Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi Àr humankapital och jakten pÄ denna resurs tar sig mÄnga olika utryck. MÄnga nÀringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. TvÄ begrepp som aktualiseras i denna kontext Àr employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rÄdgivningsbranschen engagerar sig pÄ svenska universitet och högskolor utifrÄn de tvÄ koncepten. FrÄgor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrÄn en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det Àr skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser pÄ sitt arbete pÄ spetsutbildningen och ordinarie klasser pÄ naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fÄtt besvara en enkÀt, deras matematiklÀrare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten frÄn denna undersökning visar att arbetssÀtt som till exempel grupparbeten, som frÀmjar kommunikation, anvÀnds oftare pÄ spetsutbildningen Àn pÄ det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gÀller Àven problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förstÄelse för olika lösningar pÄ matematiska problem. Eleverna pÄ spetsutbildningen tror sig förstÄ sina lösningssÀtt medan eleverna pÄ ordinarie naturvetenskapsprogrammet lÀr sig formler och lösningssÀtt utantill i högre utstrÀckning..

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

Intraprenörskap Àr ett relativt okÀnt begrepp i jÀmförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stÄ för förnyelse och mervÀrdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen ?Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?? besvarades forskningsfrÄgornaFinns det nÄgra gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete?GÄr det att identifiera nÄgra sÀrskilda kontextuella förutsÀttningar som krÀvs för att intraprenörskap ska uppstÄ?Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten?Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsÀtt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anstÀllda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken omfattning eleverna fÄr arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de fÄr kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssÀtt som lÀrarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berÀttar att nÀr eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt sprÄk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt sprÄk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna fÄr möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin sprÄkliga förmÄga som Àr en förutsÀttning för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla en matematisk förstÄelse.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmÀklarbranschen kan hÀmma och skada effektiviteten pÄ mÀklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frÄgestÀllningen har en översiktlig jÀmförelse gjorts mellan Sverige och England..

At the department of Electronic Warfare Assessments at the Swedish Defence Research Agency in Linköping one of the activities is modelling and simulation of the duel between a robot and a target. The aim with this Master's thesis is to develop a simulation model of an hovering helicopter. First a theoretical description of the forces and moments acting on an helicopter is given. Then the equations of motion are derived. These equations are simplified to be valid only for a hovering helicopter and the result is a mathematical model.

Uppsatsen 'FörtÀtning' inom stadsplanering bygger pÄ en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtÀtning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat pÄ vad skribenterna kan ha menat nÀr de anvÀnt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtÀtning' samt vilken uppfattning tidningslÀsarna kan ha fÄtt om 'förtÀtning'. Stöd och inspiration hÀmtades frÄn diskursanalys. NÀr begreppet 'förtÀtning' anvÀndes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade pÄ nÄgon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mÄngfald av varianter av 'förtÀtning' förekom beroende pÄ i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes Àr exempel pÄ kontext som kan ha pÄverkat betydelsen av begreppet 'förtÀtning'. MÀngden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, ocksÄ den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtÀtning' var olika mellan tidningarna.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka hur förskolebarn agerar nÀr de stÀlls inför tvÄ matematiska problem innehÄllande division/delning. Vilka lösningsstrategier anvÀnder de för att lösa givna problem? Vi valde att genomföra en fallstudie pÄ den förskola dÀr vi alla tre arbetar, och metoden vi anvÀnde oss av var deltagande observation, samt videofilmning. I studien ingick nio stycken femÄringar. NÀr vi transkriberade videoinspelningen sÄg vi att barnen anvÀnde sig av de olika lösningsstrategierna som vi tog upp i den teoretiska bakgrunden, i olika utstrÀckning.

I och med debatten om huruvida Àktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhÀlle har frÄgan om sexuell lÀggning kommit att bli central. Ofta handlar det om mÀnniskor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rÀtt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta anvÀnds nytestamentliga citat hÀmtade speciellt frÄn aposteln Paulus, men frÄgan Àr om hans syn pÄ sexualiteten Àr densamma som vÄr? NÀr vi nÀrmar oss dessa texter mÄste vi vara medvetna om den tidens syn pÄ sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vÄr förförstÄelse av sexualitet pÄ en text som skrivits i en annan tid.

Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmÄgor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmÄgor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militÀra organisationer men konceptet Psyops Àr en nyare benÀmning pÄ Àmnet.Syftet med uppsatsen Àr att utreda om de finns anvÀndningsomrÄden i en reguljÀr konflikt inom det egna rikets grÀnser, för det svenska Psyopsförbandet.Metoden som författaren har anvÀnt sig av Àr en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys dÀr Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundlÀggande förmÄgorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebÀr. Efter det kommer en analysdel dÀr de grundlÀggande förmÄgorna anvÀnds som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tÀnkbara anvÀndningsomrÄden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet.Slutsatserna som dras Àr att det finns anvÀndningsomrÄden för Psyops i en reguljÀr konflikt inom det egna riket.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lÀrare mot fritidshem konstrueras av verksamma lÀrare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lÀrare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrÄn det framtrÀder. Jag har Àven försökt undersöka om den bild som kommer fram av lÀrare mot fritidshem i forskningslitteraturen pÄverkar synen pÄ den egna yrkesrollen genom att stÀlla frÄgor kring detta till de intervjuade.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att pÄ sÄ vis förstÄ och fÄ en inblick i de intervjuades livsvÀrld och perspektiv. I min studie har jag genomfört Ätta stycken semistrukturerade intervjuer med lÀrare mot fritidshem för att samla in material.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan anvÀndas för att bedöma hur likvÀrdigt betyg sÀtts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvÀrdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning dÀr diagnosen jÀmförs med nationella prov skulle ge ett sÀkrare svar angÄende diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmÄga att förutsÀga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare Àn sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielÀrarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sÀtter betyg pÄ olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förÀndras över sommarlovet..

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur förÀldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter förÀldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). FörÀldrakontakten Àr en stor del av arbetet som förskollÀrare och ytterst viktig.