Sök:

Sökresultat:

697 Uppsatser om Lösa kopplingar - Sida 21 av 47

Hur kan lÀrandet stimuleras?: en studie ur ett
lÀrarperspektiv

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

Bilden av en stjÀrna : An analytical comparison of the way in which famous women are displayed in the journals, Bildjournalen 1956-57 and HÀnt Bild 2007

Varför köper vi idag skandaler? Och varför Àr det frÀmst den kÀnda kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis vÀcker skandaler uppmÀrksamhet, vilket handlar om vÄra tankar och kÀnslor, som dessutom handlar om medias nÀrmanden oss. Detta kan Àven ha att göra med synen pÄ den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan vÀcker detta mannens sexuella lust och andra sidan vÀcker det negativ uppmÀrksamhet.

VÀlkommen till Regeringen! - IT-konsulters översÀttning av en styrteknik

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledningen presenterar styrtekniken Regeringenoch vad som hÀnder med Regeringen nÀr den anvÀnds av IT-konsulterna.Teori:För att undersöka hur IT-konsulter hanterar och uttalar sig om en styrteknik, Regeringen, harvi valt översÀttningsmodellen för att studera detta. Som en del i det har vi Àven anvÀntforskning kring redigering, inskription, lösa kopplingar samt handlingsnÀt för att undersökahur Regeringen har gjorts stabil hos IT-konsulterna i organisationen. Vi har valt att se ITkonsulternasom en profession för att kunna anvÀnda isomorfism för att studera om det finnsen spÀnning mellan IT-konsulterna, som profession, och styrtekniken Regeringen.Metod:I vÄr studie har vi intervjuat fem stycken personer dÀr vi fÄtt ta del av deras uttalan och syn pÄRegeringen. Vidare har vi analyserat fem stycken textdokument som beskriver hur ledningenvÀljer att presentera Regeringen för IT-konsulterna. Vi har utifrÄn vÄrt empiriska materialurskiljt tre huvudrubriker som grundar sig i vÄra tre frÄgestÀllningar.

Att utföra ett arbete för att motivationen finns : En studie om anstÀllda inom hotellbranschen

Motivation Àr ett begrepp som innebÀr att mÀnniskan har ett antal faktorer som initierar, styr och formar beteendet mot olika mÄl. I personalintensiva branscher, som exempelvis hotellbranschen, Àr det viktigt med motiverad personal eftersom det Àr en bransch dÀr det rÄder hÄrdnande konkurrens. Det Àr vÀsentligt för organisationer att fokusera pÄ vad som motiverar deras anstÀllda för att de inte ska söka sig till andra organisationer med bÀttre arbetsvillkor eller arbetsuppgifter.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen arbetar för att motivera de anstÀllda i deras arbete och att ta reda pÄ vilka de frÀmsta motivationsfaktorerna Àr för de anstÀllda. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om ledningen har samma uppfattning som de anstÀllda angÄende vad som Àr motiverande. Studien Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad genom semi- strukturerade intervjuer utförda pÄ tvÄ olika hotell i Stockholms lÀn.

Ty det stÄr skrivet : En mediekritisk text- och bildanalys av framstÀllningen om judendomen i tvÄ lÀroböcker för religionskunskap pÄ gymnasiet.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Lite mer Àn bara trÀning : En studie om relationsmarknadsföring och kundlojalitet inom gymbranschen

Bakgrund: Intresset bland allmÀnheten för trÀning och hÀlsa har blivit allt större, vilket har medfört att Àven intresset för gymbranschen har ökat. I och med aktörernas snarlika utbud krÀvs det dock nÄgonting utöver sjÀlva trÀningen för att fÄ kunderna att stanna kvar inom organisationen. Relationsmarknadsföring blir allt mer utspritt med dess lÄngsiktiga tÀnk, nÄgot som dock saknas utförligare beskrivningar samt analyser inom för den svenska gymbranschen.Syfte: Att beskriva samt analysera hur aktörer inom gymbranschen kan anvÀnda sig av relationsmarknadsföring i sitt arbete med att skapa lojala kunder som vÀljer att stanna inom organisationen.Metod: Studien har byggts pÄ en kvalitativ forskningsmetod, dÀr en fallstudie med fyra aktörer inom gymbranschen har tillÀmpats.Resultat/slutsatser: Det har i studien flertalet gÄnger framkommit kopplingar mellan teori och empiri som visar pÄ att aktörerna inom gymbranschen anvÀnder sig av relationsmarknadsföring till stor del i sitt arbete. Det Àr mycket fokus pÄ personalens bemötande, men Àven pÄ att göra sina medlemmar motiverade till att trÀna. Det som Àven lyfts fram Àr vikten av att i relationen med kunderna sprida kunskap kring trÀningen, samt att arbeta för att medlemmarna ska trÀna aktivt..

