Sök:

Sökresultat:

852 Uppsatser om Läs- och skriverövrande - Sida 46 av 57

Mysfarbrorn i skolboken : En studie av hur Dalai Lama framstÀlls i 4 lÀroböcker

Som blivande gymnasielÀrare i religionskunskap sÄ vet man att det kommer bli vÀldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika lÀromedel som underlÀttar denna process Àr för mig vÀlkomnande och lÀroböcker Àr inget undantag. Men kanvi alltid lita pÄ lÀroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, sÄ som Dalai Lama?I skolan Àr det lÀrare och skolledare som Àr ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt lÀroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som rÀknassom en godkÀnd lÀrobok dÄ denna granskning försvann 1991.

PÄ vÀg mot samma mÄl? En diskursanalytisk studie av hur elevassistenter och klasslÀrare talar om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Inte bara goa nyheter- Göteborgs mutskandal som nyhetsÀmne. En kvalitativ studie om hur journalister upplever uppgiften att rapportera om en skandal och bedöma dess nyhetsvÀrde.

Titel: Inte bara goa nyheter- Göteborgs mutskandal som nyhetsÀmne. En kvalitativ studie om hur journalister upplever uppgiften att rapportera om en skandal och bedöma dessnyhetsvÀrde.Författare: Desiré CichyOmfattning: ca. 18700 ord, inklusive bilagaUppdragsgivare: Mathias A. FÀrdighHandledare: Mathias A. FÀrdighKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapKursansvarig: Ingela WadbringTermin: VÄrtermin 2011Syfte: Att utifrÄn ett normativt perspektiv, undersöka hur journalister pÄ Göteborgs-Posten och GT upplever uppgiften att enligt yrkesnormerna rapportera om en skandal ochvÀrdera dess nyhetsvÀrde.

?Vi vet mer Àn vi kan tala om? : En studie om tyst kunskap i yrkesutbildning till mÄlare

IngÄngen till Àmnesvalet Àr att jag varit yrkesverksam som mÄlare. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ gymnasieskolans mÄlarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte Àr att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbÀttras samt att försöka ta reda pÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera pÄ spackelkvallitet beroende pÄ att det dels Àr en central brytpunkt men Àven att det Àr relevant för mitt kommande roll som yrkeslÀrare.Ett centralt begrep i studien Àr tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översÀttas till tyst kunskap liksom Polanyi.

  Genusutmaningar och jÀmstÀlldhetsdiskursen :   En diskursanalytisk studie om synen pÄ genus och jÀmstÀlldhet i ett metodmaterial för förskolans och skolans arbete med jÀmstÀlldhet

Uppsatsen bygger pÄ en analys av hemsidan En jÀmstÀlld förskola och skola ? hur kan vi nÄ dit?. Hemsidan Àr ett metodmaterial utgivet av LÀnsstyrelsen i VÀstmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jÀmstÀlldhets- och likabehandlingsfrÄgor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur jÀmstÀllsdhetsdiskursen framtrÀder och vilka förestÀllningar om genus som Àr rÄdande pÄ hemsidan.  FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr ifrÄn i min analys Àr: Vilka idéer om genus och jÀmstÀlldhet förekommer pÄ hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller vÀrldssyn pÄ hemsidan som kan pÄverka arbetet med jÀmstÀlldhet? Hur framstÀlls genus pÄ hemsidan? Vilka effekter kan den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns pÄ hemsidan fÄ pÄ det praktiska jÀmstÀlldhetsarbetet? Den rÄdande jÀmstÀlldhetsdiskursen och synen pÄ genus kommer att pÄverka hur arbetet med dessa frÄgor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur vÀljer att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet kommer att ger efterverkningar pÄ ett samhÀlleligt plan.

