Sökresultat:
1994 Uppsatser om Läsfrämjande insatser - Sida 51 av 133
En studie om socialarbetares syn pÄ engagemang
Som ett resultat av svensk vÀlfÀrdspolitik och lagstiftning finns socialtjÀnsten som en viktig myndighet för att hjÀlpa utsatta individer i samhÀllet. Socialarbetare spelar dÀrför en viktig roll dÄ socialtjÀnstens insatser kan vara en viktig lÀnk i mÀnniskors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn pÄ engagemang. Syftet med denna studie Àr att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjÀnsten.
Att vara anhörig till en person som insjuknat i stroke : En intervjustudie
Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.
SÀkerhetsklimatet inom Norrbottens lÀns landsting
Syftet med detta examensarbete var att skapa en lĂ€gesbild över sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott sĂ€kerhetsklimat. De frĂ„gestĂ€llningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur Ă€r det allmĂ€nna sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att ledningen förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att den arbetsgrupp de tillhör förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Ăr det nĂ„gon skillnad gĂ€llande uppfattningen av sĂ€kerhetsarbetet inom Norrbottens lĂ€ns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkĂ€tundersökning med 127 anstĂ€llda och enkĂ€tinstrumentet som anvĂ€ndes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att sĂ€kerhetsklimatnivĂ„n var relativt hög inom Norrbottens lĂ€ns landsting. SĂ€kerheten prioriterades av chefer likvĂ€l som av medarbetare.
Studie av sambandet mellan rÀddningstjÀnstens förebyggande insatser och anlagda skolbrÀnder : analys av behovet av stöd och vÀgledning
The purpose of this report is to study the relationship between the rescue service fire prevention activities and the number of arson fires in schools. An objective of the project is also to investi-gate the need of developing national methods for fire prevention. The results are based on a questionnaire study among 35 fire departments and further interviews with five of them. The results indicate that there is a relationship between the rescue service fire prevention activities and the number of arson fires in schools. The relationship is positive in the sense that arson fires in schools decrease with increasing prevention activities.
Ungdomars attityder gentemot frÀmlingsfientlighet: ett försök att genom vÀrderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot frÀmlingsfientlighet
Syftet med vÄrt förÀndringsarbete var att genom vÀrderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot frÀmlingsfientlighet. Under vÄr utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förstÄelse hos ungdomar för andra kulturer och en rÀdsla för det frÀmmande. Skolverket, (1995) menar att frÀmlingsfientlighet och intolerans mÄste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förÀndringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom SkellefteÄ kommun. Vi hade sju lektionstillfÀllen till vÄrt förfogande dÀr vi arbetade med pedagogiska vÀrderingsövningar och gruppdiskussioner för att fÄ till stÄnd ett förÀndringsarbete.
Ska vi sprÄka? : ? Om andrasprÄkselevers utveckling i den mÄngkulturella grundskolan
AndrasprÄksinlÀrning Àr ett komplext omrÄde för bÄde lÀrare ochelever. KunskapsmÄl sÄvÀl som trivsel ska uppnÄs och för dettabehövs stöd och uppmuntran frÄn alla inom skolans verksamhet.Syftet med det hÀr examensarbetet var att kartlÀgga hur möten serut i den mÄngkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie dÀr ett urval forskning omandrasprÄkselevers sprÄkutveckling har studerats. Studiens resultatÀr indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frÄnförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandrasprÄk, sprÄkets betydelse för Àmneskunskaper,modersmÄlsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling pÄ bÄde första- ochandrasprÄket.
Samverkan för den enskildes bÀsta ? "Hur svÄrt ska det vara?" : En kvalitativ studie om anvÀndandet av planer inom LSS. Författare: Emma
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handlÀggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina Àrenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frÄgestÀllningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssÀkring) har varit en röd trÄd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gÀllande erbjudande samt upprÀttande av planerna. Resultaten visade dock pÄ att man upplever att planerna tjÀnar ett bra och tydligt syfte, om det Àr möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen.
