2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Svenska befolkningens hÀlsa började pÄ allvar att uppfattas som en samhÀllelig angelÀgenhet redan under 1700- talet och idag tar det sig uttryck i bland annat mÀtmetoder som BMI (Body Mass Index), vilket avser att undersöka befolkningens hÀlsa. Inom BMI omrÄdet kan en brist pÄ forskning upplevas pÄ bland annat BMI:s pÄverkan. MÀnniskan tillbringar allt mer av sin vakna tid till medier, bÄde professionella och privata aktiviteter fyller mÀnniskans liv och dessa genomsyras av medietexter, mediebilder och kommunikationstekniker av olika slag. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur BMI diskursen utspelar sig vid lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar. Metoden som anvÀndes i undersökningen var diskursanalys dÀr lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar analyserades.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och vÀrderingar i socialtjÀnstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika förestÀllningar om barns behov och förÀldraskap samt utredarens roll i barnavÄrdsutredningar. Jag stÀllde mig frÄgan, hur ser egentligen barnavÄrdsutredningar ut i sken av rÄdande samhÀllsmoral och socialpolitik? Vilka förestÀllningar om barns behov, förÀldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna pÄ?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av förÀldraförmÄga men Àven att förÀldraförmÄga bedöms utifrÄn barnets behov. Jag har ocksÄ identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstÄr som neutrala.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en stÀndigt pÄgÄende retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och dÀrför inte ifrÄgasÀtts i nÄgon egentlig utstrÀckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthÄllna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har dÀrför mer konkret handlat om att skildra hur samhÀllsdialogen förklarar rÄdande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrÄgasÀtta förklaringarnas sanningsansprÄk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sÀgas handla om att individen antingen saknar rÀtt utbildning, rÀtt erfarenhet eller bÄde och, att kompetens Àr möjlig att lÀra, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervÀgande del, anses Äligga samhÀllet. Resultatet har vidare pÄvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstÄr som motsÀgelsefull dÄ Äsikten att rÀtt kompetens Àr synonymt med rÀtt erfarenhet inte alls Àr förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rÀtt kompetens och att studiens slutsats dÀrför blivit dels att den pÄtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering frÄn arbetsgivarnas sida Àn om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgÄ sÄ lÀnge den inte ifrÄgasÀtts..

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade pÄ nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna Àr frÄn 2010 och en Àr frÄn 2012. Genom tillÀmpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om vÀrlden som förekommer i artiklarna. DÀrefter analyserar vi antagandena i förhÄllande till den sociala kontext som Àr det svenska samhÀllet. En kontext i vilken förorten Àr socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till sprÄklÀrare pÄ gymnasienivÄ. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lÀrare med engelska som undervisningsÀmne. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr frÄgan om vilken syn pÄ fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest pÄ fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sÀtt pÄ vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan pÄverka hur materialet anvÀnds, och dÀrmed fÄ konsekvenser för bÄde lÀrare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och Àven bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning pÄ omrÄdet.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lÀrare i Sverige frÄn mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vÄr uppsats i en kontext ur vilken vi hÀmtade utgÄngspunkterna för vÄr undersökning.

Försvarsmakten spenderar Ă„rligen stora finansiella medel pĂ„ diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahĂ„ller. NĂ„got som sĂ„klart Ă€r ett behov vid en yrkesarmĂ©. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sĂ€nder ut, vad i dessa som föresprĂ„kar samt om det finns faktorer som verkar mottsĂ€ttande för den militĂ€ra professionen och Försvarsmakten.För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillĂ€mpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad pĂ„ semiologi samt teorier om medias pĂ„verkan och medieretorik.Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta stĂ€llning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfĂ€r. Alla kampanjer kan pĂ„ olika vis kopplas till Försvarsmaktens vĂ€rdegrund dĂ€r konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- Ă€r centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem pÄ kvÀllspressens framsidor, hur genus framstÀlls och vad kvÀllspressen fokuserar pÄ i rapporteringen av dem. Med hjÀlp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och fÄr inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt Àr aktiv som ledare och portrÀtteras bÄde som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon portrÀtteras som ett objekt.

AbstractVi har undersökt sjÀlvkÀnslans bakomliggande diskurs i artiklar frÄn dags- och populÀrpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet sjÀlvkÀnsla gentemot andra samhÀlleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet sjÀlvkÀnsla skildras i media och hur det kan pÄverka vÄr identitet, och vÄrt beteende i dagens individuella samhÀlle. Vi har ocksÄ stÀllt oss frÄgan om medias fokusering pÄ begreppet sjÀlvkÀnsla enbart Àr positiv eller om den kan fÄ negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om sjÀlvkÀnsla, upptÀckte vi att mÄnga skildrade sjÀlvkÀnsla som en lösning pÄ mÄnga av dagens sociala problem sÄ som stress, utbrÀnning och problematiska förhÄllanden mÀnniskor emellan.

 Prostitution has been intensely debated in Sweden for nearly four decades. Two major investigations have so far been initiated by the government and numerous propositions have been put forward in the Swedish parliament resulting in the sexköpslag from 1999 that criminalizes purchase of sexual services. The law aims at punishing the buyer and protecting the women in prostitution, thus making it possible for women to be helped by various social interventions rather than punished. Swedish society has undergone major changes in these decades. Globalization, the internet and the membership in the EU have changed the Swedish society and influenced the discourse on prostitution.This paper has a twofold aim, on the one hand investigating if and how these changes have had an impact on the prostitution discourse in texts produced by the government and analyze how female and male sexuality in connection to prostitution is constructed.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel stÀlls nya krav pÄ fackföreningarnas tjÀnster. FrÄn att under en lÄng tidsperiod ha kunnat vila pÄ den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna mÄste anta en ny roll och nya strategier för att överleva pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fackföreningar inom tjÀnstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll pÄ arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har anvÀnts har bestÄtt av handlingsprogram och videor frÄn TjÀnstemÀnnens Centralorganisation och dess tvÄ största medlemsförbund Unionen och Vision. PÄ materialet har vi utfört en diskursanalys dÀr Foucaults diskursbegrepp har stÄtt som teori.

This master?s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough?s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrÄn ledarens eget perspektiv. För det anvÀnds socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg anvÀnds subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att sprÄket Àr det viktiga, vad ledarna sÀger och hur de sÀger det. Detta för att sprÄket ses som konstruerande istÀllet för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer anvÀnder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?UtifrÄn transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner pÄ olika företag i MÀlardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.