Kunskap - att dela eller inte dela : En fallstudie pÄ en sÀljavdelning inom ett transportföretag

Knowledge Management (KM) Àr ett vÀlkÀnt omrÄde inom företagsekonomin. KM anvÀnds för att hantera kunskap inom företag exempelvis för att skapa, hantera, lagra och dela information. I den hÀr studien har vi gÄtt nÀrmare in pÄ kunskapsdelning hos sÀljare. Vi skriver, i denna studie, pÄ uppdrag av Företag A, som Àr verksamma inom transportbranschen i Sverige. I uppdraget ingÄr det att ta reda pÄ hur Företag A kan ta del av sÀljarnas kunskap och information om bland annat kunder och konkurrenter.Det teoretiska syftet med uppsatsen Àr att förstÄ vilka möjligheter och hinder som pÄverkar sÀljare att dela med sig av kunskap till andra i en organisation.

Tomma förvaltningsfastigheter i balansrÀkningen

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige Àr det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket fÄr till effekt att befolkningen flyttar frÄn landsbygd till stÀder. Detta innebÀr att antalet invÄnare pÄ mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mÀngden tomma förvaltningsfastigheter ökar. HedemorabostÀder Àr exempel pÄ ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker stÀller sig till att lÄna ut pengar till en förvaltningsfastighet pÄ mindre orter och om en högre risk Àr kopplat till detta. Vi har Àven undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse dÄ en vakans uppstÄr i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov pÄ tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestÄende vÀrdeminskning dÄ en fastighet stÄr tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning pÄ tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats Àr av kvalitativ art dÀr öppna individuella intervjuer har anvÀnts för att fÄ en bÀttre förstÄelse för problemet.DÄ omrÄdet vi valt att undersöka Àr relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori dÀr tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att anvÀndas i analysen.

Vuxenmobbning ? En diskursanalys om mobbning pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund: Vuxenmobbning Àr sedan 1980-talet ett uppmÀrksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sÀtt att hantera sitt ledarskap pÄverkar risken för att mobbning utvecklas pÄ en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmÀrksammat har det Àven vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring Àmnet. DÄ allt fler mÀnniskor Àr uppkopplade till internet gör detta att mÄnga kan ta del av debatterna. Det Àr dÀrför av stort intresse att se hur tidskrifter framstÀller begreppet ?vuxenmobbning? idag samt vilken bild detta medför för utomstÄende.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utifrÄn sex tidningsartiklar tagna frÄn fyra olika tidskrifter förstÄ och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning pÄ arbetsplatser ser ut i massmedia.

Rummet, tingen och karaktÀrerna : om berÀttande genom animation

I uppsatsen behandlar jag frÄgan: Vilka verktyg frÀmjar en enkel vÀg till berÀttande med tekniken animation?Jag ifrÄgasÀtter idén om att man bör veta vad man ska berÀtta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berÀtta. I stÀllet vill jag visa att förmÄgan till berÀttande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att lÄta berÀttandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och mÀnniskor. Mitt didaktiska syfte Àr att utarbeta ett pedagogiskt tÀnkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berÀttelser genom animation.Detta har jag undersökt pÄ tvÄ sÀtt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med sÀrskoleelever pÄ Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

LÀrplattan i förskolan. Ett tillfÀlligt tidsfördriv eller ett möjligt pedagogiskt verktyg? I-PAD in pre-school. A temporary pastime or one possible pedagogical tool.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Investor Relations : En studie i möjligheten att pÄverka en aktiekurs

Uppsatsens syfte Àr att erhÄlla en förstÄelse för hur olika intressenter (företags Investor relations-avdelning, analytiker, media) pÄ kapitalmarknaden tÀnker och agerar gÀllandes att stabilisera ett företags aktiekurs med stöd av Investor relations (IR). Det Àr Àven intressant att belysa och erhÄlla en bred förstÄelse gÀllande intressenternas handlande och hur deras beteende kan tÀnkas pÄverka en aktiekurs. För att erhÄlla en god empiri anvÀndes en kvalitativ metod med sex personliga intervjuer. Respondenterna utgörs av tvÄ börsnoterade företags IR-avdelning, Hennes & Mauritz (H&M) och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Vidare intervjuades tvÄ analytiker som analyserar de nyss nÀmnda företagen.

