Bakgrund: I ett alltmer mÄngkulturellt samhÀlle blir det mÀrkbart hur förutsÀttningarna för en god hÀlsa skiljer sig mellan olika samhÀllsgrupper. HÀlso- och sjukvÄrden har som uppgift att frÀmja hÀlsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta stÀller nya krav pÄ den svenska sjukvÄrden, dÄ en mÄngkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vÄrden. Dessa möten innehÄller ofta hinder som kan vara svÄra att överbrygga, vilket krÀver en kunskap om vilka faktorer som pÄverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanstÀlldes genom ett kvalitativt analysinnehÄll.  Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀndes en definition av kulturell kompetens och vÄrdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och sprÄkbarriÀrer utgör det största hindret i den transkulturella omvÄrdnaden.

The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were:How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism?How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity?I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries.Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about ?the third space? which concerns adolescents creating a ?third room?. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Syftet med studien var att förstÄ hur ungdomar ser pÄ deras arbetslöshet utifrÄn begrÀnsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap frÄn samhÀllet. De senaste Ärtiondena har vi gÄtt frÄn ett kollektivt samhÀlle till ett individualiserat samhÀlle. Detta ger individer mer rÀttigheter men ocksÄ skyldigheter. I Sverige Àr arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska ÄtgÀrder för att motverka arbetslösheten.

The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit.The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees? opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society.

This essay deals with the relationship between the influx to higher education and the situation on the labor market in Sweden. It also examines whether overeducation as a phenomenon is present among Swedish academics and if there is any obvious discrimination between the sexes. The Swedish government has an outspoken goal that at least 50% of every age group shall undergo an academic education. Therefore, they have expanded the possibilities ofobtaining one. We have used three economic theories to investigate the subject of this thesis and applied these on the statistics of 4 different educations.

Whether use of affirmative action can be justified is an ethical dilemma that hasbeen intensely debated. The question raises several conflict dimensions. Thepurpose of this thesis is to separate different arguments of the debate and classifywhich principles they are built upon. To accomplish this, an analytical instrumentis created where three different perspectives of equality, and deontology versusconsequentialism, are compared. A third conflict dimension, individual versusgroup ethical principles, is also considered.

Sverige börjar, precis som resten av vÀrlden, att bli alltmer mÄngkulturellt. DÄ smÀrta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smÀrta. För att patienter frÄn andra kulturer ska fÄ adekvat smÀrtstillning Àr det viktigt att sjukvÄrdspersonal och dÄ frÀmst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla Àr kanske inte heller alltid rÀtt behandling. DÄ etnicitet Àr ett kÀnsligt Àmne att undersöka valdes systematisk litteraturstudie som metod.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

Den första juli 1997 firades Hongkongs Äterförening med Kina med pompa och stÄt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behÄlla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, tvÄ system". Vi har identifierat att principen innebÀr en konflikt i den specifika situationen och anvÀnder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti anvÀnder tvÄ typer av nationalism för att samla invÄnarna i en nation och legitimera sitt styre.

Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

Vi Àr bÄda intresserade av profilÀmnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. NÀr vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestÀmde vi oss för att studera fenomenet nÀrmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frÄgade oss hur en sÄdan skola fungerar och hur eleverna pÄverkas av skolans miljö. Vi bestÀmde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön pÄ Malmö FF:s fotbollsakademi pÄverkar eleverna utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. VÄrt syfte Àr att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har pÄ de elever som gÄr dÀr. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. PÄ detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.