Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Studiens syfte är beskriva lärares olika tillämpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende på kommunikativa resurser och på så sätt sammankoppla pedagogiska fält som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgångspunkter för analysen i avseende på kommunikativa förmågor är; ögonkontakt, hållning, placering, avstånd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmågor studeras genom att analysera lärarens användande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lärarens användande skiljer sig beroende på dennes tillämpning av ledarstrategi. Datamaterialet består av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lärare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan på hur de sociala aktörerna använder kommunikativa förmågor.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrån en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrån dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn på barn, där barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar också att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framställningar uppfattar jag stå i spänningsförhållande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstås som begränsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning:Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen?Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts.

Vår uppsats har två syften. Det första syftet är att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som används för läs- och skrivinlärning. Det andra syftet är att undersöka två klasser i två olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med läs- och skrivinlärning.I våra observationer mötte vi två skilda arbetssätt i de två klassrummen. Det som var gemensamt för de båda lärarna var att de utgick ifrån klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmässiga och inte i första hand baserade på teori..

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen..

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor.

Författarnas namn: Christina Stenberg Lovisa LindbergTitel: Förskoleklassen ? i gränslandet mellan förskola och skola.          En studie om omgivningens förväntningar och påverkan på förskoleklassens              pedagogik.Engelsk titel: Pre-school class ? at the intersection of pre-school and school                         A study of the expectations and its impact on the pre-school class                           pedagogy.                                                                                      Sidantal: 41_____________________________________________________________________Syftet med studien är att undersöka och problematisera omgivningens förväntningar på förskoleklassens uppdrag samt undersöka om och i så fall hur dessa förväntningar påverkar förskoleklassens verksamhet. Undersökningsmetod som används är kvalitativ samtalsintervju (intervjuer där respondenter och intervjuare sitter tillsammans och samtalar om frågorna) utifrån ett fast frågeschema med öppna frågor.

Detta arbete handlar omutomhuspedagogik. Det bygger på en litteraturgenomgång med olika exempel från andra lärares tankar om utemiljöns pedagogiska fördelar. Vidare finns tre lärares erfarenheter från vad man kan arbeta med utomhus. Arbetet innehåller också en presentation av hur Västra Hargs skola har byggt upp sin utemiljö och hur Charlottenborgsskolan i Motala arbetar med sin"Gröna tråd"från F-6. Det innehåller också en bilaga där det ges exempel på vad man kan göra ute inom de olika ämnen som vi har i skolan..

Syfte:Syftet med studien är att belysa och lyfta fram hur det inom förskolan kan arbetas med inte-greringen/inkluderingen av barn inom autismspektrumtillståndet. Centrala frågeställningar i studien är ? Vad utmärker förskolans sociala och fysiska miljö?? Vad sker på organisations-, grupp- och individnivå för att bedriva inkluderande verksamhet i förskolan?? Hur organiseras lek och inlärningsaktiviteter?? Hur ser samverkan ut mellan förskola och skola och hur ser överlämningen ut till skolan?Verksamhetens arbetssätt förankras i styrdokument och forskning inom området.Teori, metod och forskningsansats:I studien används aktionsforskning som forskningsansats och etnografi som metod. Aktions-forskning är väl lämpad eftersom forskaren genom ett aktivt deltagande ska kunna urskilja och problematisera olika faktorer i den praktiskt inriktade forskningen. Forskningen ska resul-tera i att försöka finna förbättringsområden inom verksamheten och bidra till en ökad förståel-se inom området.

Denna rapport redovisar resultatet av en analys som syftar till att identifiera pedagogiska metoder i utbildningsspel respektive underhållningsspel. Undervisningspotentialen i kommersiella underhållningsspel diskuteras ofta och anses kunna vara ett mycket bra sätt att motivera genom underhållning samtidigt som det är utbildande. Dock har inte många jämförelser genomförts mellan de pedagogiska fördelarna, nackdelarna och skillnaderna mellan underhållningsspelen och de kommersiella spel som specifikt har i syfte att utbilda. Analysens syfte är att undersöka pedagogiska metoder i två underhållningsspel och två utbildningsspel för att ta reda på om underhållningsspelen (oavsett om det gäller kunskap om spelet eller separata kunskaper) använder sig av ett större antal pedagogiska metoder än utbildningsspelen. Genom att analysera användandet av pedagogiska metoder i spel bör fördelar och nackdelar kunna hittas för att kunna förbättra utvecklingen av framtida utbildningsspel.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.

Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper.