The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Syfte: Syftet Àr att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar pÄ 2000-talets jÀrnvÀgsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berÀttelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berÀttelsen om jÀrnvÀgsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer frÄn konceptutvecklare pÄ tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien Àr att bilden av den traditionella jÀrnvÀgsstationen Àr bÄde positiv och negativ.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur hinduismen har framstÀllts i lÀroböcker för undervisning i Àmnet religionskunskap pÄ gymnasiet, fr.o.m. Lgy 65 fram till idag, utifrÄn en substantiell och funktionell förstÄelse av religion och religiositet. I uppsatsen studerar jag sex lÀroböcker aktuella för tre olika lÀroplaner: Lgy 65, Lgy supplement 78, samt Gy 11. Metoden Àr kvalitativ textanalys, med utgÄngspunkt i uppsatsens teoretiska huvudbegrepp: substantiell-funktionell religionsförstÄelse. Resultatet visar pÄ att hinduismen har framstÀllts olika över tid.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

Syftet med uppsatsen ?Plikt och elÀnde? var att sÀtta 1900-talets statare och deras levnadsförhÄllande i fokus genom att jÀmföra det muntliga berÀttandet av en före detta statarunge med tre skönlitterÀra verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingÄr i den sÄ kallade ?statarskolan? (kollektivistiska berÀttelser), i Ivar Los fall ofta baserade pÄ hans egna upplevelser frÄn barndomen. Uppsatsens analys omfattar Àmnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhÄller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen Àr gjord pÄ romanerna "MÄna Àr död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förvÀntad/konstruerad kvinnlighet Àr centrala..

Examensarbetets syfte Ă€r att ge ett arkitektoniskt förslag pĂ„ hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrĂ„n dagens kontext förhĂ„ller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts pĂ„ teoretiska undersökningar dĂ€r bland annat frĂ„gor kring den historiska Ă„terupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fĂ€ltstudier har genomförts och presenterats dĂ€r kontemporĂ€ra tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader frĂ„n 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifrĂ„ga om gestaltning och förhĂ„llning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhĂ„llningssĂ€tt om tydlighet och transparens kring vad som Ă€r nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget..

Denna studie över likpredikningar frÄn 1700-talets Stockholm har som mÄl att undersöka seklets ideal, dödssyn samt samhÀllssyn hos överklassen. Vilka Àr de manliga och kvinnliga idealen och skiljer de sig Ät? Detta genomförs med en kvalitativ textanalys av kÀllmaterialet. Under 1700-talet var dygden framstÄende hos bÄde mÀn och kvinnor, med den skillnaden att dygden hos kvinnorna sammankopplas med gudfruktighet. Ytterligare centrala ideal Àr Àkthet i sitt varande och plikttrogenhet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att med fokus pĂ„ uppförandepraxis undersöka satserna ?Cujus animam gementem? och ?Vidit suum dulce natum? ur Giovanni Felice Sances och Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och ta reda pĂ„ hur de tvĂ„ tonsĂ€ttarna utryckte samma textliga innehĂ„ll i ett recitativ respektive en aria. Under arbetets gĂ„ng har jag fördjupat mig i den sakrala musikens utveckling i 16- och 1700-talets Italien för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska och interpretatoriska verktyg. De slutsatser som jag kommer fram till Ă€r att den sakrala vokala musiken i 1600-talets Italien uttrycker dramatik med hjĂ€lp av text och den vokala sakrala musiken i 1700-talets Italien utrycker dramatik med hjĂ€lp av röstens musikaliska möjligheter. Arbetet resulterade i en inspelning av styckena pĂ„ Musikhochschule fĂŒr KĂŒnste i Bremen, Tyskland och pĂ„ Musikhögskolan i PiteĂ„, Sverige..

En studie över trolldomsmÄl i Malmö vid 1500 talets slut.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förÀndringar som gjorde att man började ifrÄgasÀtta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. FörÀldraförsÀkringen som kom 1974 gjorde att bÄda förÀldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och fÄ ersÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn tidningen Vi FörÀldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall nÄgra förÀndringar har skett frÄn mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts pÄ fyra ÄrgÄngar under fyra olika decennier av tidningen Vi FörÀldrar. De slutsatser som kom fram Àr att mannen, pappan i familjen, pÄverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Arbetsmiljöproblem pÄ byggarbetarplatser Àr idag vÀldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin Àr nÀmligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsÀtter ca 290 000 (2009) och omsÀtter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna.Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar Àven granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet.