Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med ungdomar i TrollhÀttan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. PÄ vilket sÀtt förstÄr individen sig sjÀlv i förhÄllande till gruppen dÄ gruppen pÄverkar individen i identitetsprocessen? Ett sÀtt att definiera sig sjÀlv Àr genom att kartlÀgga och förstÄ skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte Àr sÄ vet den Àven vad den Àr. Mina frÄgor Àr; hur stor pÄverkan har diskursens ordning pÄ ungdomarna; i deras sÀtt att diskutera men Àven i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhÀllet i stort?.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur bilden av socialtjÀnsten förmedlas pÄ internetforumet Familjeliv.se. VÄrt fokus har legat pÄ barnfamiljers kontakt med socialtjÀnsten. Vi har undersökt om vi kan se nÄgra mönster i hur socialtjÀnsten beskrivs och om detta skiljer sig Ät om Àr en ?klient? eller en socialarbetare som skriver inlÀgget. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur ett internetmedie pÄverkar sÀttet att kommunicera.

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgÄngspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rÀttighet för barnet och som att sÀtt att etablera en ?röd trÄd? i barn och ungas lÀrande stÀlls vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver dÀrför lyfta vilket innehÄll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervÀgningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie Àr att belysa och problematisera innehÄllet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlÀmnas, i samband med övergÄngen, frÄn förskola till förskoleklass. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilka diskurser framtrÀder i dokumenten? Vilket innehÄll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlÀmningsdokumenten?Teori och metod: Med utgÄngspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlÀmnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat Àr att mallarnas konstruktion framstÄr som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. UtifrÄn de tester av lÀs- och skrivfÀrdighet som utförs pÄ gymnasieeleverna i Ärskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har pÄ tre olika nivÄer. De tre nivÄerna Àr kommun, skola och elev. Vi menar att testerna Àr en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika ÄtgÀrder göras normal.

Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.The purpose of this research is to study how civil servants at VĂ€gverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated..

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Uppsatsen Àr en diskursanalys med mÄngfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? nÀrmare bestÀmt mÄngfaldspolicys. Vi anvÀnder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebÀr att han arbetar med att kartlÀgga de diskurser som finns i samhÀllet vid en given tidpunkt och inom ett givet omrÄde, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap pÄ. Uppsatsen Àr av ren textanalytisk art och Àr skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frÄgor som kan anvÀndas i vidare forskning och diskussion.FrÄgestÀllningarna:? Hur fÄr centrala tecken i valt material sin mening utifrÄn en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella grÀnser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie Àr diskursanalys som Àven Àr en del av teoribygget. Jag har anvÀnt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet bestÄr av sex stycken C-uppsatser frÄn Institutionen för socialt arbete frÄn Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete Àr att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjÀlp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lÀrande eller om det Àr en ideologiskt producerad text som anvÀnds för att fÄ fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgÄngen som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus pÄ; 1) Att undersöka de eventuella motsÀgelser som kan föreligga i dokumenten, och pÄ vilket sÀtt de i sÄ fall eventuellt utgör en bristande trovÀrdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehÄll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det gÄr att pÄvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolvÀsendet, och dÄ frÀmst den nationella forskningen.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjÀnst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.NÀr lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmÀterstraffansvar för den som köper en sexuell tjÀnst men inte för den som sÀljer den. Föreliggandeundersökning Àmnar söka svar pÄ frÄgor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsÄg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den sÀljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka vÀrden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhÄlls som skyddsvÀrda i förhÄllande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar pÄ i grova drag tvÄ motstÄende förhÄllningssÀtt till prostitution,som bÄda hÀvdar en feministisk utgÄngspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar pÄ kvinnansrÀttigheter. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten i min studie Àr diskursanalys.Undersökningen prÀglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp frÄn kritiskdiskursteori som Àmnar belysa materialet och svara pÄ frÄgor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. FrÄgorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mÀtmetoder som komplement.