Studien syftar till att undersöka hur vÄrdpersonalen pÄ en vÄrdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer frÄn olika yrkesgrupper pÄ Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) pÄ Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. PÄ HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin pÄ samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys. UtifrÄn informanternas beskrivningar framkom en mÄngfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara bÄde paradoxal och komplex.

Sverige framstÀlls ofta som ledande inom jÀmstÀlldhet. Trots detta verkar steget frÄn att tala om jÀmstÀlldhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar pÄ att jÀmstÀlldhet framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart, men att jobba aktivistiskt eller benÀmna sig som feminist ? det vÀcker starkt motstÄnd frÄn mÄnga hÄll. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man inom en kvinnorÀttsorganisation talar om motstÄnd.

Syftet med studien Àr att belysa skolan som en arena för politisk styrning, dÀr individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare Àr vÄrt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehÄllet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus Àr individuella utvecklingsplaner studerade utifrÄn Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi anvÀnt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den hÀr studien Àr diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions.But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ?We like different!? reproduces racism through its language.The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism.Two discourses were found in the material, ?We like different? and ?We like the same?.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gÀllande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhÀllskunskapslÀroböcker vilka Àr riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgÄngspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus pÄ tvÄ specifika aspekter gÀllande framstÀllningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt pÄ vilket sÀtt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att lÀroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som Äterfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna sjÀlva anvÀnder Äterfinns i mycket liten utstrÀckning. I avseende av diskurser kring historien Àr förhÄllandena snara motsatta dÄ mycket litet fokus lÀggs pÄ beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, nÄgot som partikritiker ofta lyfter fram som nÄgot centralt i förstÄelsen av partiet.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framstÀller islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys Àr den analysmetod som tillÀmpats. Som utgÄngspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna frÄn bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag Àven utgÄtt frÄn de tre teoretiska utgÄngspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det gÄr att finna nÄgon förÀndring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter dÀr Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som nÄgot problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen Àr att det faktiskt har skett en förÀndring nÀr det gÀller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemÀrkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades Är 2003 har ett kritiskt förhÄllningssÀtt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (nÀrmare bestÀmt 2007 till och med februari 2008) knappt bestÄr av sÄdana politiska vÀrderingar och det Àr inte mycket som kan karaktÀrisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt frÀmlingsfientlig..

Denna uppsats förser lÀsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benÀmnas som, ?framgÄngslitteratur?. Med detta menas litteratur av rÄdgivande karaktÀr som riktar sig till mÀnniskor som vill gÄ frÄn att mÄ bra till att mÄ bÀttre, till att bli mer framgÄngsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av sjÀlvhjÀlpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vÀnder sig till personer som vill gÄ frÄn att mÄ dÄligt till att mÄ bra eller bÀttre.

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall mÀn och kvinnor representeras pÄ lika eller olika sÀtt i en svensk branschtidning. Syftet har Àven inkluderat att studera ifall det har skett nÄgon förÀndring i denna representation över tid. DÀrför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka Àr Är 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frÄgestÀllning som vi har avsett att besvara Àr: Hur har mÀn och kvinnor portrÀtterats i branschtidningen Veckans AffÀrer frÄn 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det ocksÄ nÄgon skillnad i hur mycket utrymme som mÀn respektive kvinnor har fÄtt i branschtidningen genom Ären? Undersökningen har tolkats utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av R.W.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

RFSU Àr ett förbund som genom sexualrÄdgivning förÀndrar och befÀster unga personers syn pÄ kön och sexualitet. RFSU arbetar för jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rÄdgivning. Syftet med undersökningen Àr att studera huruvida RFSU nÄr upp till mÄlen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrÄdgivningsbroschyren Sex ? pÄ ditt sÀtt: om sex för unga. I undersökningen anvÀnds kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori.

This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ?vÄrdnadsbidraget?. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model.From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate ? is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ?vÄrdnadsbidraget??The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med detta examensarbete Àr att normkritiskt granska ett av de vanligaste lÀromaterial som anvÀnds i sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet, Sex & sÄnt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhÄller sig till den mÄngfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger pÄ en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kÀrlek och sex. För att synliggöra hur normer och vÀrderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val anvÀnds analysredskap frÄn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet frÄn den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, sprÄkhandlingar, satskonstruktioner och ordval pÄ olika sÀtt bidrar till att bÄde bryta och upprÀtthÄlla begrÀnsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien Àr att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den vÀrdekonflikt som finns mellan dem och skolans vÀrdegrund framstÀlls i samhÀllskunskapsböcker. Texterna jag analyserat Àr beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i lÀroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förÀndring som tjÀnar en oförtjÀnt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget Àr pÄ grund av att de försökt stÀda rent partiet frÄn frÀmlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och frÀmlingsfientligt samt motstÄndare till mÄngkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.