Detta Àr en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att anvÀnda oss av en abduktiv ansats dÄ vi utgÄtt ifrÄn bÄde teori och empiri för att fÄ fram vÄrt resultat. VÄrt syfte med uppsatsen var att förstÄ hur anstÀllda i kundorienterade yrken pÄverkas av makt frÄn ledning och kunder samtidigt som interaktionen Àr en stor del i arbetet som de anstÀllda inte kan bortse ifrÄn. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med mÀnniskor frÄn olika kundorienterade yrken. För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

Att skapa attraktiva program Àr en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behÄlla kontakt med TV-tittare genom tilltal, dvs. olika sÀtt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt pÄverkar liveness som Àr TV-tittarnas kÀnsla av spontanitet. I denna studie analyseras tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kÀndisar som Àr orienterade mot humor och underhÄllning ("Hellenius hörna" och "Robins").

Svenska som andrasprÄk SSA133Vt 2011Handledare: Maud Gistedt och Ingegerd Enström.

MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.

Att kommunicera Àr en mÀnsklig rÀttighet, men det Àr inte alltid sjÀlvklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra mÀn i Äldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera Är intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn de tematiska omrÄdena inlÀrning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlÀrning.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskning. MÄlet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning pÄ samtal, lyssnande och social interaktion. VÄr aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har anvÀnt oss av loggbok, observationer, frÄgeformulÀr och utvÀrderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fÄtt arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som sprÄkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehÄll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka sprÄkutvecklande metoder som anvÀnds pÄ en grundskola med flersprÄkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lÀrare-elev samt genom djupintervjuer med lÀrare, specialpedagoger och bitrÀdande rektor.Denna studie anvÀnder bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lÀrande i flersprÄkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lÀrarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lÀrarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlÀrningen av kommunikativa funktionella fÀrdigheter. Resultatet belyser alltsÄ en viss diskrepans mellan lÀrarnas egen uppfattning och den praktiska tillÀmpningen..

Sekretessbelagd.

Nyckelord: Charterbranschen, Lojalitet, Involvering, Interaktion, Relationsmarknadsföring, Kommunikation,Bakgrund: Kundernas förÀndrade efterfrÄgan har tillsammans med den ökade konkurrensen frÄn Internetbaserade bolag gjort det allt svÄrare för traditionella charterbolag att överleva pÄ marknaden.  Problemformulering: Vilka faktorer ger kunden incitament att förbli lojala gentemot charterbolagenSyfte: Syftet Àr att genom en kvalitativ ansats analysera och utvÀrdera charterbolagens förutsÀttningar för att skapa lojala kunder. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en abduktiv ansats. Författarna anvÀnder sig av en kvalitativ undersökningsmetod för att generera en djupare förstÄelse av det fenomen som undersöks. Teorier: Uppsatsen anvÀnder sig av; TjÀnstemarknadsföringstriangeln, MervÀrdesteorin, Involveringsteorin, Kundlojalitet, Kanomodellen, LojalitetsnivÄer, Kundnöjdhetsskapande Interaktion, Kundlojalitetsbelöningar.Empiri: Empirin bestÄr av primÀrdata inhÀmtad via djupintervjuer med konsumenter samt representant för företaget.Resulta/Analys: Företaget anser att de utgÄr frÄn ett kundperspektiv dÄ de skapar sina kunderbjudanden samtidigt som kunderna upplever att företagets erbjudanden inte Àr det som efterfrÄgas.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ elevers lÀsförstÄelse i Är 4, och se hur arbetet med lÀsförstÄelse försiggÄr i lÀrarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och ÄtgÀrder anvÀnds i klassrummet för att arbeta med lÀsförstÄelse? Hur interagerar lÀrare ? elev med varandra kring förstÄelse av texter? Vilka artefakter anvÀnds i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god lÀsförstÄelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr att den historiska utvecklingen finns nÀrvarande i det nuvarande, och kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhÀllet. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan mÀnniskor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lÀrare i tvÄ mindre kommuner.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

A literature study abot the patientÂŽs experience of the meeting with the nurse.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet pÄ Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i Äldern 16-19 Är för att det i den Äldern Àr mÄnga som anvÀnder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begrÀnsa oss. Den teori vi har anvÀnt oss av Àr socialkonstruktionism och det Àr utifrÄn den och tidigare forskning pÄ Àmnet sociala medier som vi har gjort vÄr analys. I resultatet framkom att det normala Àr att hÄlla sig i bakgrunden pÄ Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmÀrksamhetssökande. Det framkom ocksÄ att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende pÄ Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning.

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomÀmnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jÀmfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstÀmmiga eller ej.Studien baseras pÄ respondentintervjuer dÀr tio elever blev intervjuadebetrÀffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ interaktion,dialog och meningsskapande dÀr examination och kunskapsmediering har utgjort tvÄcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever Àr mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig Ät mellan Àmnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna sjÀlva erkÀnner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturlÀsning för att pÄ sÄsÀtt kunna tillÀgna sig ny kunskap.