Sök:

Sökresultat:

1369 Uppsatser om Lćt gć - ledare - Sida 10 av 92

Rektorer : lÀrares syn pÄ rektorer som ledare i skolan

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Ledarskap - pÄ kvinnligt och manligt vis

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

Ledarens syn pÄ butiksledning : en jÀmförelse i personalfrÄgor mellan butikskedjor och privatÀgda butiker

Denna rapport kommer att behandla Àmnet Företagsledning och inriktar sig pÄ ledarens roll i kedjebutiker respektive privatÀgda butiker. Ledaren mÄste ha en ledarstil som engagerar och motiverar sina anstÀllda till att uppfylla företagets ursprungsmÄl. För att detta överhuvudtaget ska kunna fungera mÄste ledarens personliga mÄl överensstÀmma med företagets mÄl, vilket ofta inte Àr fallet. I övrigt finns inga genomgÄende drag som alla ledare mÄste ha, men det finns vissa utmÀrkande karaktÀrsdrag som ofta tillskrivs ledare. Detta leder oss fram till vÄr problemformulering, som stÀller oss frÄgande till ifall ledarens roll Àr olika beroende pÄ om det rör sig om en privatbutik eller en butikskedja.

Framtidens idrottsledare : Idrottskonsulenters sÀtt att kommunicera kunskaper om ledarskap

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa vad och pÄ vilka sÀtt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhÄllande till sitt arbetsmaterial. Denna studie Àr till för att ta reda pÄ hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjÀlp av tre observationstillfÀllen dÀr det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgÄr ifrÄn sitt arbetsmaterial pÄ sÄ sÀtt att de vÀljer ut det som dem sjÀlva tycker Àr viktigast att lÀra sig.

Olika bakgrund, olika ledarskap? : En jÀmförelse mellan en ledare frÄn Sverige och en ledare frÄn Tyskland

Many organizations strive to be transnational. This means that individuals with different cultural background will work together. Countries around the world have their own culture, which mark the way individual?s think and act. Different values between leaders and their subordinates are often a key factor to misunderstandings and conflicts in transnational organisations.

Den trojanska hÀsten i WTO - En fallstudie av EU: s roll i Doharundan

Doharundan inleddes pÄ initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begrÀnsad, frÀmst pÄ grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg pÄ mÄnga omrÄden. EU har i rollen som ledare varit pÄdrivande för en ny och ambitiös runda samt gÄng pÄ gÄng förmÄtt övriga parter att Äterkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Ledarskap ur ett genusperspektiv : framstÀllningar i teori och fiktion

Bakgrund: Faktum Àr att det finns en betydligt högre andel mÀn pÄ ledande positioner Àn kvinnor. Beror detta pÄ att de Àr bÀttre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mÀngd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara Àr underhÄllning utan Àven ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som hÀnder dÀr skulle Àven kunna intrÀffa i en ?vanlig? mÀnniskas liv, men innehÄller extrema faktorer för att fÄnga tittarens intresse.

?De ska veta att jag finns strax bakom, om de behöver mig?. En kvalitativ studie om hur ledare inom en ideell organisation ?leder? de frivilliga.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

Distriktssköterskors erfarenhet av rollen som ledare för omvÄrdnadsarbetet i kommunal hemsjukvÄrd : En intervjustudie

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvÄrdnadsarbetet i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvÄrd i tvÄ olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Tre kategorier med Ätta subkategorier framkom.

The heartbeat of change : Ett hjÀlpmedel för ledare vid organisationsförÀndringar

Sammanfattning Den hÀr studien har som syfte att ta fram en ny förÀndringsmodell som ledare kan ha som hjÀlpmedel vid organisationsförÀndringar. Syftet Àr Àven att belysa ledarens betydande roll och dess pÄverkan vid organisationsförÀndringar. Intervjuer med medarbetare i banksektorn har gjorts och knutits ihop med relevant teori. Forskarna har bland annat velat fÄ fram medarbetarnas upplevelser kring organisationsförÀndringar samt ledarens agerande. Studiens resultat visar att kommunikation, motivation och delaktighet tillsammans med en demokratisk ledarskapsstil kan göra att medarbetare upplever organisationsförÀndringar som nÄgot positivt.

Motivationsfaktorer : Vilka egenskaper bör en ledare ha för att kunna motivera medarbetare

Ledarskapet har förÀndrats över tid, samtidigt har ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Behoven och de egenskaper som stÀmde överens tidigare för ledarskap har förÀndrats och kommer att förÀndras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritÀra drag dÀr lite hÀnsyn tagits för de anstÀlldas behov men Àven mindre förstÄelse om de anstÀlldas betydelse. Idag Àr ledarskapet mer situations anpassat dÀr ledaren har insikt om de anstÀlldas behov men dÀr det Àven stÀlls högre krav pÄ flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer.UppstÄdda situationer kan krÀva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det pÄverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Olika men ÀndÄ lika : En studie om en rektors roll som ledare för barn med ADHD

I den Svenska skollagen stÄr det ?lika skola för alla? stÀmmer det egentligen? Denna studie tar upp rektorers ledarroller för barn med ADHD. Har alla barn samma förutsÀttningar eller skiljer det sig Ät? Vem Àr ansvarig för detta? Genom olika teorier samt tidigare forskning undersöker denna studie vad som skiljer  i ledarskapet för elever med ADHD.  För att göra det tar studien med er genom dels socialpsykologiska, dels ledarskapsforskning för att finna ett svar.

?Inom vÄrd och omsorgssektorn Àr vi sjÀlvklara kandidater för ledande positioner? : En studie om kvinnliga ledare i sociala verksamheter.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat pÄ att identifiera olika karaktÀrsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har Àven forskats om olika ledarstilar och vad som Àr ett bra respektive mindre bra ledarskap. DÄ vi idag strÀvar efter högre jÀmstÀlldhet i vÄrt samhÀlle Àr det ingen hemlighet att kvinnliga ledare Àr ett kontroversiellt Àmne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrÄn ett genus och makt perspektiv.VÄrt resultat visar att dagens förestÀllningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning. Vi har fÄtt fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar pÄ att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

En förÀnderlig ledare : En studie om gruppfaser och ledarskap

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Jan Stenbeck : en inflytelserik ledare

Bakgrund: Ledarskap Àr ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge förestÀllningen av inflytelserika, driftiga personer som pÄverkar bÄde organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsomrÄdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmÄga att nÄ ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. MÄnga har en Äsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mÀktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt dÀrmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->