Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Utgångspunkten för vårt arbete var vår övertygelse om att självförtroendet inverkar vid elevers läs- och skrivutveckling. Syftet med arbetet var att göra en jämförelse mellan författares och verksamma pedagogers syn på vilka faktorer som är betydelsefulla för elevens självförtroende i samband med läs- och skrivutveckling. För att kunna göra denna jämförelse genomförde vi intervjuer med verksamma pedagoger och tog på så vis reda på deras åsikter. Undersökningen visade att alla pedagogerna tyckte att elevens självförtroende påverkar dess läs- och skrivutveckling vilket även förstärks av författarna i litteraturgenomgången. De faktorer som, enligt de intervjuade pedagogerna, är betydelsefulla för elevens självförtroende är främst hemmet och föräldrarna, krav och beröm.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen när det gäller alla elevers läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Metodvalet av vår undersökning baserades utifrån tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella läs- och skrivinlärning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna är lyhörda för att arbeta på olika sätt då det gäller att öka möjligheterna till elevernas lärande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som är anpassad till samtliga elevers språk-, läs- och skrivutveckling.Vi intervjuade även verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärningen.

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010.

Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att främja språkutveckling samt förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om språk-, läs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Målgruppen har bestått av pedagoger från förskola, förskoleklass, skolår 1-2 samt specialpedagoger.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge förståelse för lärares uppfattning om hur barn lär sig läsa och skriva. I vår bakgrund har vi använt oss av styrdokumenten. Vi har även använt oss av litteratur för att ta reda på vilka teorier det finns om läs och skrivutveckling. Vi analyserades data från ett antal lärares nulägesbeskrivningar som Luleå tekniska universitet och CMiT gjort. Därefter gjordes urvalet av de lärare som skulle ingå i undersökningen.

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det.

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material.

Arbetets syfte är att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svårigheter för elevers läs- och skrivutveckling kan innebära. Fokus ligger på speciallärarens roll i detta arbete. De frågor som undersökningen besvarar är hur klasslärare och speciallärare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallärarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses påverka. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslärare och tre speciallärare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till ämnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framträder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt användandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske på flera olika sätt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv självbild.

Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens läs- och skrivförmåga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring läs- och skrivinlärning. Den tar även upp vikten av motivation vid inlärning, pedagogens roll samt varför kunskapen att läsa och skriva är viktig. Bakgrunden belyser olika läs- och skrivmetoder där ?Stor och liten bok? har en central plats.

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i förskoleklassen och hur pedagogerna arbetar med dessa. Vi har även valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet gällande undervisningsteorier och metoder. Forskningsbakgrunden belyser olika lärandeteorier, läs- och skrivinlärningsmetoder, när man anses vara läskunnig samt kartläggning av elevernas utveckling. Metoderna som använts i genomförandet av undersökningen är observation och intervju. Resultatet visar att de undersökta informanterna ?plockar ut russinen? från olika läs- och skrivinlärningsmetoder för att gynna en positiv läs- och skrivutveckling.