Today the individual ventilated cage system (IVC-system) is the most commonly used system when housing rodents. IVC systems are designed to control both supply and exhausted air at cage level, as well as temperature and relative humidity in the cages. This creates an optimal environment for the mouse and at the same time a protection against the risk of cross-infection between cages and the outside environment. The aim of this study was to evaluate the health and welfare for two different strains of laboratory mice (NMRI nude mice and C57BL/6NCrl mice) in three different kinds of IVC-systems; Arrowmight, Allentown and Tecniplast. 108 mouse pups from each strain (in total 216 mice) were selected after weaning at an age of three weeks and tested during 5 weeks.

Examensarbetet utfördes på University of Florida vid Department of Mechanical and AerospaceEngineering i deras Energy and Gas Dynamics Systems Laboratory. Laboratoriet forskar på enny gasturbincykel som producerar kraft, värme, kyla och vatten. Cykeln är kallad High PressureRegenerative Turbine Engine (HPRTE) och kombinerat med gasturbincykeln är ettabsorptionskylsystem (VARS). Kylsystemet drivs av spillvärme från avgaser som cirkuleras igasturbinen, den producerade kylan används för att kyla ned högtryckskompressorinloppet.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka möjligheten till att kyla ned inloppet tillkompressorn till temperaturer långt under fryspunkten för vattnet i den fuktiga gasen. Om gasenskall kylas till nivåer under fryspunkten måste vattnet föras bort från gasen.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning där en SUM-elev, elev med särskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gäller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lärande i undervisningsprocessen är också något som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i årskurs ett. Fallstudien innehåller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundläggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka också har filmats. Till analysen används Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehålla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. Där står att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord får finnas med i undervisningen så bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glädje och lust till matematiken är väldigt viktigt för att fånga barnens uppmärksamhet och rapporten Lusten att lära?med fokus på matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat på vad som står skrivet kring matematikverkstäder så borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik förespråkar.

Studien syftar till att reda ut i vilken utsträckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende på utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benämner Vingen studerats. Studien är kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar på att det studerade arbetslaget använder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebär att de inte använder någon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen både i kommunikation med varandra men också individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier är att använda sig av ett färdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra året.

Organisationer investerar mycket resurser inom informationsteknologi (IT). Många av dessa investeringar är i förhoppning om att öka användarnas produktivitet och utförande. Införande av en IT-lösning som ingen använder kan inte ses som lyckad utan lösningen i sig måste användas för att man skall kunna utvärdera dess effektivitet. Införande av en IT-lösning, som i hög grad används, kan inte heller bara på grund av användandet ses som tillfredställande. Vårt syfte är att belysa användning av IT och definiera hur man med hjälp av användningen ska mäta framgång hos en IT-förändring.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvårigheter, med särskilt fokus på begreppet bråk. Jag redogör för både forskares och lärares uppfattningar om vad matematiksvårigheter är och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svårigheter med matematik. Det framkommer att det är ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas så olika. Orsakerna till matematiksvårigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska så väl som pedagogiska. För att underlätta matematikinlärningen för elever med matematiksvårigheter menar forskarna att man bör låta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik.

Denna uppsats redovisar huruvida användarmedverkan kan ses som en kritisk framgångsfaktor i införandet av ett ERP-system. ERP-system kan sägas vara en vidareutveckling av Informationssystem (IS) och i tidigare avhandlingar och uppsatser har det framgått att användarmedverkan är en kritisk framgångsfaktor vid införandet av olika IS. I samband med detta kunde därför följande hypotes formuleras:Borde inte användarmedverkan vara viktigt även i införandeprocesser av ERP-system?Med hjälp av denna hypotes så har uppsatsens frågeställning specificerats enligt följande:Kan användarmedverkan ses som en kritisk framgångsfaktor i samband med ERP-system?Vad innebär i sådana fall användarmedverkan i samband med införandet av ett ERP-system?Hur och med vilka hjälpmedel kan man involvera användare vid införandet av ERP-system?Syftet i denna uppsats är att skapa en uppfattning om, och i sådana fall varför, användarmedverkan kan ses som en kritisk framgångfaktor i samband med införanden av ERP-system. Samtidigt kommer undersökningen att kartlägga hur, dvs.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur bråkundervisningen i år 3-6 kan utformas så att elever utvecklar en rik förståelse för bråkbegreppet. Jag ville få reda på hur lärare brukar gå till väga och vilka svårigheter och möjligheter de upplever finns i bråkundervisningen. För att finna svar på mina frågor gjordes en litteraturstudie om både elevers lärande och lärares bråkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklärare med omfattande erfarenhet av att undervisa om bråk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör bråkbegreppet.

Arbetet är en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat påverkas och förändras då man förändrar arbetssättet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lärarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever år 7. Med hjälp av min handledare delades klassen i två likvärdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan på ett traditionellt sätt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smågrupper.

AbstractIntroductionOccurrence of bacteraemia and fungemia is a serious condition with high mortality and the incidence is increasing worldwide. The aim of this study was to survey the occurrence of bacteria and fungi in blood cultures from adult patients domiciled in the county of Gävleborg during one year and also to calculate the incidence and mortality in the same geographical area.MethodThis is a descriptive epidemiologic study, based on all episodes of blood cultures analyzed at the Microbiology laboratory, Gävle hospital during 2005. Patients from 20 years of age, domiciled in the county of Gävleborg at the date of drawing the blood culture, where included in the study. Criteria of exclusion were negative blood cultures and cultures which were classified as contaminants.ResultsAltogether there were 4 564 blood cultures analyzed, resulting in 524 (11 %) positive cultures for further study. There were 442 patients (48 % women) involved in 499 episodes with confirmed bacteraemia or fungemia.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust.

Teaching in pre-school usually takes its starting-point in children?s reality and curiosity. Apart from that it has also been important to take contains of a special subject under consideration, for example development of language and communication or mathematics development. The purpose of this study was to investigate how natural science as a special subject in pre-school education is expressed by five trainee teachers when they teach children at the age of 2-7. Generally the study focuses on the students? teaching actions as well as their line of argument about their teaching and the choices they have to make.

Detta är en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmåga. Lärare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmåga och från och med 2003 har PISA lagt fokus på att mäta elevers problemlösningsförmåga inom matematiken. Resultaten av dessa mätningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad är det då för förmåga som testas och vad har lärare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmåga? I den här studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som på ett eller annat sätt behandlar fenomenet problemlösningsförmåga.