Att frÀmja Sverige : Kommunikationen i Sveriges platsmarknadsföring
Hur platser marknadsför sig, det vill sÀga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bÀst förutsÀttningar samt kommunicerar detta pÄ rÀtt sÀtt fÄr en konkurrensfördel. RÀtt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehÄlla företag samt investeringar, locka nya resenÀrer, invÄnare samt utöka platsens exportmarknad. Det Àr dÀrför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehÄlla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling Àr ingenting som Àr konstant och sjÀlvklart, utan det krÀvs aktiva insatser. Det rÄder ett hÄrt darwinistisk klimat- dÀr det kommer att finnas bÄde vinnare och förlorare, de platser som behÀrskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas Àn de platser som vÀntar och avvaktar pÄ bÀttre tider..
Att vÄrda den inre hÀlsan. : Kan stödjande samtal vara ett nytt friskvÄrdsalternativ?
Arbetsmarknaden stÄr inför ett generations- och paradigmskifte, nÀr den Àldre generationen gÄr i pension och de yngre förvÀntas ta över. Samtidigt ökar den psykiska ohÀlsan och sjukskrivningen frÀmst bland de yngre och stress rapporteras vara den stora bakomliggande orsaken; kÀnslan av otillrÀcklighet och svÄrighet att fÄ balans i livspusslet. Undersökningar poÀngterar att förebyggande arbete och tidiga insatser gynnar sÄvÀl medarbetares hÀlsa och arbetsplatsens ekonomi. Studiens syfte Àr att undersöka om samtalsstöd som ett nytt subventionerat friskvÄrdsalternativ uppfattas positivt, i synnerhet av Generation Y (födda 1982-1999). Resultatet av enkÀtundersökningen, genomförd pÄ ett kommunkontor med 76 deltagare visade att 60% skulle boka samtal idag om det erbjöds som ett friskvÄrdsalternativ.
Motiverande samtal - en metod nÀr sjuksköterskan möter individer med riskfylld alkoholkonsumtion
Missbruk av alkohol Àr ett vÀxande samhÀllsproblem som orsakar stora lidanden sÄvÀl för den enskilde individen som för samhÀllet. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per Är efter att intÀkterna frÄn alkoholskatten Àr bortrÀknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden av olika skÀl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) Àr en samtalsmetod som kan anvÀndas nÀr behov av beteendeförÀndring föreligger. Metoden lÀgger vikt vid individens egen motivation till förÀndring.
Varför samling? : En studie om sju förskollÀrares beskrivningar om varför de anvÀnder samling i förskolan
Uppsatsen undersöker vilken ledarstil pÄ den operativa nivÄn som Àr mest lÀmpliga vid myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitÀra insatser och varför. Uppsatsen syftar Àven till att studera om situationen pÄverkar vilken ledarstil som Àr mest lÀmplig. PÄ basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap Àr mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper Àr beror bÄde pÄ situationen och pÄ ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lÀmpligt ledarskap ligger frÀmst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en kÀnsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.
Ungdomars medvetenhet och tankar om levnadsvanor och hÀlsa
SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.
"...ju tidigare desto bÀttre" : En studie om framgÄngsfaktorer i lÀs- och skrivutveckling för barn i behov av sÀrskilt stöd.
Denna uppsats Àmnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lÀrare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgÄngsfaktorer i lÀs- och skrivutveckling för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en resursskola. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp dÀr samma frÄgor stÀlls till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder pÄ att personerna som arbetar pÄ resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande ÄtgÀrder Àr av högsta betydelse för att generera framgÄng i lÀs- och skrivutveckling. Vidare visar Àven resultaten att personalen pÄ resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgÄng till resurser i olika former. FrÄnvaron av sprÄkliga förebilder Àr dock nÄgot som personalen lyfter fram som en brist pÄ resursskolan.
Att ta Socialstyrelsens krav pÄ allvar.
Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.
Bedömning i relation till deltagande i idrott och hÀlsa : en kvalitativ intervjustudie av lÀrares bedömning av elever som inte deltar i ordinarie undervisningen
Att delta i lektionerna i idrott och hÀlsa har en central roll för sÄvÀl lÀrande som bedömning. Men vad det egentligen innebÀr att delta i idrott och hÀlsa Àr inte sÄ lÀtt att fÄ ett enhetligt svar pÄ. Inte heller hur man som lÀrare i idrott och hÀlsa kan bedöma elevernas insatser utifrÄn deltagandet - kan nÄgot utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det Àr vad denna kvalitativa intervjustudie, dÀr sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda pÄ. Resultatet visar att det oftast inte sker nÄgon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.