The purpose of the study is to expose how the US newspaper New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter mediate the war in Afghanistan. Furthermore a comparison is done to map out possible differences and similarities. To fulfill the purpose of the study a critical discourse analysis has been used. The results have shown both differences and similarities between the newspapers. The main conclusions are tendencies of correspondence with previous research and theoretical base, such as the furtherance of elite sources, the promotion of the national political agenda and the national identity and an obvious construction of us and them..

This essay examines how the conflict in Libya in 2011 was reported by the Swedish newspaper Dagens Nyheter and the American newspaper The New York Times. The purpose is to examine how the conflict is portrayed and what similarities and differences that exist between the two newspapers. We have used a quantitative content analysis and critical discourse analysis to get our results. In conclusion, both newspapers polarize the conflict to a large extent, resulting in a one-sided and biased account. However The New York Times is more objective and neutral in its portrayal of the conflict..

This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books.This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis.It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis. The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries..

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Bakgrund: Vuxenmobbning Àr sedan 1980-talet ett uppmÀrksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sÀtt att hantera sitt ledarskap pÄverkar risken för att mobbning utvecklas pÄ en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmÀrksammat har det Àven vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring Àmnet. DÄ allt fler mÀnniskor Àr uppkopplade till internet gör detta att mÄnga kan ta del av debatterna. Det Àr dÀrför av stort intresse att se hur tidskrifter framstÀller begreppet ?vuxenmobbning? idag samt vilken bild detta medför för utomstÄende.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utifrÄn sex tidningsartiklar tagna frÄn fyra olika tidskrifter förstÄ och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning pÄ arbetsplatser ser ut i massmedia.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i tvÄ lÀroböcker i historia, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. UtifrÄn R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda pÄ hur böckerna framstÀller mÀn. Vissa grupper av mÀn omnÀmns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen Àr ungefÀr densamma i den svenska och i den danska boken. MÀn med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingÄende, gÀrna som starka eller mÀktiga. Detta visar pÄ vikten av att kritiskt granska lÀromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av mÀn..

The purpose of this study is to examine discursive change regarding mathematics and language in the Swedish primary school curriculums. The study analyzes pedagogical discourses represented within the curriculums and how they represent different pedagogical theories in relation to discursive and social practice. The analysis shows a change towards a more language oriented curriculum discourse in mathematics which still carries an intertextual and discursive heritage from the prior curriculums. In relation to the early curriculums of the Swedish primary schools the former explicit differentiation of students becomes implicit as the language skills become of increasingly importance..

This Master's thesis concerns the professional knowledge of the librarian. The image of this knowledge is regarded as constructed in a social context, which is why the discourse analytic approach is selected as method. The empirical material consists of two texts concerning the education of librarians. A theory of knowledge, emanating from Aristotle, is applied to the results to find examples of the forms of knowledge that are excluded from the discourse. A number of themes, or ways, in which it is possible to discuss the phenomenon of the librarian's knowledge, are identified in the texts.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

NÀr SVT i början av 2014 sÀnde programserien Fittstim ­? min kamp med frÄgestÀllningen Har feminismen spÄrat ur? orsakade detta svallvÄgor av upprörda kÀnslor i sÄ vÀl traditionella som sociala medier. MÄnga ansÄg frÄgeformuleringen problematisk, dÄ feminismens mÄl Àr jÀmstÀlldhet mellan könen och dÄ Sverige Àn i dag Àr lÄngt ifrÄn att ha uppfyllt de jÀmstÀlldhetspolitiska mÄlen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en Äterblick i SVT:s debatthistoria fann vi Àven liknande frÄgestÀllningar som Har jÀmstÀlldheten gÄtt för lÄngt? och Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt? Detta kan pÄstÄs anmÀrkningsvÀrt sett till public service-sÀndningstillstÄnd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har dÀrför varit att analysera inramningen av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram sÀnda i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som prÀglat diskursen över tid samt hur dessa i förlÀngningen kan tÀnkas pÄverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jÀmstÀlldhet och feminism.

The purpose of this paper is to examine how work and individuals is portrayed in today?s labor market policies and workrelated coaching. To do this I am using discourse analysis. My theoretical points are social constructivism, governmentality, coaching and theories regarding activity. The results portray a picture of work as the foundation of society and the main way to break isolation.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att pÄ sÄ sÀtt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister anvÀnder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmÀrksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhÀllet som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (tvÄ av varje journalist) har djupanalyserats utifrÄn en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera samverkan och relationer mellan olika experter i ett elevhÀlsoteam. Mer specifikt avser jag att studera vilka maktrelationer som blir synliga i ett elevhÀlsoteam. Det skall uppnÄs via besvarande av följande frÄgestÀllningar:1. Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna i ett EHT?2. Hur ser relationen mellan elevhÀlsoteamets olika aktörer ut?3. Hur konstrueras maktrelationerna i elevhÀlsoteamet?4. Hur gör sig dominans och motstÄnd synligt?5. Hur tar individen ansprÄk pÄ den makt som ges?Teori: Diskursteori med anvÀndande av Laclaus och Mouffes begreppsapparat. Centrala begrepp Àr bland andra nodalpunkt, det tecken som andra tecken relateras till, ekvivalenskedjor, de kedjor av ord som ger nodalpunkten dess mening och subjektspositioner, de olika roller ett subjekt ges i gruppen.

The purpose of this thesis was to study how preschool teachers interpret the values of the preschool curriculum that relates to culture and how the teachers describe how they work with these values in their professional practice. The study is based on social constructive and discourse analytic perspectives. I have studied how preschool teachers construct the concept of culture and the values of the preschool curriculum through a specific way to describe this. A specific way to talk about something is called a discourse. In other words I have studied preschool teachers expressed discourses about culture and their professional practice with the values of the preschool curriculum.To study this, I've done interviews with four preschool teachers.