?Blir man tjock om man Àter nÀr man Àr mÀtt?? - En studie om bloggar och hur de inverkar pÄ unga tjejers identitetskapande

Institution: Enheten för medie- och kommunikationsvetenskapTitel: ?Blir man tjock om man Àter nÀr man Àr mÀtt??- En studie om bloggar och hur de inverkar pÄ unga tjejers identitetskapandeFörfattare: Andrea Hacker, Felicia Spenner och Martina HackerUppdragsgivare: Tyra Sjöstedt / Tyras.seKurs: MK1500 V12Termin: VÄrterminen 2012Sidantal: 42Antal ord: 16 788Handledare: Malin SveningssonBakgrund: BloggsfÀren Àr ett relativt nytt fenomen som snabbt skapat stor uppmÀrksamhet och inte minst sagt bland den yngre generationen. Dagligen uppdateras mÀngder av blogginlÀgg dÀr det frÀmst skrivs om Àmnen som rör ditt yttre. Det Àr frÀmst nÄgra bloggar som kommit att bli mer populÀra Àn andra vilket innebÀr att flera hundratusen lÀser och granskar vad de skriver varje dag.Ett stort antal av dessa lÀsare Àr unga tjejer.Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur unga tjejer i Äldern 13-15 Är som lÀser bloggartolkar dessa.Metod: VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi vill se hur unga tjejer tolkar ochuppfattar de mest populÀra bloggarna i Sverige. Detta i ett försök för att fÄ en inblick i om bloggarhar nÄgon inverkan nÀr det kommer till deras identitetsskapande.

En scenografs reflektioner över sina kunskaper och drivkrafter

EssĂ€n Ă€r en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara pĂ„ frĂ„gan: Vad Ă€r scenografi? blir essĂ€n en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver Ă€ven min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslĂ„r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.Sven-Åke Heed hĂ€nför teatern till de förestĂ€llande konsterna och lĂ„ter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsĂ€ttningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgĂ„r i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom bĂ„de scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförstĂ€llningen, klarnar bilden och scenografens nödvĂ€ndiga kunskaper framtrĂ€der.Scenografen anvĂ€nder kunskaper och fĂ€rdigheter frĂ„n teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, Ă€ven om den inte har en framtrĂ€dande roll i arbetet.

Kommunikation genom Ärsredovisningen -ger det en rÀttvisande bild? En studie om AranÀs och Brio

Bakgrund och problem: Syftet med bolags Ärsredovisningar Àr att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska stÀllning och andra vÀsentliga hÀndelser som intrÀffat under Äret. AnvÀndaren av en Ärsredovisning ska genom att lÀsa den fÄ en rÀttvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade pÄ den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta pÄ olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information pÄ ett sÀtt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet Àr att undersöka tvÄ bolags Ärsredovisningar, AranÀs och BRIO, för att se om anvÀndaren fÄr en rÀttvisande bild av bolaget genom att lÀsa Ärsredovisningarna.AvgrÀnsningar: Undersökningen omfattar endast dessa tvÄ bolags koncernredovisningar under tre Är, 2008-2010. Fokus ligger inte pÄ att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan pÄ att bedöma helheten och Ärsredovisningens utformning i förhÄllande till bolagets verksamhet och ekonomiska stÀllning.Metod: En beskrivande studie har genomförts dÀr vi har lÀst Ärsredovisningarna flera gÄnger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom Ärsredovisningen. UtifrÄn en undersökningsmodell har olika delar i Ärsredovisningen sedan bedömts för att se hur vÀl Ärsredovisningen som helhet kan anses ge anvÀndarna en rÀttvisande bild av bolaget.Resultat: AranÀs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

Internet som verktyg vid rekrytering av ny personal : en studie om hur vÄra "digitala identiteter" pÄverkar vÄra möjligheter att fÄ jobb

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->