Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med denna studie Àr att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den vÀsterlÀndska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. BÄde framstÀllningen av sÄvÀl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp sÄsom semiotik och ideologi och metoder sÄsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett nÄgon förÀndring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framstÀllning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Vilka diskurser ger elever och lÀrare uttryck för i pianoundervisning? Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur pianoelever och pianolÀrare pÄ kulturskolan och inom ett studieförbund genom sprÄket ger uttryck för en mÀngd förhÄllningssÀtt och attityder. Vad sÀgs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa Äsikter tillsammans? Jag har anvÀnt mig av fyra djupgÄende intervjuer och tvÄ videodokumentationer för att dels studera elevernas och lÀrarnas uttryckta upplevelser men ocksÄ för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgÄngspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare Är fÄtt mycket uppmÀrksamhet nÀr man talar om hÀlsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och vi gÄr mot ett allt inaktivare samhÀlle. Fysisk aktivitet pÄ Recept Àr en arbetsmetod som förebygger ohÀlsa och frÀmjar hÀlsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i ett av Sveriges lÀn talar om konceptet Fysisk aktivitet pÄ Recept. Syfte: Studiens syfte Àr att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Även i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.

Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani sÄ allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att fÄ en enormt stor massmedial uppmÀrksamhet. Uppsatsens fokus ligger pÄ hur denna rapportering om hÀndelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benÀmnde de inblandade aktörerna samt hur allmÀnhetens reaktioner pÄ det intrÀffade kom att framstÀllas. Fokus ligger Àven pÄ vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen pÄ funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda pÄ dessa synsÀtt har en diskursanalys anvÀnts som bÄde ett metodologiskt angreppssÀtt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material bestÄr av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frÄgor som rör Àmnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien bestÄr Àven av internetobservationer pÄ internetforumet funktionshinder.se..

Syftet med denna uppsats Àr att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt tvÄ skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina BÄnge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktÀrsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktÀrerna. Uppsatsen ska undersöka karaktÀrsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna samt de tre manliga huvudkaraktÀrerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehÄllsanalysmetod med hjÀlp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus pÄ likheter, skillnader och teman.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hÄllbar utveckling. Detta som ett exempel pÄ hur hÄllbar utveckling kan prÀgla en verksamhet, utifrÄn ett resonemang att en diskurs Àr dialektiskt och bÄde formar sin kontext men ocksÄ blir formad dÀri. Navet Àr en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hÄllbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och frÀmst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hÄllbar utveckling, vilket kopplas samman med lÀrande om hÄllbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och dÀrmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket Àr Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera och beskriva diskursiva sÀtt att framstÀlla integrationen av invandrare i den del av den offentliga debatten som förs i svensk massmedia. För att göra detta har jag tagit min teoretiska utgÄngspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska diskursanalys.Integration artikuleras i artiklarna som fullstÀndig likhet, delvis likhet och deltagande samt som ensidig/ömsesidig och total/delvis anpassning. Integration artikuleras vidare som sprÄklig och kulturell integration, som en frÄga om arbete, ekonomi och utbildning samt som politik. Detta dels utifrÄn vad det svenska anses vara och dels utifrÄn vilka/hur invandrarna Àr..

I uppsatsen undersöks tvÄ debatter kring offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna Walking to BorÄs av Jim Dine uppförd i BorÄs 2008 samt Spegelbollen av Inges Idee som kommer att placeras i VÀxjö under 2010. Jag har valt att fokusera pÄ diskussioner i Àmnet som har förts i form av kommentarer pÄ nÀtartiklar i de största lokaltidningarna.Debatterna analyseras utifrÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjÀlp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser pÄ varandra samt vad diskussionerna har rört sig om..