VÀlfÀrdsjobb Àr en relativt ny typ av insats som anvÀnds i flera kommuner i Sverige. Den gÄr ut pÄ att personer som har levt lÀnge med försörjningsstöd ska fÄ en tidsbegrÀnsad anstÀllning med kollektivavtalsenlig lön för att komma nÀrmare den reguljÀra arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och dÀr startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med Äldern. Typiska tecken pÄ demenssjukdom Àr att minnet och den intellektuella förmÄgan hos en person gradvis och stadigvarande försÀmras. Behandlingen Àr inriktad pÄ att ge den som fÄtt en demenssjukdom ett sÄ bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svÄrt att acceptera att den nÀrstÄende drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personligheten förÀndras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till mÀnniskor som drabbats av en demenssjukdom i Äldersgruppen 65 ? 75 Är, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas sÄledes.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

I Sverige Ă€r barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer Ă€n knappt 2 Ă„r dĂ„ vi Ă€r ledande inom hemsjukvĂ„rd och mĂ„nga vĂ€ljer att vĂ„rda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla ErstagĂ„rden i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vĂ„rd i antingen ett terminalt syfte eller för vĂ€xelvĂ„rd, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 dĂ„ Helen House, i England, öppnade som vĂ€rldens första barn- och ungdomshospice. I lĂ€nder som England och USA har de kommit lĂ„ngt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trĂ€dgĂ„rdar för barn- och ungdomshospice. MĂ„let med arbetet Ă€r att med Lilla ErstagĂ„rden som exempel ta fram förslag pĂ„ hur man kan utforma en hospicetrĂ€dgĂ„rd med fokus pĂ„ barns och ungdomars behov av natur.

Detta examensarbete har undersökt vilka möjligheter som skapas genom att anvÀnda BuildingInformation Modelling (BIM) för Livscykelkostnadsanalyser (LCCA). Arbetet beskriver förstLCCA och sedan hur BIM samt öppna standardiserade dataformat kan anvÀndas för LCCAoch för kvalitetssÀkring av data. Till sist visas hur ett verktyg som rÀknar ut LCC direkt frÄnen byggnadsmodell kan utformas. Genom att kunna synliggöra konsekvenserna av olikalösningsalternativ och göra kvalitativa LCCA erhÄlls genomtÀnkta lösningar och medvetenhetom de framtida förvaltningskostnaderna. För en byggherre som ocksÄ ansvarar för driften kandessa alternativsvÀrderingar och analyser leda till betydligt lÀgre förvaltningskostnader.

Barnens osynlighet i rÀttsprocessen har diskuterats allt sedan barnavÄrdslagstiftningens förÀndring 1982, dÄ socialtjÀnstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av barn och unga (LVU), tvÄngslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre Àn 15 Är som saknar talerÀtt tenderar ?försvinna? i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstÀrkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrÄgas för att företrÀdaren pÄ ett fullgott sÀtt ska kunna företrÀda barn i svÄra situationer. UtgÄngspunkten Àr de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet.

Finland prÀglades under efterkrigsdecennierna av bÄde ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra VÀrldskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestÄnd till Sovjetunionen och det krÀvdes stora summor för att Äteruppbygga landet. Det var pÄ grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin anvÀndes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill sÀga ett land med negativa förhÄllanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltsÄ ett land som har ekonomiska framgÄngar och hög arbetslöshet och var dÀrmed ett land som mÀnniskorna frÄn ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bakomliggande faktorer till varför mÀnniskorna ville flytta frÄn Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Tropical rain forests only cover around six percent of the world?s land area and contain around 70 % of the worldÂŽs animals and plants. Tropical rainforests have been, and still are, negatively affected by human activities. These activities lead to forest degradation which has negative impacts on production and biodiversity. Between 1970-1980 forests in Borneo, Sabah, Malaysia, was subjected to intense logging.

SAMMANFATTNINGUrinprovtagning Àr en ÄtgÀrd som anvÀnds i samband med utredning och behandling av patienter inom beroendevÄrden(Socialstyrelsen, 2007). Sjuksköterskor inom den specialiserade beroendevÄrden utför narkotikatestning genom urinprovtagning. Vid omvÄrdnaden av patienter ska sjuksköterskan i enlighet med HÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763) 2 a §, beakta patientens integritet och delaktighet i vÄrden. Forskare har lyft fram problemet med att i hÀlso- och sjukvÄrdslagen och dess författningar Àr integritet ett vagt begrepp och att det finns litet stöd för hur vÄrdpersonal ska uppfatta och tillÀmpa det i det praktiska arbetet. Det krÀvs stor kunskap, erfarenhet och krav pÄ moralisk mognad hos personalen för att kunna omsÀtta begreppet i konkreta omvÄrdnadssituationer.

PopulĂ€rvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under Ă„ren 1968 - 1973 som fokuserade vĂ€rldens uppmĂ€rksamhet till Sahelregionen, som Ă€r ett smalt bĂ€lte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grĂ€sslĂ€tterna söder dĂ€rom. De ovanligt torra Ă„ren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nĂ„dde torkan sitt klimax i SahelomrĂ„det, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer Ă€n 100 000 mĂ€nniskoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernĂ€rda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjĂ€lp. Denna kortsiktiga hjĂ€lp har följts av mer lĂ„ngsiktig hjĂ€lp för utveckling av SahellĂ€nderna.Under de senaste 20 Ă„ren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförĂ€ndringar eller klimatvariationer.

Sedan Ă„r 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men pĂ„ senare Ă„r har sĂ„ kallade intimkirurgiska ingrepp av kosmetiska skĂ€l blivit allt vanligare. Av nĂ„gon anledning omfattas inte det senare ingreppet av lagen och mitt syfte Ă€r dĂ€rför att reda ut varför. Är det nĂ„gon skillnad mellan de bĂ„da ingreppen? Jag ska ocksĂ„ göra en jĂ€mförelse med fyra andra europeiska lĂ€nder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillĂ€mpas.

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

De frÄgor som uppsatsen belyser Àr hur köparen ska kunna sÀkerstÀlla att den kundbas, de anstÀllda eller den know how som mÄlföretaget har  flyttas över till köparen efter förvÀrvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att sÀkerstÀlla var mÄlföretagets know how finns samt om och hur köparen kan sÀkerstÀlla att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvÀrvet. I samband med denna frÄga, utreds vilken betydelse lÀmnade garantier vad gÀller know how, anstÀllda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvÀrvare har till hÀvning av förvÀrvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvÀrvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anstÀllda i mÄlbolaget som misstÀnks kunna skada förvÀrvaren om dessa övertas. Dessa frÄgor uppkommer i störst utstrÀckning vid förvÀrv av tjÀnsteföretag dÀr dessa resurser Àr av störst vikt, men problematik av liknande karaktÀr kan Àven uppstÄ inom förvÀrv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvÀrva aktierna i ett företag och att enbart förvÀrva inkrÄmet.