräver att en redovisning genomförs väljer därför många småföretagare att köpa redovisningstjänster, det vill säga de outsourcar redovisningen till redovisningskonsulter. Sedan 2010 har revisionsplikten avskaffats för de allra minsta företagen vilket har medfört att marknaden står inför en förändring där redovisningskonsulterna får ta mer ansvar än tidigare. För redovisningskonsulterna innebär det att arbetsuppgifterna utökas och att nya kunder kan tillkomma. För att möta denna förändring är det av intresse för redovisningskonsulterna att få  insikt om hur småföretagare  resonerar när de bestämmer sig för att köpa redovisningstjänster och hur denna köpbeslutsprocess går till  för att möta småföretagarnas behov.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

Problem:Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för enfungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fleraktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna kreditinstitut. Hushållens skuldsättningsgrad ligger idag på en generellt hög nivå dådet är allt fler som väljer att skuldsätta sig både gällande blanco- och hypotekslån. Då antaletaktörer har ökat markant ställer vi oss frågan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig åt mellan storbanker och kreditinstitut med avseende på bådeblanco- och hypotekslån.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer attligga på att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk ståndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjälp av semistrukturerade intervjuer från trestorbanker och tre kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig åt med avseende bådegällande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

På dagens marknad råder hård konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredställa oss med rätta produkter och image, gäller det att gå på djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. Nivån av njutning och tillfredställelse vid shopping skiljer sig åt mellan konsumenter. Den shopping som inte är nödvändig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som används för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhållande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, å andra sidan, handlar varor målmedvetet och effektivt och påverkas därmed inte av den underhållande delen på samma sätt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstå den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.