?No one leaves behind? Àr en uppsats som diskuterar vilka berÀttarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjÀlp av teoretiska metoder frÄn strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas Àven begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se nÄgon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen Àr att filmerna har en gemensam berÀttarstruktur och gemensamma teman som Àr viktiga för de ideologiska tankar och vÀrderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman sÄsom Àra, mod och heder, det manliga förhÄllandet som i uppsatsen benÀmns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket Àr mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lÀmnas kvar i en krigszon, levande eller död..

Upplevelseindustrin Àr en av de största och snabbast vÀxande sektorerna i Sverige och det som frÀmst driver tillvÀxten Àr turistnÀringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport dÀr det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet Àr att museerna har förlorat mÄnga besökare de senaste Ären. Detta leder till uppsatsens frÄgestÀllning som Àr: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör nÄgot i sitt arbete för att öka antalet besökare och i sÄ fall vad.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Uppsatsen behandlar det osÀkrade rÀnteparitetsvillkoret under en tid dÄ det skett stora förÀndringar pÄ finansmarknaderna. Hur villkoret uppfylls testas mellan Sverige och Tyskland under en period med regleringar pÄ finansmarknaderna, perioden var 1980:M2-1989:M6 samt en period utan regleringar vilken var 1989:M7-1998:M11. Hypotesen var att det borde finnas större förutsÀttning för uppfyllelse av det osÀkrade rÀnteparitetsvillkoret pÄ oreglerade finansmarknader. Resultatet visar dock inte pÄ nÄgon större uppfyllelse under den senare perioden i vilken det inte fanns nÄgra regleringar. TvÄ av tre skattade koefficienter har fÄtt det förvÀntande tecknet och en av dessa var ocksÄ signifikant pÄ 5 % signifikansnivÄ, den signifikanta koefficienten erhölls vid den första körningen nÀr det fortfarande förekom regleringar..

 I och med att förskolans styrdokument, lÀroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. I de grundlÀggande vÀrdena stÄr bland annat att man ska arbeta med etiska vÀrden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra mÀnniskor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus lÀggs alltför ofta pÄ styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana Àr studiens syfte dÀrför att belysa det vardagliga arbetet med vÀrdegrunden pÄ förskolan.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

This study aims to explore how self scanning affects consumers impulse buying. Up til this day researchers are not aware how technologies like self scanning affects consumers behavior in-store. Consumers with self scanners are able to keep track of the rising sum, which could affect their buying behavior, especially when it comes to impulse purchase. Furthermore customers have to commit to scanning products which keep them from browsing the store for offers, which could limit the impulse buying. This study undertake a descriptive methodology with Beatty and Ferrells impuls model from 1998 as a theoretical platform where we examine disparities between self scanners and non self scanners.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Föreliggande uppsats baseras pÄ en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia,Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förÀndringar ilagerlokalisering över tid samt dess pÄverkan pÄ trafikarbetet. Det ligger i företags intresse attgranska hur antalet utförda fordonskilometer kan minska dÄ transportkostnader utgör en stordel (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing,2012). Genom att studera förÀndringen av lager över tid i en bransch kan en förstÄelse skapasöver hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnatidentifieras vid lagerlokaliseringsförÀndringar i andra lÀnder.Alla företagen vi har studerat har ökat graden av centralisering över tid. Lagerytan har ökatför tvÄ av företagen mellan 1998 och 2008.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Denna uppsats handlar om medelÄlders personers instÀllningar till robotar i vÄrden. Utmaningen Àr att fylla gapet som skapas mellan ökandet av Àldre och minskandet av vÄrdgivare. Robotar i hemmet ska fungera som ett hjÀlpmedel för Àldre personer dÀr de ska kunna bo sjÀlva lÀngre och Àven kÀnna sjÀlvstÀndighet. Uppsatsen undersöker hur personer mellan 40 och 60 Är ser pÄ robotar i hemmet och om de hade kunnat tÀnka sig ha en sÄdan hemma nÀr de blir Àldre. En jÀmförelse görs mellan 20-40 Äringar frÄn en tidigare studie som genomfördes för ca 15 Är sedan och dagens 40-60 Äringar för att ge svar pÄ frÄgan: Har synen pÄ robotar och instÀllningen till dessa förÀndrats över tid sedan den sista undersökningen Är 1998? Vilka mönster finns det ? likheter och skillnader?.