Bakgrund och problem: Förändringar i världen ger utrymme för nya behov och möjligheterinom styrning av företag. Crowdsourcing är en nyligen myntad metod, där företagen viainternet tar hjälp av allmänheten för att lösa uppgifter av olika art. Den för uppsatsenformulerade frågeställningen är: Hur kan ett företag använda sig av crowdsourcing somverktyg för sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och vägledning för de företag som ärintresserade av området crowdsourcing samt är nyfikna på nya metoder som möjliggöreffektivisering av styrning av verksamheten.Metod: Uppsatsen har en explorativ ansats. Vidare är det en litterär studie avmetodutvecklande art, då det handlar om en situationsanpassning och komplettering avbefintlig litteratur inom området.Slutsatser: Studien har visat att crowdsourcing har förutsättningar att appliceras inomekonomistyrning, i huvudsak som verktyg för formella styrmedel.

The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report ?Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet?.

En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning.

Rysslands ekonomi kännetecknas av tillväxt och svenska företags växande intresse. Förutsättningar för svenska företagsetableringar beskrivs som fördelaktiga och varumärket ?made in Sweden? som väletablerat och förknippat med hög kvalitet och säkerhet. Svenska företagsledare beskriver den ryska marknaden som en potentiell framtidsmarknad med stora möjligheter, men förutsättningar för att effektivt leda och organisera ryska företagsverksamheter som svårhanterliga. Svårigheter, relaterade till sättet att leda och organisera ryska företagsverksamheter, blir därför en bidragande orsak till varför etableringsprocesser stannar upp och skjuts på framtiden.

Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi..

SammanfattningArbetslivet förändras och i och med det även arbetets och organisationernas struktur. Större krav ställs på individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det är därför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersätter denna.Syftet med uppsatsen är att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktär.För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts på det valda företaget. För att få fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjälp av metoden ?critical incident?.

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft på internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att särskilja varumärket från konkurrenter. Litteraturgenomgången berörde vad forskning tidigare sagt om varumärkes värde och varumärkesidentitet, ?country of origin? samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjälp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO används av Filippa K eftersom det differentierar varumärket och skapar konkurrenskraft.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrån detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbättra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primärdata samlats in främst via telefonintervjuer. Metoden är baserad på en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsätt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte får ekonomisk ersättning eller mycket låg sådan, är styrning och motivation utifrån visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard är ett styrsystem som utgår från visionen som kompassnål och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusområdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgångspunkt för arbetet med att uppnå visionen.Empiri: Intervjuobjekten är ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet är av ideell art.

Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det här fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit långt med implementeringen av FISK jämfört med andra berörda myndigheter. För att få en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillämpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner är uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har därför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsätter därefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare där frågor som kan härledas till de tre pelarna har ställts.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

Syftet med uppsatsen är att studera ekonomistyrning i småföretag, där företagsledaren och ägaren är samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjälp av ekonomistyrningen. Vi är också intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har därför medvetet valt att studera företag som är olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försäkra oss om att företaget har någon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra företag samt två redovisningsbyråer.

Bakgrund och problemdiskussion: På senare tid har styrmetoder med inriktning på mål blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn. Målstyrning är en metod som övergripande innebär att mål formuleras på kommunal nivå för att brytas ner till lokala handlingsplaner. Som ett led i att medarbetarna har vetskap om målen med sitt arbete kan motivation skapas. Denna studie kommer att beröra Räddningstjänsten Storgöteborg och deras styrning med mål samt motivation hos brandmännen utifrån problemformuleringen:?Hur styr RSG sin organisation med mål, hur uppfattas den styrningen inom organisationen och påverkar vetskapen om mål motivationen hos brandmännen??Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur Räddningstjänsten Storgöteborg styr sin organisation med mål och hur den styrningen uppfattas inom organisationen.

Bakgrund ochfrågeställningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och många säger sig använda verktyget. Forskning påområdet har visat att benchmarking kan appliceras på flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. På senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvåfrågeställningar: Hur ser användningen av benchmarking ut i praktikenjämfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen är att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag använder benchmarking i sin verksamhet samt att jämföra dennabenchmarkingprocess med teori på området.