Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förstÄelse och bÀttre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och rÀknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lÀr sig bÀttre genom samspel och kommunikation. Min studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad mÄluppfyllelse och pÄ vilket sÀtt laborativt arbete pÄverkar elever som Àr i matematiksvÄrigheter. Undersökningen av lÀrares erfarenheter gjorde jag genom en enkÀtstudie, intervjuer och observationer. MÄluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lÀrares erfarenhet av att arbeta laborativt Àr att det ger en ökad förstÄelse och konkretisering av matematiska begrepp.

Sammanfattning Bakgrunden till min studie Àr att i genomsnitt ungefÀr tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmÄl Àn svenska (Skolverket Greppa sprÄket, 2011) och vad detta kan innebÀra nÀr det gÀller lÀrandemiljöers utformning och innehÄll. Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolans tidiga Ärskurser tÀnker kring flersprÄkighet och kring lÀrandemiljöer och undervisning inriktad pÄ utveckling av sÄvÀl sprÄk som lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄk och lÀrande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flersprÄkighet och begrepp som t ex kodvÀxling och sprÄkinriktad undervisning Àr i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lÀrare som Àr verksamma i skolans tidiga Är vid tvÄ skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lÀrarna till största delen har en positiv hÄllning till flersprÄkighet men ocksÄ att de till övervÀgande delen Àr inne pÄ att klassrumsundervisningen ska ske pÄ elevernas andrasprÄk, dvs.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur fritidspedagoger och lÀrare i Ärskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshem och skola. De forskningsfrÄgor som vi har arbetatutifrÄn Àr: PÄ vilka sÀtt uppfattar lÀrare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvÄrigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsÀtt har lÀrare/fritidspedagoger pÄ barnmed koncentrationssvÄrigheter? Hur arbetar lÀrare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvÄrigheter inom skola och fritidshem?Studien prÀglas av ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lÀrande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvÄrigheter samt faktorer och förhÄllningssÀtt som kan pÄverkakoncentrationen. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lÀrare fördelade pÄ sex olika skolor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad verksamma florister har för syn pÄ anstÀllningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anstÀllningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och Àr analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna Àr gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framtrÀdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anstÀllningsbar? En förÀndrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anstÀllningsbarhet i floristyrket frÀmst Àr relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i bÄde arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

I denna c-uppsats behandlas Àmnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrÄn ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förstÄelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrÄn ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frÄgestÀllningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid tvÄ förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrÄn en hermeneutisk analysmetod. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Denna studie utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och syftet med studien Àr att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan frÀmja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmÀnhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier Àven kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som anvÀndes i studien var enkÀt och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom Àmnet biologi i en Ärskurs 8. DÀrefter besvarades en enkÀt av ca. 60 elever frÄn seminarieromgÄngen.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vÄr utbildning. FrÄgor vi stÀller oss Àr; spelar lÀrarens kunskap om grupprocesser nÄgon roll för ensemblens utveckling? PÄverkar lÀrarens medvetenhet om den egna lÀrarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklÀrares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklÀrare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn pÄ gruppundervisning. MusiklÀrarna vi intervjuat undervisar pÄ kulturskola och musikhögskola.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger pÄ en guide som kan vÀgleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhÄlla sig mot barnen, vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet Àr att fÄ syn pÄ barns röster och berÀttelser genom bloggen. VÄrt mÄl Àr att barnen ska fÄ utvecklas som individer och fÄ tillgÄng till inflytande i verksamheten.

Syftet med studien Àr att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat pÄ forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella lÀge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets lÀsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits pÄ omrÄdet. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benÀmningar och modeller för bearbetningen, men ocksÄ konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnÄr dessa pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Studien har genomförts med utgÄngspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.

Vi har i vÄr studie frÄgat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrÄdsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi anvÀnde en kvantitativ metod dÀr vi stÀllde frÄgor genom att i enkÀtform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. HÀlften av de tillfrÄgade svarade pÄ vÄr enkÀt och av dessa angav knappt hÀlften (70 personer) att de varit engagerade i elevrÄdet. Om det skulle motsvaras av liknande vÀrden inom politikerkÄren som helhet, ett elevrÄdsdeltagande pÄ drygt 40 %, skulle det vara en uppseendevÀckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sÄdant antagande genom vÄr studie.