Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

MÄnga stÀder vill utveckla vattenkontakt, tillgÀngliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att Àven skriva mitt examensarbete om detta Àmne. MÄlet med uppsatsen Àr tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag anvÀnt mig av för att fÀrdigstÀlla arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. FrÄgan om stadens relation till vattnet Àr ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angrÀnsande stadsrummens vÀrde som rekreationsomrÄden och sociala arenor ökat markant, men Àven för de utmaningar vi stÄr inför med klimatförÀndringar och en höjd havsnivÄ. Att genom planeringsdokument hitta vÀlgrundade och framsynta förhÄllningssÀtt Àr en viktig pusselbit..

Syftet med uppsatsen Àr ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda pÄ det observerade jag nÄgra barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade Àven barnen för att ta reda pÄ vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde Àven nÄgra aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frÄgade dem om samt att de anvÀnde sig av begreppen i deras aktiviteter och lekar.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. MÄlet Àr att fÄ reda pÄ om villkoren har förÀndrats och i sÄdana fall varför och hur samt Àven fÄ svar pÄ frÄgan om arbetarkonsten har ett historiskt vÀrde utöver det rent politiska..

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. MÄlet för vÄr undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling frÄn bÄde förskola och skola. Vi gjorde Àven en begrÀnsad undersökning av de kartlÀggningsmaterial som vÄra respondenter hade erfarenhet av. VÄra frÄgestÀllningar resulterade i en sammanstÀllning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartlÀggning och behovet av ett kartlÀggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade pÄ nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna Àr frÄn 2010 och en Àr frÄn 2012. Genom tillÀmpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om vÀrlden som förekommer i artiklarna. DÀrefter analyserar vi antagandena i förhÄllande till den sociala kontext som Àr det svenska samhÀllet. En kontext i vilken förorten Àr socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Syftet med uppsatsen var att studera de olika problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer som anvÀndes i grundskolans Ärskurs 4-6 vid arbete med problemlösning i matematik. För att genomföra studien observerades tre olika klasser; en Ärskurs 4, en Ärskurs 5 och en Ärskurs 6. LÀrarna i respektive klass intervjuades för att undersöka tankarna bakom den undervisning de bedrev. De sorters problem eleverna arbetade med varierade och det gjorde Àven strategierna som de anvÀnde. De strategier som var mest frekvent förekommande var emellertid att rita bilder, gissa och pröva samt att vÀlja en eller flera operationer att arbeta med. Eleverna arbetade bÄde enskilt, i mindre grupper och i helklass nÀr de arbetade med problemlösning. Helst skulle alla dessa tre delar tillgodoses, ansÄg flera av de intervjuade lÀrarna..

Syftet med följande arbete Àr att utifrÄn ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i Ärskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundlÀggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjÀlp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ att barnböcker Àr ett tillskott för barnets matematikinlÀrning. Med en barnbok som underlag fÄr barnet erfara och utveckla matematikbegreep pÄ ett naturligt sÀtt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Studien Àmnar Àven till att visa hur förmÄgorna enligt Krutetskii kan visa sig pÄ ett konkret sÀtt. Ytterligare ett syfte Àr att inspirera andra lÀrare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmÄga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i Ärskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar vÀl som identifikationsmedel av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmÄgorna kan ge sig till kÀnna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

I vÄr studie har vi valt att undersöka i vilken utstrÀckning eleverna har förstÄelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja pÄ dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjÀlp av en enkÀt som besvarades av totalt 152 elever frÄn 8 klasser fördelat pÄ skolÄr 8 och 9. EnkÀten bestÄr av rena matematiska uppgifter sÄvÀl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos vÄra informanter. Resultatet visar pÄ att det finns brister och svÄrigheter med att skilja de bÄda begreppen Ät vilket ytterligare förstÀrker vÄr egen erfarenhet samt tidigare studier pÄ omrÄdet. De största problemen uppstÄr nÀr det gÀller att hantera areabegreppet.

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

Denna uppsats har som mĂ„l att undersöka hur begreppet slump har anvĂ€nts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera pĂ„ sjĂ€lva begreppet, och inte fenomenet som sĂ„dant och anvĂ€nder mig dĂ€rför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier.Slumpen berörs ofta i vĂ„r tid - bĂ„de i det talade sprĂ„ket och i litteraturen ? och begreppets anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r ibland bredare ? eller smalare ? Ă€n dess egentliga mening, om det nu ens finns en sĂ„dan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benĂ€mning pĂ„ det oförutsĂ€gbara.'' Mitt intresse för Ă€mnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner pĂ„ slumpen. Även i vĂ„r tid betyder slumpen nĂ„got annat i matematisk mening Ă€n i folkmun.

Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.

Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.