In recent years there has been an upsurge in products and activities designed for infants, what is known as baby culture. The essay is a discourse analysis covering the part of baby culture which is concerned with infants and books. The essay studies texts from libraries and children?s bookclubs in order to understand what it is they communicate, to whom and the conceivable consequences of the communicated message. One of the main purposes of the study is to determine what view of infants as social and cultural beings it  is that arises from the texts.

The aim of this essay is to analyze how media constructs strategic positional statements in debates of great immediate interest in order to stress ideological standpoints. Two questions are derived on the basis of this aim.- How is Russia positioned in Svenska Dagbladet's and Dagens Nyheter's editorials in the debate on the Swedish defence during 09-01-13 - 09-01-31?- Are there differences in the positional statements between the newspapers?In the study a Critical Discourse Analytical (CDA) approach is applied, and more specifically that of Teun A. van Dijk. Both the theoretical basis and the methodological tools are based on van Dijks CDA.

This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.   This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper?s description of human suffering in the third world.   The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.   The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator.

How do the Swedish police get represented in news media and how does that representation differentiate from other media channels where the police have full control over what is said? Through a discourse analysis of news texts and extracts from the police own webpage and Facebook page, we claim that the discourse in newspapers and the discourse on the webpage and Facebook page is pretty much the same, only packaged differently..

Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Min uppsats Àr deskriptiv och inriktar sig pÄ frÄgan om hur vetenskaplig socialpsykologisk kunskap anvÀnds för att bekÀmpa motstÄndsgrupper i frÀmmande land. Denna kunskap finns dokumenterad i Joint Publication 3-24 Counterinsurgency Operations 05 October 2009, sammanfattad av Joint Chiefs of Staff (den amerikanska militÀrledningen).Jag har gjort en analys av detta dokument i form av dokumentanalys med inspiration av diskursanalys, och jag lÄtit mig inspireras av Foucault och Fairclough. Dokumentet innehÄller mycket intressant, lÀsvÀrt och tankevÀckande socialpsykologiskt resonemang, som nu mera anses vara en viktig del av den amerikanska militÀrstrategin i lÄgintensiva krig mot motstÄndsgrupper i sÄ kallade frÀmmande lÀnder. Dokumentet har till stora delar analyserats utifrÄn sÄ kallade noder eller huvudbegrepp som anvÀnds i diskursanalys, som exempelvis ledare, motstÄndsgrupp, subgrupp, emotion, kognition och kommunikation, men som ocksÄ har anvÀnts för att binda samman mitt teoriunderlag eller perspektiv.I sammanfattande form vill jag hÀvda att jag har kommit fram till följande slutsatser; En slutsats Àr att militÀren visar hur viktigt de anser att kognition och emotion Àr, och hur intimt det hÀnger samman och Àr avgörande för att besegra en motstÄndsgrupp. En annan slutsats Àr hur kommunikationen pÄverkar ledaren och motstÄndsgruppens förmÄga att fÄ fram sitt budskap och fÄ folkets stöd.

Tourism and Hospitality Management.

En diskursanalys pÄ tvÄ av de mest frekvent anvÀnda historieböckerna pÄ den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa lÀses med hjÀlp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om dÀr finns spÄr av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för Àmnet historia. Resultatet visar pÄ att de bÄda böckerna Àr allt för vinklade till Europas fördel och att de pÄ egenhand inte motsvarar kursplanen..

Fotboll Àr den största sporten och engagerar mÀnniskor över hela vÀrlden. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar sÄ mÄnga Àr det ett samhÀllsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970?80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förÀndrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förÀndrats.

De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i VĂ€rldsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförĂ€ndringarna, samt utvĂ€rdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden bestĂ„r av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hĂ€mtade frĂ„n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgĂ„ngspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter bestĂ„r i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmĂ„ politiker och företagare att agera.

Mia och Klara- karaktÀren Tabita Karlsson Àr den ideala White trash-stereotypen. Hon Àr en deltidisarbetslös ensamstÄende mamma med tre barn med tre olika mÀn. Hon Àr sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor pÄ landet. OvÄrdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgÀr och agerar helt utan tanke pÄ vad som anses passande av den rÄdande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjÀlp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lÀrares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lÀrares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fÀltet. Arbetet visar pÄ hur lÀrare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fÄtt tillgÄng till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fÄtt ett material som i avseendet kategorisering pÄminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgÄngspunkter frÄn Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinÀr makt.

Studiens mÄl Àr att undersöka hur elever tÀnker kring historieÀmnet och dess syfte. Vidare syfte med uppsatsenÀr att undersöka elevernas historiemedvetande utifrÄn beskrivningar i styrdokumenten. I studien intervjuas fyrafokusgrupper med elever frÄn Ärskurs sex. Materialet analyseras genom diskursanalys och fördjupas senare i etthistoriemedvetandeperspektiv och ett identitetsperspektiv. I resultatet syns det att eleverna kÀnner att de inte fÄrvara med att bestÀmma om undervisningens innehÄll och upplÀgg.

Denna studie fokuserar pĂ„ relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah YĂŒcel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 frĂ„n Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av YĂŒcels poesi Ă€r studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgĂ„ngspunkt Ă€r framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.