Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.

NÀr nÄgot lagval inte gjorts gÀllande köpeavtal vid auktionsförsÀljning av lösa saker Àr det lagen i det land dÀr auktionen Àger rum som ur svenskt perspektiv ska tillÀmpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillÀmplig lag betrÀffande internationella köp av lösa saker (IKL). DÀrmed krÀvs att internetauktioners fysiska plats faststÀlls, vilket leder till svÄrigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.PÄ omrÄdet finns Àven Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillÀmplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lÀmnar företrÀde för IKL. Rom I-förordningen har en bestÀmmelse lik den i IKL men med en vÀsentlig skillnad, nÀmligen att auktionsregleringen endast Àr tillÀmplig om en fysisk plats kan faststÀllas. I annat fall tillÀmpas först och frÀmst sÀljarens lag och det finns Àven möjlighet till avvikelse nÀr köpeavtalet har en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land Àn det som utpekats.Var en internetauktion har sin fysiska plats Àr lÄngtifrÄn klart Àven om olika förslag till en sÄdan har framförts.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fÄtal offentliga rum. Gator, torg och parker Àr nÄgra rum som lÀmnas oreglerade.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning frÄn manliga frÀmlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgÄngspunkt i individens subjektiva upplevelse Àr syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna pÄverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslÄr Àr rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och förestÀllningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

De rÀttsliga regler som skyddar företagsspecifik information finns i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen innehÄller en definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen uppstÀller ett antal rekvisit som samtliga mÄste vara uppfyllda för att en information ska utgöra en företagshemlighet och dÀrmed skyddas av lagen. En företagshemlighet omfattas av tystnadsplikt. Ett olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet Àr i lagens mening ett angrepp pÄ företagshemlighet som i vissa fall kan utlösa bÄde straff- och skadestÄndsansvar.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

Sverige Àr medlem i EU, och omfattas dÀrför av EU:s regelverk och lagstiftning nÀr nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 CivilrÀttsliga sanktioner pÄ immaterialrÀttens omrÄde, Àven kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgÄngspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att dÀrefter förklara partiernas positioner utifrÄn deras grundlÀggande ideologiska vÀrderingar..

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Franchise Àr idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affÀrskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan tvÄ nÀringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer sÄsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen hÀrstammar frÀmst frÄn USA och omrÄdets regleringar, bÄde i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan Är 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingÄende. Den amerikanska reglering som frÀmst reglerar franchise Àr the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs Àr Federal Trade Commission.För franchiseavtalets parter rÄder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera omrÄdet.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trÀdde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rÀdda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade vÀrden kan behÄllas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande ÄtgÀrder kan omorganiseras och Äter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rÀdda arbetstillfÀllen och bibehÄlla immateriella vÀrden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmÀtas nÄgot vÀrde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmĂ€lningsskyldighet och lagen innebĂ€r att revisorn ska anmĂ€la vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhĂ„lla sig till. Lagen infördes pĂ„ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dĂ€r de vanligaste ekobrotten i Sverige Ă€r bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlĂ€tta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stĂ„r anmĂ€lningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvĂ€ntningar pĂ„ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmĂ€lningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen, sett frĂ„n revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pĂ„ anmĂ€lningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pĂ„verka deras agerande, nĂ€r det gĂ€ller ett misstĂ€nkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgĂ„ngspunkt frĂ„n den induktiva forskningsansatsen.