Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of PiteÄ and VÀxjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.

Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of PiteÄ and VÀxjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.

Jag har gjort en diskursanalys utav tre lÀromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte Àr att se hur lÀromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvÀsterlÀndska författare, sÄsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgÄngspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvÀsterlÀndska författarnas medverkan i lÀromedlen, huruvida upprÀtthÄlls den vÀrldsbild som har vÀsterlandets överlÀgsenhet som utgÄngslÀge i val av författare och verk?Min slutsats blir att lÀromedlen inte uppfyller de krav lÀroplanen stÀller pÄ dem nÀr det gÀller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser Àven att det sÀtt, som lÀromedelsförfattarna mÄnga gÄnger tar upp utomvÀsterlÀndska författare pÄ, bidrar till att maktstrukturerna i samhÀllet vidmakthÄlls..

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.

Denna uppsats Àr en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentÀrfilmen Countdown to Zero (2010). NÀr jag för en tid sedan sÄg filmen för första gÄngen fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förvÀntat mig. Jag vill försöka förklara vad det Àr för faktorer som ger dokumentÀrfilmen sitt specifika uttryck i allmÀnhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen Àr producerad pÄ sitt specifika sÀtt samt hur detta pÄverkar dess budskap. Filmen handlar om kÀrnvapen och hotet som de utgör för mÀnsklighetens vÀlbefinnande och överlevnad.

How the United States anti-terrorist strategy is affecting the view of democracy is the main analysis of this paper. The mechanisms that affect the idea of democracy have been studied on the basis of the philosopher Michael Foucault?s thoughts and the main direction in French discourse analysis. The study is restricted to the period between the 11th of September 2001 and today. Information has been collected entirely from the White House?s website http://www.whitehouse.gov, including speeches, conferences and reports.

AbstraktTitel: ?Jag tÀnkte bara: ?Inte hÀr, inte hÀr, inte hÀr?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WÄgerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: VÄren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur publiken minns, kÀnner och pÄverkas av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av hÀndelsen lÄter sig inte summeras pÄ nÄgot enkelt sÀtt, men fem av de mest förekommande kÀnslouttrycken var: ?Oro/rÀdsla?, ?MedkÀnsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?LÀttnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sÀtter in sig sjÀlva i sammanhanget ?nationen Sverige? dÀr det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. PÄ samma sÀtt tar de avstÄnd frÄn ett utlÀndskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Denna studie jÀmför det visuella materialet frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger med Kilroys resekataloger. HuvudfrÄgan i undersökningen Àr vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berÀttar dessa bilder om? Hur berÀttas det? Och till Vem berÀttas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlÀrare, en lektor i journalistik och ungdomar frÄn ett estetiskt gymnasieprogram.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

I samtida nyhetsrapportering framkommer nÀst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhÀllet blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sÀllan kritiskt ifrÄgasÀtts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken Àr det dÀrför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att genom en tematisk analys undersöka vilka som Àr de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgÄr frÄn van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att ÄskÄdliggöra sprÄklig diskriminering i nyhetsrapportering. JÀmte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumÀnsk press bestÄr de teoretiska utgÄngspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och sprÄklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet Àr en debatt som fÄtt stort utrymme och dÀr romer ofta nÀmns samt att diskriminering av romer Àr uppmÀrksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

Forskningsarbetets fokus ligger pĂ„ begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov. Syftet Ă€r att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov med hjĂ€lp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vĂ€nds mot varandra för att finna de binĂ€ra motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av fokusgrupper omfattande nio lĂ€rare frĂ„n en svensk högstadieskola.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilka insatser som formuleras i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur dessa kan förstÄs. Vidare Àr syftet att undersöka hur ett antal lÀrares diskuterar kring ÄtgÀrder avsedda att stimulera lÀs- och skrivutveckling.Teori och metod:Studiens teoretiska utgÄngspunkt och kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. Centralt i detta perspektiv Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, och fokus Àr pÄ samspelet mellan individ och kollektiv. Studien har ocksÄ inslag av diskursanalys. SprÄket Àr centralt, dÄ det inte enbart Äterger utan Àven formar verkligheten.