The studyÂŽs purpose is to investigate the underlying norms of how the concepts of language development and learning, used in the preschool curriculum. Knowledge of the concepts underlying norms can help to make visible what approach preschool teacher is expected to have to children's language, in relation to development and learning. The results of the study may in turn provide a picture of societal norms on children in preschool and a deeper understanding of the importance of preschool to review and analyze the content of the curriculum, then it is not a foregone conclusion.Theoretical basis is curriculum theory, which involves studying curricula in order to create a knowledge of a society and its cultural, social and economic demands. Norman Faircloughs critical discourse analysis is used as a method, in order to achieve the studyÂŽs intention and answer the questions at issues in the study. The critical discourse analysis considers that the discourse is creating the social world through language.The results of the study show that there is a language in the curriculum as normatively may influence preschool teacher.

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rÄdande diskurser, ta reda pÄ vilka eventuella regler som kunde tÀnkas styra personalens bemötande av placerade unga pÄ ett svenskt hem för vÄrd och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi dÀrför hur det sociala arbetet med barn och unga omnÀmns i statliga direktiv för socialvÄrd, tillika i personalens utsagor vid sÄ kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog Àven del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försÄg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk vÀlfÀrdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmÀnhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthÄlla, reproducera och i vissa fall förÀndra den svenska barnavÄrdsdiskursen.

Den hÀr uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framstÀllningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet Àr att undersöka ifall framstÀllningen av kvinnor förÀndras i förhÄllande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr ett kodschema anvÀnts. Det har ocksÄ gjorts en kvalitativ innehÄllsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av tvÄ nummer under respektive period. Teorier om veckopressens pÄverkan pÄ lÀsaren har anvÀnts.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder diskursanalys som metod för att undersöka hur media framstÀller hedersmord och om detta har förÀndrats över tid. De mest uppmÀrksammade hedersmorden i Sverige Àr morden pÄ Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Maria Barin Aydin och Àr föremÄl för vÄr granskning. Genom att undersöka de tidningsartiklar som skrevs i samband med morden pÄ Sara, Pela och Fadime, 1996-2002, och jÀmföra dessa med de artiklar som skrevs efter mordet pÄ Maria, 2012-2013, vill vi identifiera diskursiva skillnader. VÄr teoretiska ram bestÄr av radikalfeministiskt-, kulturellt- och intersektionellt perspektiv som vi anvÀnder för att analysera vÄrt resultat. Det vi kan konstatera Àr att det skedde en gradvis skiftning av diskursen under den första perioden, dÀr majoriteten av artiklarna till en början förde en debatt om huruvida hedersmord Àr kulturellt betingat eller en del av det universella patriarkala vÄldet.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Isabella Löwengrips karriÀr tog fart genom att hon 2005 startade en blogg dÀr hon delgav omvÀrlden delar av sitt liv som tonÄring. Hennes blogg vÀxte snabbt till en av Sveriges mest lÀsta bloggar och hon gjorde sig kÀnd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumÀrke har under de senaste sex Ären genomgÄtt en ompositionering pÄ marknaden frÄn att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets frÀmsta unga entreprenörer. Den hÀr studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jÀmförelse av hur Isabella framstÀllde sig sjÀlv i sin blogg 2006 respektive 2012. Studien baseras pÄ material frÄn Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysprocessen sker i tvÄ steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehÄllet i materialet och dÀrefter en tolkande analys av det latenta innehÄllet.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för trĂ€ning i sitt anvĂ€ndande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord Ă€r det som Ă€r relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallĂ€rare och en specialpedagog som Ă€r en form av experter pĂ„ detta omrĂ„de och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att fĂ„ koll pĂ„ vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har Ă€ven fĂ„tt svara pĂ„ en enkĂ€t med liknande frĂ„gor som i intervjuerna. En annan metod som anvĂ€nds för denna C-uppsats Ă€r en sorts semiotisk kvalitativ innehĂ„llsanalys för att pĂ„visa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. NĂ€r det gĂ€ller en sorts avlĂ€sning till resultatet har den skett med en avlĂ€sning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den frĂ€msta slutsatsen som fram kom Ă€r att denna C-uppsats kommit fram anvĂ€ndarnas/elevers och speciallĂ€rares och attityder och tankar kring sitt anvĂ€ndande av dessa specialgjorda datorprogram som Ă€r Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats Ă€r relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga omrĂ„det för den anvĂ€nder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan mĂ€nniska och dator..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan..

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns en sÄ kallad ?vÀnstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill sÀga en favorisering av vÀnstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förvÀg valda Àmnen..

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhÄllande till sina förÀldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. UtgÄngspunkten Àr fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fÄtt stor uppmÀrksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt genomförs en nÀranalys av fyra publikationer utgivna mellan Är 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som anvÀnds Àr en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras.

ADHD is the fastest growing diagnosis of the last decade and there is an ongoing debate about how ADHD should be understood with a psychosocial perspective opposed to a medical perspective. The purpose of this study was to investigate how a Swedish daily and evening newspaper (Aftonbladet and Dagens Nyheter) portrays ADHD. Further, the study asked whether medical or social explanation is used in the discourse that appears in newspaper articles, how ADHD is described as well as which people are quoted in the articles. In this study we used Norman FaircloughÂŽs critical discourse analysis with the 26 sampled articles which we believe highlight different perspectives on ADHD diagnosis.Our study shows that there are representatives cited in the articles from school, the judiciary and the medical field. However representatives from social work are conspicuous by their absence.