Den 1 januari 2004 trĂ€dde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte dĂ€rmed den tidigare RĂ€ddningstjĂ€nstlagen. ÖvergĂ„ngen medförde Ă€ndringar pĂ„ ett flertal omrĂ„den som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet pĂ„ en rĂ€ddningstjĂ€nstplan utgick och det bestĂ€mdes att varje kommun ska upprĂ€tta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala rĂ€ddningstjĂ€nsten. Handlingsprogrammen som arbetssĂ€tt innebĂ€r en övergĂ„ng frĂ„n detaljstyrning till mĂ„lstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmĂ€ktige varje mandatperiod.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Sverige Àr medlem i EU, och omfattas dÀrför av EU:s regelverk och lagstiftning nÀr nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 CivilrÀttsliga sanktioner pÄ immaterialrÀttens omrÄde, Àven kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgÄngspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att dÀrefter förklara partiernas positioner utifrÄn deras grundlÀggande ideologiska vÀrderingar..

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

De Àldre med demensdiagnos Àr en vÀxande grupp i samhÀllet och idag finns det mÄnga anhöriga som vÄrdar och stödjer personer med demensdiagnos i Sverige. Det Àr mÄnga gÄnger krÀvande att vara anhörig dÄ den sjuke kan vara glömsk och kraftigt förvirrad. Vi anser att det Àr viktigt för anhöriga som vÄrdar personer med demensdiagnos att fÄ ett gott stöd i sin befintliga situation. Nu nÀr lagen om anhörigstöd har Àndrats frÄn att kommunen ?bör? erbjuda stödinsatser till att kommunen ?ska? erbjuda den anhörige stöd och avlastning vill vi titta nÀrmare pÄ vad lagÀndringen har inneburit för de anhöriga.

I denna studie ja?mfo?rs tva? olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar sja?lva tva? olika prototyper da?r vi implementerar tva? olika navigationsmenyer, som sedan anva?nds fo?r att utfo?ra anva?ndartester da?r vi ma?ter hur effektivt en anva?ndare kan utfo?ra ett antal specifika uppgifter. En fo?rstudie genomfo?rs da?r redan existerande nyhetsapplikationer studeras.

Kommunernas roll i förhÄllandet till omvÀrlden har förÀndrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens Äligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling Àr en process dÀr stegen frÄn utformandet av förfrÄgningsunderlaget till kontraktskrivning Àr reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte Àr lagreglerat, nÀmligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det Àr kontraktet som avgör vad och pÄ vilket sÀtt myndigheten kan göra uppföljningar.

Efter en sammanfattning av rÀttslÀget angÄende nÀringsidkarens skyldigheter vid finansiell rÄdgivning till konsumenter har vi kunnat konstatera att god rÄdgivningssed Àr det som ytterst skall tillÀmpas. För att komma fram till innebörden av god rÄdgivningssed har vi tittat pÄ olika moment som enligt oss bör ingÄ i begreppet. Omsorgsplikten innebÀr att konsumenten skall kunna lita pÄ att rÄdgivaren stÀller all sin kunskap till förfogande och att rÄdet Àr tillförlitligt. LÀmnar rÄdgivaren trots tillrÀcklig kompetens oriktiga rÄd bryter det mot omsorgsplikten och dÄ blir nÀringsidkaren skadestÄndsskyldig. Vi har dock kommit fram till att om rÄdgivaren innehar en licens samt har erforderlig erfarenhet kan nÀringsidkaren inte drabbas av skadestÄnd pÄ grund av otillrÀcklig kompetens.

I situationer nÀr egendom har överlÄtits utan den ursprunglige Àgarens tillÄtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvÀrv av lösöre bli tillÀmplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige Àgaren och förvÀrvaren, som ska tillmÀtas ÀganderÀtten till egendom som har överlÄtits av nÄgon som inte hade rÀtt att överlÄta egendomen. Exempel pÄ situationer dÄ lagen kan tillÀmpas Àr att en person som har lÄnat egendom överlÄter denna till tredje man eller att nÄgon överlÄter egendom som Àr belagd med ÀganderÀtts- eller ÄtertagandeförbehÄll. I lagen uppstÀlls krav pÄ förvÀrvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvÀrv och dÀrmed tillmÀtas ÀganderÀtten till egendomen. Anses förvÀrvaren ha varit i ond tro vid förvÀrvet ska egendomen Äterföras till den ursprunglige Àgaren.GodtrosförvÀrvslagen började gÀlla Är 1987 och det har dÀrefter gjorts Àndringar vid tvÄ tillfÀllen.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter pÄ den ekonomiska vÀlfÀrden runt om i vÀrlden. Den har dock Àven bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. NÀr vinsterna frÄn den brottsliga verksamheten blir stora Àr det nödvÀndigt att fÄ in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som dÄ anvÀnds Àr penningtvÀtt. För att motverka penningtvÀtt har flera direktiv tillkommit.