Ett svenskÀmne genomsyrat av vÀrdegrunden

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan lÀroplanernas vÀrde-grundsbeskrivning och kurs-/Àmnesplanerna i svenskÀmnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskÀmne genomsyrat av vÀrdegrunden. Det Àr framför allt tvÄ fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebÀr de nya styrdokumenten att lÀrarna mÄste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra mÄste vÀrdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket Àven inbegriper all undervisning i alla Àmnen. Undersökningen har inne-burit att lÀroplanernas vÀrdegrundsbeskrivningar och svenskÀmnets kurs-/Àmnesplaner har analyserats och jÀmförts frÄn Ärskurs 7 till och med gymnasiet.

Budget som styrmedel?

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mĂ„nga syften inom de budgetanvĂ€ndande skolorna vilket innebĂ€r att den fyller en viktig funktion. Friskolorna anvĂ€nde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Ă€n de kommunala skolorna gjorde, men Ă€ndĂ„ kunde likheter med budgetlös styrning Ă€ven ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Ämnesintegrering ? möjligheter och hinder ? studier ur lĂ€rar- och elevperspektiv

Precis som samhÀllets funktioner och enheter kan hÀnga ihop och samverka pÄ olika sÀtt, kan de olika Àmnena i skolan ocksÄ göra det. I praktiken innebÀr det att fler Àn ett Àmne kan studeras pÄ samma gÄng, och ett begrepp som anvÀnds för att benÀmna denna arbetsform Àr Àmnesintegrering. Det hÀr examensarbetet behandlar Àmnesintegrerad undervisning pÄ högstadiet. Syftet Àr att skapa förstÄelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det hÀr sÀttet att undervisa pÄ högstadienivÄ. Uppsatsens studier utgörs av tvÄ kvalitativa intervjuer med högstadielÀrare, och en kvantitativ enkÀtundersökning med högstadieelever. I detta examensarbete har högstadielÀrares och högstadieelevers erfarenhet och instÀllning till Àmnesintegrerad undervisning studerats.

HÀlsans roll i Àmnet idrott och hÀlsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hÀlsoinriktning i Kristianstad kommun

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsÀkerhet : En litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö pÄverkar patientsÀkerheten. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie som baserade sig pÄ tretton artiklar. Resultatet pekade pÄ att kvalitén pÄ vÄrden som sjuksköterskorna gav var signifikant associerad med sjukhusets arbetsmiljö och antalet anstÀllda. Det fanns ett starkt samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och patientsÀkerheten. Det visade sig Àven att om en arbetsplats har en dÄligt organiserad arbetsmiljö sÄ kan det motverka fördelarna med att ha mycket personal.

Teknologihantering inom FoU pÄ ett högteknologiskt företag:
en fallstudie pÄ Saab Bofors Dynamics AB

I detta examensarbete studeras teknologihanteringsfrÄgor inom en FoU- avdelning pÄ ett högteknologiskt företag. FrÄgor kring hur teknologi bevaras och utvecklas inom tvÄ teknikomrÄden pÄ företaget Saab Bofors Dynamics AB undersöks. Teorier frÄn ÀmnesomrÄdena Management of Technology och Knowledge Management anvÀnds för att belysa detta. Empirin i examensarbetet Àr insamlad via en intervjubaserad fallstudie med respondenter frÄn teknikomrÄde Mekanik och Elektronik. Genom intervjuerna identifieras faktorer som bevarar och utvecklar teknologi.

Förskolepedagogers uppfattningar om den fria leken

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgĂ„ng görs av lekens betydelse i det tĂ€nkande som nĂ„gra pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stĂ„tt för. Med hĂ€nvisning till tidigare forskning lyfts vissa sĂ€rdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lĂ€rande. Även lekens stĂ€llning i lĂ€roplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen frĂ€mst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket ocksĂ„ lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

UpptÀck och utforska matematik med Cajsa cirkel - Ett utvecklingsarbete för förskolan

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till bÄde den gamlalÀroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade lÀroplanen (Skolverket 2010).SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt barn visar förstÄelse för matematik utifrÄn geometri, taluppfattning och sortering. I vÄr undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vÄrt syfte. Kriterierna vi anvÀnt oss av Àr att skapa ett varierat matematiskt material som gÄr att utveckla.

LĂ€xor - i vilket syfte?

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lÀrare tÀnker kring fenomenet lÀxor. Av vilka skÀl ger lÀrare lÀxor? PÄ vilket sÀtt tar lÀrare hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar? Finns det nÄgon lÀxpolicy som lÀrare arbetar utifrÄn? Detta Àr vÄra tre huvudfrÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgÄngspunkt för vÄr undersökning, dÄ vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsÀttningar för att göra sina lÀxor. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer, dÀr fem lÀrare som arbetar pÄ en mÄngkulturell skola har delgett oss sina Äsikter och tankar om lÀxor.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->