Sökresultat:
2096 Uppsatser om Lässtrategier och interaktion - Sida 32 av 140
Vilja eller tvÄng? En studie av polska, masuriska gymnasieelevers tankevÀrld
Masuriska gymnasieungdomar Àr jÀmgamla med det "nya" kapitalistiska Polen vilket inte hindrar att ungdomarna genom sin starka förÀldraranknytning kan sÀgas ha en fot i det "gamla" systemet före 1989 och en fot i det "nya". Syftet Àr att analysera masuriska ungdomarnas interaktion med skola, familj respektive kyrka samt deras framtidsvisioner. Val av metoder och teorier presenteras före uppsatsens huvuddel. Masuriska gymnasieeleverna tycks kÀnna sig vÀl tillrÀtta i dagens Polen. De Àr studie- och mÄlinriktade.
Det Gröna Torget - Omgestaltning av Ronneby Torg
Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ
denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor
(social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk
hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn
?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av
trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget
som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna
anledning.
En diskursanalys av hur kunskapsledningspraktiker definierar och vÀrderar kunskapsdelning.
Syftet med arbetet Àr att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de vÀrderar det. TvÄ artiklar innehÄllande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, Àven en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar pÄverka kunskapsledningspraktikernas definition och vÀrdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstÄr frÄn resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med nÄgon social interaktion, men att det krÀvs nÀring och styrning för att öka vÀrdet för organisationen..
Interaktion i andrasprÄksundervisningen
Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ.
Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.
Digitala sÀllskapsspel med den sociala aspekten som utgÄngspunkt
Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten
da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det
skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom
litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t
intervjuades.
Interaktioner i klassrummet : Vem vÀnder sig lÀraren till, sett utifrÄn ett genusperspektiv?
I skolan har man genom tidigare undersökningar faststÀllt att pojkar Àr det kön som dominerar lektionerna och fÄr bÄde mer tid och mer uppmÀrksamhet Àn flickorna. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som nÄgra utvalda lÀrare vÀnder sig till och med vilket budskap, för att vidare stÀlla detta i relation till lÀrarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vÄr undersökning Àr att det Àn idag Àr pojkarna som fÄr majoriteten av lÀrarnas uppmÀrksamhet. LÀrarna stÀrkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor vÀldigt skilt frÄn varandra, dÀr pojkarna tar för sig mer, bÄde pÄ gott och ont..
AnvÀndbarheten i sÀkerhetskritiska system: en fallstudie av SIGMA-systemet
I föreliggande studie undersöks hur anvÀndare upplever anvÀndbarheten i ett sÀkerhetskritiskt system ? Luftfartsverkets flygledningssystem SIGMA. UtifrÄn litteraturstudier definieras begreppen anvÀndbarhet och sÀkerhetskritiska system. Empirin utgörs av intervjuer med anvÀndare av SIGMA-systemet. Studien visade att anvÀndarna upplever att systemet i vÀsentliga delar har bra anvÀndbarhet, vilket utifrÄn litteraturstudier, intervjuer och efterföljande analys frÀmst tycks bero pÄ att systemet arbetats fram med stor anvÀndarmedverkan och att det var utarbetat specifikt för arbetsplatsen.
LivesÀndningar pÄ webben : Interaktion mellan produktion och tittare
Viewer interaction is a common part of live broadcasts on the web and enables production and viewer to communicate with each other. The possibilities in viewer interaction make it easier for productions to create viewer engagement by involving them in the live broadcast through chats and social media. In creating a bond between production and viewer the interaction must be carefully managed to suit both the shows and the viewer?s needs. Â A qualitative study has been used to analyze the viewer interaction in two Swedish live broadcasts on the web.
Svenska museer och den sociala webben: Webb 2.0 som verktyg för dialog
Museerna har genom Ären lÄngsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strÀvan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste Ären blivit allt mer inriktat pÄ deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om svenska lÀnsmuseer och centralmuseer anvÀnder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar ocksÄ upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnÄ en högre grad av interaktion pÄ internet. De svenska lÀns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig anvÀndares perspektiv. De aspekter som tas upp Àr huruvida texten eller funktionerna pÄ webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.
Ungdomars fritid
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..
MusikvÀrldens karta och kompass : En designstudie om hur musik kan Ätkomliggöras digitalt med minskade krav pÄ musikkulturell förkunskap
Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sÀnka kraven pÄ musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som anvÀndes var omvÀrldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. LÀngs arbetets gÄng formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstÄr musik, och gör oss sprÄkligt förstÄdda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp dÀr utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .
Interaktion och kommunikation i gymnasiets naturvetenskapliga undervisning ? Ett lektionsexempel
Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.
Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.
LÀrarens betydelse för den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen
Efter att ha lÀst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning ? Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lÀrarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förstÄelse. UtifrÄn klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer i skolÄr 2 och 3 ville vi ta reda pÄ hur kommunikationen ser ut i klassrummet och Àven hur lÀraren förhÄller sig till denna. VÄrt resultat visar att lÀraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket ocksÄ de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om. DÀremot kom vi fram till att det lÀrarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen dÄ de dominerade kommunikationen..
De svenska storbankernas kapitalkostnad : En kvantitativ studie med fokus pÄ effekten av ökade kapitalkrav i interaktion med lÄg-risk anomali
Sedan finanskrisen har intresset att bibehÄlla en stabil finansmarknad stÀrkts. Desvenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, reglerasav kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frÄgorna har lÀnge varitmöjligheten att ökade kapitalkrav pÄverkar bankernas totala kapitalkostnad. IntressantÀr att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven pÄ primÀrkapitalrelationen enligtBaselackorden, och har relationer pÄ 5-10 % över lÀgsta nivÄ. DÀrför Àr studiensfrÄgestÀllning:Hur har ökade krav pÄ primÀrkapitalrelationen pÄverkat de fyra svenska storbankernaskapitalkostnad?UtifrÄn denna frÄgestÀllning utgÄr studien frÄn tvÄ huvudsakliga teoretiskautgÄngspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans förkapitalkostnaden samt lÄg-risk anomalin.