Uppsatsens syfte Àr att undersöka ifall och om sÄ Àven hur Wikileaks och Julian Assange portrÀtteras före och efter de vÄldtÀktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestÀmda tidsaspekter men i övrigt slumpmÀssigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och slÀppts frÄn TT. Analysen bygger delvis pÄ en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och pÄ teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sÀtta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen Àr komparativ och fokuserar pÄ det retoriskt diskursiva.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för hur de tvÄ apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek HjÀrtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter sprÄkligt i de verksamhetspresentationer som Äterfinns pÄ deras webbplatser. Med hjÀlp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten sprÄkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förstÄelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhÀllsförÀndringar som skett de senaste Ärtiondena. Resultatet av analyserna visar att de tvÄ apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten sÄvÀl som den egna verksamheten pÄ olika sÀtt.

Damhockeyspelare hyllas inte lika ofta som herrhockeyspelare i sportmedia. Tidigare forskning tyder istÀllet pÄ att damidrottare oavsett sport sexualiseras och trivialiseras. Den hÀr studien har undersökt hur svensk sportmedia konstruerar damhockey, specifikt i relation till herrhockey. Det teoretiska ramverket utgick frÄn diskursteori och genusteori. Med hjÀlp av diskursanalys undersöktes artiklar, bloggar och krönikor ur tvÄ kvÀllstidningar, tvÄ TV-kanaler och Svensk Radios sportsektion.

Should libraries first and foremost be a source of free informationwhere the citizens can find whatever information they want, or dothe librarians have a responsibility for what kind of works theypresent to people on their shelves? A wild debate broke out inSwedish media in September 2012, after the artistic leader ofKulturhuset in Stockholm; Behrang Miri decided to weed out allthe Tintin albums from the childrenÂŽs library Tiotretton. Hewanted to start a debate on stereotypes in childrenÂŽs fiction, andwhat damage they do to children who face them. The purpose ofthe thesis is to carry out a discourse analysis of this media debate,and to identify the different views that are expressed on thedemocratic mission of the libraries, what media they shouldpresent. The method and theory is based on the discourse theory ofErnesto Laclau and Chantal Mouffe and their concepts are used toarrange the analysis around certain themes that build up twodifferent discourses; ?Freedom of information discourse? and the?Weeding out discourse?.The two main questions are: What views of the public librariesselection of works are expressed in the Tintin debate in Tiotretton,and how do the views relate to each other? What concepts arespecific for the debate, and what meanings do they get in thesedifferent views?In the concluding chapter I discuss which consequences theseopposing opinions can have for the future selection processes ofthe library..

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur diskursen om gentrifiering framstÀlls i tidningsmedier, dÀr Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel pÄ en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillÀmpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestÄende av sociologiska teorier angÄende urbanitet och social stigmatisering. HÀr tillÀmpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn pÄ etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rÀtten till staden. Analysen bestÄr av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och frÀmst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsÀljning av hyresbostÀder, skapandet av en ny medelklass, och populÀrkulturella trender.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Syftet med studien Àr att se hur socialtjÀnsten med sina barnavÄrdsutredningar kan vara en del i upprÀtthÄllandet av könsspecifika normer, förvÀntningar och vÀrderingar.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och vÀrderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och vÀrderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det Àr en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavÄrdsutredningar upprÀttade av socialtjÀnsten dÀr hÀlften gÀller flickor och hÀlften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig frÄn det som stÄr i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgÀnge och sexuella relationer en stor del av texterna, dÀr det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner Àven att skillnaderna har förÀndrats en del i jÀmförelse med den tidigare forskning vi tagit del av dÀr det framhÄlls att flickor i allmÀnhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att bÄde pojkar och flickor görs till subjekt men ocksÄ objekt beroende pÄ situation..

Vi stÄr inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebÀr att blivande leaderomrÄden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehÄller mÄlskrivningar som syftar till att ÄtgÀrda det problem de anser finns i det ingÄende leaderomrÄdet. Denna kandidatuppsats utgÄr frÄn att ett problem konstrueras genom att det görs ett ÄtgÀrdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i tvÄ av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur ÄtgÀrder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger pÄ tidigare texter eller sprÄkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, dÀr fokus ligger pÄ att pÄvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrÄn en definition given av konsumtionssamhÀllet. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gÀllande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestÄende av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hÀmtas frÄn fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda Äldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. HÀr tydliggörs hur man, nÀr man talar om kvinnan i materialet, hela tiden Àr positionerad inom en konsumtionsdiskurs sÄvÀl verbalt som visuellt. Studien syftar Àven till att sÀtta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka pÄ konsekvenser som tidningarnas representationer har pÄ kvinnors vardag, dÄ studien pÄvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojÀmlik samhÀllsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhÀllets objektiva stÀllning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger pÄ en diskursanalys av den reviderade versionen av lÀroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. VÄr huvudfrÄga Àr: Vilken Àr den rÄdande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret pÄ vÄra frÄgestÀllningar försöker vi nÄ genom att göra en djuplÀsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus pÄ likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla ÄskÄdliggör vi genom att göra en begreppsrÀkning dÀr vi tittar pÄ hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar Àven utgÄngspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssÀtten som Àr en den foucaultanska diskursanalysens tvÄ huvudangreppssÀtt för att analysera en text eller företeelse.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning pÄvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger pÄ queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framstÀlls i lÀroböcker för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare pÄ Skolverkets omfattande studie frÄn 2006 och resultaten jÀmförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett nÄgon förÀndring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar pÄ en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhÄllningssÀtt i nÄgra av de studerade lÀroböckerna men att frÀmst transperspektivet och ett mer genomgÄende normkritiskt perspektiv Ànnu saknas i lÀroböckerna. Genom detta resultat pÄvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte Àr helt genomförda i de studerade lÀroböckerna.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning pÄ hungerfrÄgan. Analysens material bestÄr av artiklar publicerade i svensk dagspress frÄn januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingÄtt i studien har alla berört hungerfrÄgan och hur gentekniken kan pÄverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys anvÀnts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. FrÄgestÀllningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter pÄ samhÀllet förstÄs ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det rÄder en motstÄndsdiskurs mot GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan och en föresprÄkande diskurs.

Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poÀng.