VÄrt syfte Àr att undersöka hur företag kan bedriva strategiskt personalarbete och pÄ vilket sÀtt olika insatser av strategisk personalutveckling kan pÄverka eller bidra till en god internrekrytering. Med hjÀlp av vald teori Àr vÄr ambition att studien resulterar i en analys av sannolika konsekvenser av fallföretagets valda strategi för personalutveckling. Vi har valt att genomföra en fallstudie med ett industriföretag vars huvudkontor Àr belÀget i Malmö. Anledningen till att vi valt att just ett fallföretag Àr för att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för en analys dÀr fokus och djup frÀmjas. Vidare Àr vÄr ansats av abduktiv karaktÀr vilket innebÀr att vi arbetat med teori och empiri parallellt.

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) krÀvs för att en uppsÀgning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger bÄde vid en uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist och vid en uppsÀgning av personliga skÀl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstÄ frÄgor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats Àr att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begrÀnsa omplaceringsanstrÀngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Den hÀr uppsatsen har undersökt om och i sÄ fall hur sÀttet att skildra psykisk ohÀlsa pÄ Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förÀndrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar frÄn 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella Är, och artiklar om psykisk ohÀlsa publicerade pÄ Insidan och Idag kodades. Det som mÀttes var hur mÄnga artiklar om psykisk ohÀlsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och pÄ bild samt vilken typ av psykisk ohÀlsa texten handlade om. Dessutom valdes Ätta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjÀlp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgÄngspunkt har framing, gestaltningsteori, anvÀnts.

Discussion about the connection between severe mental disorders and criminal acts is constantly ongoing. Violent crimes committed by persons with severe men-tal disorders get a lot of media attention in todayÂŽs society. This arise general questions regarding the penalties that these offenders are sentenced to. It is known that the responsibility for these people lies on the forensic psychiatry, however, the media does not draw attention to what is happening in this organization. The purpose of this study is to describe the forensic psychiatric organization from a staff perspective and from a legal perspective.

Textilhögskolan Àr sedan 1982 en del av Högskolan i BorÄs och har i dagslÀget 14 utbildningar varav en Àr kandidatutbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap. Utbildningen ger studenterna en förstÄelse för den textila vÀrdekedjan dÀr de lÀr sig att hantera processer i produkt- och affÀrsidéutveckling inom det textila omrÄdet. Utbildningen bygger pÄ en översikt och inte spetskunskap vilket har resulterat i en ovisshet bland studenter var fokus bör ligga vid karriÀrval. Detta resulterade i uppsatsens syfte; ?Syftet med denna uppsats Àr att se hur svagheter och styrkor i den textila vÀrdekedjan kan omsÀttas i utbildning för att öppna nya arbetsomrÄden inom den textila industrin.? För att undersöka syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer med personer insatta i den textila industrin med erfarenhet av Textile management.

Bakgrund: FrÄgan om anhörignÀrvaro vid Äterupplivningsförsök vÀcktes först 1982 i USA. Sedan dess har Àmnet diskuterats och studerats, fördelar och nackdelar har vÀgts mot varandra, för sÄvÀl vÄrdpersonal som anhöriga. Att förlora nÄgon som stÄr en nÀra innebÀr en stor kris. DÀrför Àr det viktigt för vÄrdpersonal att veta hur de ska ta hand om den anhörige, i den kaotiska situation som Äterupplivningsförsöket faktiskt Àr. Syfte: Belysa upplevelser och attityder kring anhörignÀrvaro vid Äterupplivningsförsök, ur vÄrdpersonals och anhörigas perspektiv. Metod: Databassökningar skedde i CINAHL och PubMed. Tio studier med sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ ansats, granskades och analyserades. Resultat: Resultatet redovisas under huvudkategorierna VÄrdpersonals upplevelser och attityder samt Anhörigas upplevelser och attityder.

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) krÀvs för att en uppsÀgning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger bÄde vid en uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist och vid en uppsÀgning av personliga skÀl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstÄ frÄgor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats Àr att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begrÀnsa omplaceringsanstrÀngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

The purpose of this study is to shed light on how teachers on the upper secondary Arts with Music programme use movement in their teaching of music, and how they approach movement as an educational tool, by investigating the following three issues:1. What significance does movement have for teachers on the Arts with Music programme?2. How do teachers on the Arts with Music programme regard movement as an educational tool in the teaching of music?3.

The myth of the user - a study of the user discourse and its visionariesThis study is a discourse analysis of the visions that implicitly are expressed in different texts about user-centered library theory. Several other studies have analyzed the discourse and conceptualization of how the user is expressed in the library debate. Therefore we have chosen to analyze the visions that are expressed by three different sources: the evaluation of the Swedish GÖK project, which was an reorganization of three different libraries in Sweden (Greenhalgh, Worpole & Landry 1995). The influential book by Michael E. Casey and Laura C.

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.

Trygghet Àr ett centralt begrepp inom allt vÄrdarbete och inom vÄrdvetenskap. HÀlso- och sjukvÄrdslagen frÄn Är 1982 anger att ett krav för god vÄrd Àr att den tillgodoser patientens behov av trygghet. NÀr en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstÄr en kÀnsla av otrygghet. Trygghet Àr dock ett relativt outforskat begrepp inom vÄrdvetenskap och bl.a. finns det svÄrigheter att anvÀnda begreppet frÄn engelsk litteratur dÄ det finns en rad synonyma begrepp.

ArbetsrÀtten Àr den del av lagstiftningen som omfattar det rÀttsliga förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar nÀr arbetsgivaren har rÀtt att avskeda eller sÀga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs pÄ de arbetsrÀttsliga omrÄdena var det fritt för arbetsgivare att sÀga upp eller avskeda de anstÀllda. I lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund mÄste vara uppfyllt för en giltig uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och för avsked krÀvs att arbetstagaren grovt har Äsidosatt sina skyldigheter. En nÀrmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt ÄsidosÀttande innebÀr, samt utreda vad en arbetstagares lojalitetsplikt innebÀr och nÀr illojalt beteende anses föreligga.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik. Genom intervjuer synliggjordes fem ungdomars upplevelser av verkamhetens arbete med sjÀlvkÀnsla, relationer samt yrkesidentitet.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.