Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÄnga av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller pÄ nÄgot annat sÀtt upplevde sig bli illa behandlade av nÄgon professionell pÄ sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet pÄ sina praktikplatser. Den webbenkÀt som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade pÄ kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkÀten frÄgade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och pÄ annat sÀtt illa behandlad av nÄgon professionell pÄ praktikplatserna. Vi stÀllde ocksÄ frÄgor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. EnkÀten avslutas med en frÄga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade pÄ nÄgot annat sÀtt av professionella pÄ sina praktikplatser.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet. Alla skulle formas till moderna mÀnniskor.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhÀlle som Àr uppdelat pÄ kvinnliga och manliga kroppar. Materialet bestÄr av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika frÄn den manliga och kvinnliga normkroppen. UtifrÄn teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den sjÀlvupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers grÀnser i miljöer som prÀglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de anvÀnder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berÀttelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras sjÀlvupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhÀllet, pÄverkar deras livsutrymme bÄde kroppsligt och identitetsmÀssigt.

Bakgrund: VÄrd av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall dÀr personal smittats har förekommit i landet under de senaste Ären. MÄnga av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat sprÄk Àn personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lungtuberkulos pÄ infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vÄrdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund Àn sjuksköterskors och om/hur mötet pÄverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hÀmtades ur vÄrdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vÄrd. I analysprocessen anvÀndes för Àmnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns bÄde hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades pÄ olika sÀtt av sjuksköterskorna.

Det Àr vanligt att folk som kommer till ett nytt land kÀnner utanförskap, att de Àr i diaspora. Dock Àr det lika trivialt att drabbas av liknande kÀnsla av exkludering nÀr de besöker hemlandet. Men vad beror detta pÄ? Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att fÄnga kÀrnan i varför folk ifrÄn Bosnien-Hercegovina kÀnner sig som diasporamedlemmar nÀr de ÄtervÀnder hem..

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) stÀlls inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som Àr relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering Àr ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försÀmrad livskvalitet för personen i sÄvÀl den privata som den offentliga sfÀren. Orsaken till stigmatiseringen Àr komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra pÄverkan pÄ individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar dÀr fokus ligger pÄ anledningar till att berÀtta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan fÄ för individens liv.

Syftet med denna uppsats var att ifrĂ„gasĂ€tta den ofta antagna Ă„sikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstĂ€mmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, sĂ„som diskriminering, fördomar, segregering och motsĂ€ttningar. Nordirland valdes som fallstudie pĂ„ grund av att religionen dĂ€r föresprĂ„kas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig Ă„tgĂ€rd i syftet att lösa problemen i samhĂ€llet.Slutsatsen Ă€r att religionen kan ha en vĂ€rdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det Ă€r dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen pĂ„ konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhĂ€llet kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgĂ„ngspunkt i uppsatsens resultat kan man sĂ„ledes ifrĂ„gasĂ€tta religionens roll som en del av lösningen pĂ„ problemen i dagens Nordirland, dĂ€r en alternativ lösning istĂ€llet kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen pĂ„ religion och istĂ€llet en uppmĂ€rksamhet pĂ„ den nordirlĂ€ndska identiteten, som sĂ€llan föresprĂ„kats i historien..

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.