Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Den hÀr studien undersöker gestaltningar av förskolans samhÀllsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen bestÄr av Ätta analyser av bilderböcker indelade i tvÄ olika tidsperioder, den första tidsperioden Àr 1976-1987 och den andra tidsperioden Àr 1998-2011. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förÀndras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förÀndrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar pÄ att samhÀllets ideologi har haft pÄverkan pÄ hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen..

Maxflo?desproblemet har ma?nga praktiska tilla?mpningar och probleminstanserna kan bli mycket stora. Effektiva implementationer a?r da?rfo?r no?dva?ndigt fo?r att ko?rtiden inte ska bli alltfo?r ho?g. I den ha?r studien har tva? maxflo?desalgoritmer, Edmonds-Karps algoritm och Goldberg-Tarjans push-relabel-algoritm, implementerats i Java med tva? olika da- tastrukturer och ja?mfo?rts med varandra.

GrundlÀggande vÀrderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. VÀrderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgÄngsrik organisationskultur, men nÀmns Àven i samma andetag som frÄgor rörande moral och etik. DÄ det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter ? en identitet ? samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbÀttrats avsevÀrt, gÄr det att frÄga sig hur denna utveckling kan relateras till vÀrderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie Àr följaktligen att undersöka vilka typer av förÀndringar, gÀllande grundlÀggande vÀrderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

America finds itself divided in the midst of strict abortion laws and a contentious presidential election. This era of polarization, raises the question of whether such a great division has permeated through to the U.S Supreme Court. This paper uses two dominant theories of legitimacy; traditional and ideological, respectively, to analyze and compare this issue. The theories are compared empirically by investigating the level of public trust across opposing political affiliations. Unlike most previous research, the results suggest that variation in trust aligns with the ideological distance to the Court between democratic and republican voters. Trust is also found to be dependent on whether the electorate agrees with the decisions of the court or not.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste Ären och majoriteten av alla barn gÄr i förskolan.1998 skedde en stor förÀndring dÄ ansvaret för förskolan överfördes frÄn Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolvÀsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhÄllande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan frÄn 1987 och i LÀroplanen för förskolan frÄn 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgÄtt frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger pÄ en uppfattning om att diskursen pÄverkar och pÄverkas av den diskursiva och socialapraktiken den Àr en del av (och Àven andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjÀlpav analysverktyg hÀmtat frÄn Fairclough analyserat texterna för att söka svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar.

This study investigates and evaluates a project called "Hisnande historier: frÄn Bellman till Batman". "Hisnande historier" is composed to stimulate childrens literacy and it is directed towards pupils in the fourth class. The project is a co-operation between public librarians and compulsory school representatives in the municipality of Ystad. It contains visits by an author and exercises in reading and writing. We have been following the project during autumn 1998 at two schools in Ystad.

Denna uppsats Àr en beskrivning och undersökning pÄ vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den pÄverkar oss. Uppsatsen kommer först att gÄ igenom en litteraturgenomgÄng, sedan görs en analys av tvÄ bostadsomrÄden i Kristianstad och dÀrefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts pÄ respektive bostadsomrÄde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Sexuellt v?ld som beg?s under v?pnade konflikter ?r inte en ny f?reteelse och s?llan beg?s handlingar till f?ljd av sexuellt beg?r utan handlar snarare om ut?vande av kontroll och maktmissbruk. Ofta anv?nds ?ven sexuellt v?ld p? ett strategiskt s?tt och som en del av krigsf?ringen och ?tf?ljs ofta av andra kr?nkningar av internationell r?tt. Trots f?rekomsten av sexuellt v?ld som beg?s mot framf?r allt kvinnor finns det ingen entydig definition ?ver de handlingar som anses inrymmas under detta breda begrepp vilket v?cker fr?gor om vilka handlingar av sexuellt v?ld som kan utg?ra en del av allvarliga brott enligt internationell straffr?tt.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

BakgrundSamhÀllen genomgÄr alltid en förÀndring. VÄrt samhÀlle har förÀndrats och den intressanta och nödvÀndiga frÄgan för skolan Àr att fÄ kunskap om vad som har förÀndrats och vilka konsekvenserna Àr av dessa förÀndringar.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilken effekt förÀndringarna i samhÀllet, med utgÄngspunkt frÄn postmodernism, inneburit för lÀraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts Àr postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgÄngspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning pÄ postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhÀllet och lÀraren.MetodDen kvalitativa metoden har anvÀnts. Tre lÀrare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanstÀllts.ResultatLÀrarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.