Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser..

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Förekomsten av övervikt ökar snabbt i västvärlden. Ungefär 1,6 miljarder människor beräknas vara överviktiga och minst 400 miljoner av dessa är sjukligt överviktiga. På grund av den snabba ökningen har WHO klassat övervikt som en epidemi. Övervikt är ett stort problem och även ett hot mot folkhälsan då det medför ökad risk för flertalet sjukdomar. Trots kraftfulla insatser fortsätter övervikten bland befolkningen att öka.

Bakgrund: Förändringen från invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar innebär ävenförändring för officerens fysiska prestationsförmåga utifrån ett kompetensperspektiv. Detta ikombination med statsmakternas vilja att Sverige skall delta i internationella insatser i störreutsträckning än tidigare kommer troligen att påverka kravet på officerens fysiskaprestationsförmåga?Syfte: Få insikt om dagens armeofficer uppfyller de kvalifikationer/krav som ställs på fysiskprestationsförmåga i Nordic Battle Group sett ur ett kompetensperspektiv.Teori: Kompetensbegreppet och därtill hörande teorier.Metod: Abduktiv metod har tillämpats, empiri utifrån enkät- och intervjuresultat.Huvudresultat: Resultatet visat att en minoritet av armeofficerarna känner till tilläggskraven,både beträffande insatsorganisationen och krav för personal i NBG. Resultatet visat att enmajoritet av armeofficerarna uppskattar att de uppfyller de fysiska kraven för personal i NBG urett kompetensperspektiv. Resultatet visar dock att det generellt finns förbättringspotentialbeträffande armeofficerens fysiska prestationsförmåga..

The purpose of this essay is to study how parents of children with disabilities young people make their choice of support and service LSS. The study takes its lead from questions designed to determine which interventions parents use for their children. What parents think about today's choice and if satisfactory, or if they have other wishes. It is also about how parents experience the freedom of choice and participation in the selection of interventions. Furthermore how the parent discuss the topic of choice from childhood and parental perspective.

Mobbning är ett stort problem på skolorna runt om i världen och även i Sverige. För elever är det en grundläggande rättighet att kunna känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta är en litteraturstudie som sammanställer forskning kring mobbning, olika åtgärdsprogram samt vilka effekter olika åtgärdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar någon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfällen. Olika åtgärdsprogram har utvecklats som ett sätt att förebygga samt stoppa mobbning.

Studien behandlar kompetensutveckling och lärande i arbetslivet genom upplevelser från individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lärande ökar samtidigt som forskning kring planerat lärande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nämns mindre. Studiens syfte är att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lärande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad..

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lärares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i Idrott och hälsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag använt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lärare som undervisar i Idrott och hälsa på skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hälsa skiljer sig åt mellan lärare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vägs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen.

Anorexia nervosa är en svårbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svårigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sätta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvårar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svårbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen är fylld av svårigheter och dilemman.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettåtgärdsprogram är, för- och nackdelar samt hur de upprättas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medåtgärdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrån fyra forskares syn inomområdet.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av åtgärdsprogram samtförskollärares åsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta är en kvantitativ studie och redskapet som användes var två olikaenkäter. Enkäterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollärare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettåtgärdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna är kön densom har störst påverkan över vilka barn som har ett åtgärdsprogram.Gällande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, ålder och diagnosskiljer sig pedagogernas åsikter med rektorernas svar avsevärt.Studien belyser också förskollärarnas åsikter kring åtgärdsprogram,där de instämmer mer i fördelarna än nackdelarna..

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och påverkan av hot och/eller våld riktat mot behandlingsassistenter på boenden utan krav på drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda på hur hot och våld påverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjälp de får från kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivå, något som också följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och våldsincidenter och anser att det är en del av arbetet.

Due to the increasing international operations for the Swedish Armed Forces these new types of opponents needs new tools to cope with these commitments. A couple of years ago the Swedish Armed Forces had no non-lethal weapons, but today the Swedish soldier has a number of tools to choose from.The purpose of this paper is for the reader to get a presentation of which non-lethal weapons are used today by the Swedish Armed Forces and a sample of what non-lethal weapons are out on the market today. My main question is which non-lethal weapons do the Swedish Armed Forces? miss in their non-lethal capabilities set.I have collected information from a wide selections of sources like reports from the Swedish Defence Research Agency, the Swedish Armed Forces? own regulations and the Internet. The information is then processed and divided into five chapters: The development of non-lethal weapons, description of technologies, non-lethal weapons in the Swedish Armed Forces, Non-lethal weapons on the market and Results.This paper is limited to handheld, portable and man to man non-lethal weapons, all non-lethal weapons in the Swedish Armed Forces or on the international market are not covered.My conclusion is that the Swedish Armed Forces should acquire three 40 mm projectiles, one 12-gauge projectile and one TASER®..