Som sociala varelser Àr vi mÀnniskor stÀndigt i rörelse och utsÀtts för nya intryck. Mentala förestÀllningar om omvÀrlden hjÀlper till att spara tid och energi istÀllet för att processa samma information om igen. Detta leder till kategoriseringar, stereotyper och i förlÀngningen fördomar. Denna undersökning har sökt kartlÀgga en grupp bestÄende av 23 rekryterare och deras attityder gentemot kandidater av annan etnisk bakgrund. Attityderna har mÀtts dels genom att de fÄtt genomföra Implicit Association Test (IAT) samt Àven fyllt i en enkÀt.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra den struktur som rÄder kring förÀldraförsÀkringen och granska varför mÀn inte tar ut lika mycket förÀldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker nÄgra av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förÀlder som tar ut mest förÀldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av förÀldrapenning bÄde har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer vÀljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mÀns lön, upp till socialförsÀkringstaket, positivt pÄ deras uttag av förÀldraledighet, vilket Àr förvÄnande med tanke pÄ Gary Beckers teori.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkÀt medöppna frÄgor har syftet sÄledes varit att undersöka vilken kunskap verksamma lÀrare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkÀten pÄvisar att lÀrare har goda interkulturella förhÄllningssÀtt utifrÄn ettvÀrdegrundsperspektiv. Resultatet ÄskÄdliggör att lÀrare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lÀrarna applicerar olika förhÄllningssÀtti sin undervisning för att motverka ojÀmlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrÄn resultat och tidigare forskning Àr att trots lÀrarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mÄngfald vilka Àrbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

Konflikterna i Great Lakes-regionen har prÀglats av bÄde flyktingströmmar och etniska dimensioner. Vi har genomfört en fallstudie pÄ detta omrÄde för att undersöka vilken betydelse flyktingar har för konflikterna i regionen.Vi visar hur flyktingströmmarnas karaktÀr och flyktingskapets utsatthet leder till skÀrpta etniska spÀnningar och bidrar till försvagandet av stater. Flyktingarnas osÀkra livssituation och kollektiva minnen innebÀr ett sÀrskilt starkt identitetsbehov, vilket kan leda till ökad etnisk polarisering och gör att de blir lÀtta att mobilisera politiskt.Flyktingströmmar orsakar ett allvarligt försvagande av stater, eftersom de pÄ ett fundamentalt sÀtt underminerar statens legitimitet, genom exempelvis deras förlorade förtroende för staten och dess institutioner samt deras inblandning i vÀpnade attacker mot hemlandet.Generellt uppmÀrksammas flyktingströmmar oftast bara som en allvarlig konsekvens av konflikter, men vi visar hur de ocksÄ kan förstÄs som en starkt bidragande orsak till inomstatlig och regional instabilitet..

Research has shown that immigrants in the Swedish society often, when seeking jobs, don?t get the same opportunities as the rest of the population. This thesis is a qualitative research that examines the problematic situation of unemployment among immigrants in the municipality of FinspÄng. The purpose of this study is to analyze how civil servants in FinspÄng apprehend and describe the labor market problems surrounding the immigrant groups that live in the municipality of FinspÄng. The empirical material is build upon seven qualitative interviews with eight civil servants working in FinspÄng.

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Rwanda och Darfur karaktÀriseras som tvÄ av de mest fruktansvÀrda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundlÀggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrÄgasÀttas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsÀttet skapas etnicitet i relation till nÄgon annan samt Àr i stÀndig förÀndring och utveckling. SÄvÀl Rwanda som Darfur Àr starkt prÀglade av tidigare kolonialmakters vÀlde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

Offentlig upphandling Àr ett stort och betydelsefullt Àmne i samhÀllet. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden Àr, men Doublecheck menar att det sammanlagda vÀrdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror frÄn bÄde kommuner och landsting slÄs ihop. Det finns flera frÄgor angÄende upphandlingens effektivitet och dÀri frÄgan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hÀnsyn. Det finns Ànnu ingen entydig definition av begreppet sociala hÀnsyn.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjĂ€lp av immaterialrĂ€ttsligt skydd: Om, och hur, det Ă€r möjligt för ett företag att anvĂ€nda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel pĂ„ en attraktiv marknad?Om vĂ„ra utvalda respondenter ansĂ„g att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrĂ€tt vĂ€ljer att nischa sitt produktutbud? Om patentrĂ€tten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gĂ€llande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rĂ€tt att utfĂ€rda tvĂ„ngslicenser i PatentrĂ€tten som Ă€r generaliserbar och lĂ€ttare att tillĂ€mpa Ă€n den vedertagna?Detta Ă€r en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strĂ€vat efter att fĂ„ en helhetsför-stĂ„else. DĂ€rför har vi varit öppna med vĂ„r tanke med arbetet för vĂ„ra respondenter, och Ă€ven försökt hĂ„lla oss objektiva genom arbetet. NĂ„got som emellanĂ„t varit svĂ„rt dĂ„ vi har en för-förstĂ„else och Ă€ven en ifrĂ„gasĂ€ttande ansats. I början av arbetet lĂ€ste vi pĂ„ och samlade in intressant litteratur för att öka vĂ„ra kunskaper i Ă€mnet.