Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

On the 1st April 2006 a new legislation came into effect in Sweden; The ProhibitingDiscrimination and Other Degrading Treatment of Children and Pupils Act (2006:67). TheAct is applicable to education and other activities referred to in the Education Act(1985:1100). This dissertation aims to examine how teachers work to combatdiscrimination, and establishes whether headmasters and teachers have changed their work procedures since the law came into force.In order to seek the answers to my questions I have conducted 8 qualitative interviews with headmasters and teachers from two schools in a community outside Karlstad, with both schools comprising of students from pre-school until year 6.Discrimination is not a new phenomenon in schools, but neither is the fact that it is theschools? responsibility to work against discrimination. Discrimination is still taking place,despite discrimination laws being clearly stated within the Education Act (1985:1100) andthe school curriculum.

Det finns en tankegÄng inom organisationer som möter mÀnniskor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstÄ hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvÄrden visar den sig genom att sjukvÄrdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vÄr studie haft som syfte att titta pÄ hur dokument, som bistÄr personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med en kritisk blick pÄ kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har ocksÄ kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförstÄelse och inte lÄter individer vara fri frÄn redan konstruerade sanningar.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar sÄvÀl i Sverige som globalt. Hiv Àr en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och Àr brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering Àr pÄtagligt i hela vÀrlden och skapar hinder för prevention, god vÄrd, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvÄrden. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka möjliga pÄverkansfaktorer till varför en mindre friskola Àrunderrepresenterad av elever med utlÀndsk bakgrund. För att uppnÄ syftet stÀlls tvÄfrÄgestÀllningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utlÀndsk bakgrund som inte studerar pÄskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utlÀndskbakgrund som studerar pÄ skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara pÄ dessa frÄgor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkÀtundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien gÄr jagigenom olika pÄverkansfaktorer till den idag pÄfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina tvÄ mindre studier.Resultatet visar att det inte finns nÄgot entydigt sÀtt att förklara friskolans brisande mÄngkultur.UtifrÄn litteraturstudien samt uppsatsens tvÄ mindre studier konstaterar jag att det Ätminstonefinns tre pÄverkansfaktorer till skolans bristande mÄngkultur. (I) Staden har en pÄfallande etniskboendesegregation, som pÄverkar skolornas elevsammansÀttning, (II) Kompisrelationer Àr viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information Àr bristfÀllig, bÄde om sjÀlvaskolvalet och om skolans arbetssÀtt.

Sverige Àr ett multikulturellt samhÀlle, vilket Àven avspeglas i vÄrden dÀr sjuksköterskor mÄste kunna möta behov hos mÀnniskor frÄn olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan pÄverka omvÄrdnaden; nÀrstÄende som problem och resurs; svÄrigheter att upprÀtthÄlla en god kommunikation och efterstrÀva bÀttre kunskap för att kunna möta individuella behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvÄrden, nÀrstÄende sÄgs i vissa fall vara till besvÀr för personal och andra patienter men Àven som en resurs i omvÄrdnaden.

Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet.

Denna uppsats Àmnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger pÄ att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte fÄr det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar dÄ man riskerar att genom detta inte erkÀnna förekomsten av den rasism som finns i vÄrt samhÀlle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lÀgger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska Äsikter.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lÄng person kan pÄverka ett anstÀllningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de lÀngre. Den mÀter Àven huruvida den lÀngre personen kommer anses vara mer lÀmpad för en chefstjÀnst samt om den lÀngre personen tillskrivs fler positiva attribut Àn den kortare personen. Genom en enkÀtundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av lÀngd pÄ anstÀllningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, sÄ att den sökande framstod som lÄng i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen pÄ CV:et var anstÀllningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men ocksÄ operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.

Denna uppsats behandlar lÀrarkÄrens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte Àr att undersöka hur lÀrarkÄren underdenna period ansÄg att man bÀst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebÀra. Med hjÀlp av den tidigare forskningen pÄ omrÄdet somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran sÄ har jagtagit mig an att undersöka hur lÀrarkÄren sjÀlva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dÄtida fackorgan SvenskLÀraretidning. De teorier som jag stöder mig pÄ har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingÄende hur nationalism, patriotism och fosterlandskÀrlek bildas ochvad de stöder sig pÄ, den senare har mer ingÄende beskrivit processen i Sverigeoch i förhÄllande till skolvÀsendet.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.