Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans lÀroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment pÄ de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen vÀcktes dÄ den har en lÄng och stark tradition bakom sig. Det blir dÄ intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nÀra samman med inflytande som belyses starkt av förskolans lÀroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den Àr en grundlÀggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgÄngspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebÀr att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefÀr tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlÀnda inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes Ätta halvstrukturerade intervjuer pÄ nÄgra olika gymnasieskolor, med sprÄkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder vÀldigt mycket för dem och att de ser ljust pÄ framtiden.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förstÄelse för genusskapande pÄ rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer anvÀnts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfÀllen samtliga pÄ skolgÄrden. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter lÄnga och en var 20 minuter.

I denna uppsats vill vi skapa förstÄelse för Executive Coachings pÄverkan pÄ handling och interaktion i organisationers implementeringsprocesser, det vill sÀga verksamhetsstyrning. Studien Àr utförd ur ett aktörsperspektiv och behandlar fem coachade chefers upplevelse och syn pÄ hur coachningsprocessen pÄverkat den egna organisationens styrningsprocess. I studien behandlar vi grunderna för handling och interaktion, kommunikation, dominans och sanktioner. Executive Coaching förvÀntas utveckla förstÄelse för interaktiva processer och hur individen och gruppen pÄverkas i dessa. Studien resultat motsvarar det förvÀntade utfallet hos den coachade ledaren.

Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

Titel: LÀsarnyheten ? i mediernas kontroll: En studie om hur lÀsarnyheten kan bidra till interaktiviteten pÄ nÀttidningarFörfattare: Moa VennergrundUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2010Handledare: Jonas OhlssonSidantal: 60 inklusive bilagorSyfte: PÄ vilket sÀtt bidrar lÀsarnyheten till interaktivitet pÄ svenska nÀttidningar?Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Svenska nÀttidningar 2010Huvudresultat: Mina resultat visar att lÀsarnyhetsfunktionen skapar liten interaktion pÄ nÀttidningar. LÀsarnas deltagande i att lÀsa och skriva försvÄras genom att lÀsarnyhetsfunktionen Àr svÄr att hitta. För att delta med sin nyhet stÀlls krav pÄ lÀsaren och pÄ sÄ sÀtt kontrollerar nÀttidningarna lÀsaren i sin interaktion. FÄ nÀttidningar som har lÀsarnyhetsfunktionen har kommentarfunktioner kopplade till lÀsarnyheten vilket gör att tvÄvÀgskommunikation försvÄras.

Det moderna samhÀllet och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för mÄnga individer och deras vardag. Genom att stÀndigt ha möjlighet till uppkopplingen pÄ diverse sociala nÀtverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner pÄverkar individen sina val och agerande med hjÀlp av sin omgivning.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om individen blir socialt pÄverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning. Studien avser att undersöka om den sociala pÄverkan som normalt sÀtt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion sÄledes kan ske pÄ liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera pÄverkan i digital form sÄ ska vi undersöka om nÄgon form av attitydförÀndring samt motivation uppstÄr hos de individer som vÀljer att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning.Resultatet av studien indikerar att individen blir pÄverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa trÀningsinspirationskonton pÄ Instagram.Resultatet visar Àven att individer kÀnner ÄngestkÀnslor nÀr de exponeras för trÀningsinspirationsbilder.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika Äsikter om huruvida mÀnniskor kan bibehÄlla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi Àr pÄ att förestÀlla oss dofter jÀmfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmÄga Àr sÀmre för dofter Àn för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, dÀr den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegrÀnsad tillgÄng under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet Àr att om deltagarna kan förestÀlla sig ett objekt för sitt inre sÄ Àr de inte sÄ beroende av Äterexponering. Resultatet visade inte pÄ nÄgon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt gÄr resultatet i hypotesens riktning.

Syftet med denna C-uppsats Àr att söka förstÄelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer med personal som Àr verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna Àr halvstrukturerade till sin karaktÀr, dÄ de dels Àr fördefinieradeav oss författare men ocksÄ tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berÀttaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie anvÀnt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstÄ och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

PÄ en intensivvÄrdsavdelning vÄrdas patienter som Àr kritiskt sjuka och Àr i behov av intensivvÄrd. Forskning visar att det Àr vÀrdefullt att nÀrstÄende Àr inkluderade i vÄrden dÄ de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. NÀrstÄende tillför dÀrigenom en viktig emotionell aspekt i vÄrdandet. IntensivvÄrdssjuksköterskan anser att nÀrstÄende blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste Ären och det Àr en betydelsefull arbetsuppgift att ge nÀrstÄende stöd, vÀgledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvÄrd som bedrivs. NÀrstÄende beskriver att de bÀr pÄ kÀnslor av hopplöshet och sÄrbarhet.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundsÀrskola arbetar Àmnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr:? Hur arbetar lÀrarna med lÀs-, ord- och begreppsförstÄelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lÀrarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lÀrarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgÄngen lyfts lÀrarens roll och betydelse i undervisningen, samt Àmnesintegrering dÀr lÀrarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsÀttningar att förstÄ matematiska problemlösningar. Studien berör Àven konsekvenser som kan orsakas dÄ brister av förstÄelse i matematik förekommer.

More Than Melody (M.T.M.) Àr ett lÄtskrivningsprojekt med intentionen att integrera musik- och svenskaÀmnet i ett skapandesammanhang. Elevernas uppgift i projektet Àr att tillsammans skriva lÄtar genom att skapa text och musik samt utifrÄn egna förutsÀttningar utveckla egna lösningar genom att prova, utforska och praktiskt tillÀmpa sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien Àr att undersöka hur ett lÄtskrivningsprojekt som M.T.M. kan inverka pÄ elevers lÀrande samt hur de deltagande lÀrarna i projektet förhÄller sig till och pÄverkas av detta lÀrandeperspektiv. Projektet har under de tre Är som studien strÀcker sig över (2005/2006, 2006/2007, 2007/2008) involverat elever i Ärskurs fem samt klass- och musiklÀrare frÄn grundskolor i UmeÄ kommun med omnejd.