The subject of this master thesis concerns the area of change in libraries, with special orientation towards privatisation. Its aim is to investigate how privatisation is portrayed in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet, in order to gain insight into why these portrayals are what they are, and what consequences they might get. Three theoretical viewpoints create the general base of the thesis; first, Fairclough?s critical discourse analysis (CDA) theory on the relations between text and society; second, Audunsson?s theory concerning how change is dealt with in public libraries; and third, a conceptual framework on privatisation consisting of definitions and perspectives of the phenomenon.

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

Den hÀr uppsatsen Àmnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhÀllet och den situation som detta sÀtter individen i.Med hjÀlp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell fristÀllning och Giddens teori kring sjÀlvidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nÄ förklaringar till hur Breivik kunde nÄ de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som Àr uppsatsens material utifrÄn vilka vÀrden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet Àr att det Àr ett flertal fiender som hotar de vÀrden Breivik vill försvara och att det mÄste till en analys ur ett individ-, kultur- och systemperspektiv för att nÄ en tillfredstÀllande förklaring. Breivik förstÄs utifrÄn den auktoritÀra karaktÀren som enbart ser relationer mellan mÀnniskor som positioner av under- eller överlÀge, genom de kulturella förutsÀttningar som finns i samhÀllet samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser Àr grunden för att mÀnniskor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro..

The aim of this undergraduate thesis was to examine the media?s portrayal of overweight and obese children and their surroundings, using the first and third dimensions of Fairclough?s three dimensional model for critical discourse analysis. The study addressed the following questions: How does the press, in this study represented by two newspapers, portray overweight and obese children? What discourses regarding overweight and obesity among children are the most prominent in these two newspapers? What risks and negative influences in the child?s surroundings are identified, and how are they described? What social representations can the images of overweight and obese children originate from? The analyzed material consisted of 62 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, which were analyzed using the earlier mentioned method for discourse analysis, as well as the theory of social representations. The results showed that ?the fat child? and its environment were portrayed exclusively in negative terms, and a discourse linking obesity and ill-health dominated a large part of the material.

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sÀtt att definiera sig sjÀlva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen Àr vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen bestÄr av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer pÄ internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlÀgg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, dÀr kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och förestÀllningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstÄnd. UtifrÄn frÄgestÀllningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet pÄ internet har tre framtrÀdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjÀnstesektor, Sexualdriftens karaktÀr och Den fria mÀnniskan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhÀllsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students? opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history.

The aim of this Master?s thesis is to examine librarian images and stereotypes in Swedish and American fiction, and to discover if there are any differences between these. The images and stereotypes are also compared to those revealed in previous research. The study is based on ten novels. Five of these are written by Swedish authors and portrays Swedish librarians.

All kommunikation, inklusive den politiska, förÀndras i och med de sociala mediernas framvÀxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvÀgar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de tvÄ svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. UtifrÄn teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det vÀxande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras tvÄ bildflöden skiljer sig delvis Ät dÄ Palm tar större delen av bilderna som publiceras sjÀlv, ofta nÀrbilder pÄ saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istÀllet lÄter sig bli fotograferad i halvbild.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine concepts related to multiculturalism in Sweden. It aims to look beyond the rhetorical construction of these concepts, in an attempt to clarify the actual purpose of commonly emphasizing the importance of mulicultural library services. Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) as well as theories on ethnicity and intersectionality constitute the theoretical frame. The material consists of selected anthologies, handbooks and articles in Biblioteksbladet from 1974?2014, as well as a small case study.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentÀren Könskriget i 2005, som utgick frÄn en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förstÄelse av en betydelseskapande maktkamp dÀr media spelade en av huvudrollerna. . TvÄ övergripande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att uppnÄ syftet: 1. PÄ vilka sÀtt bidrar media till bevarande eller förÀndring av diskurser om feminism och feminister?2.

Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

The purpose of this study was to examine the media?s portrayal of young people that gamble with money. Young in this study refers to people in the age 13 to 30. The following questions were examined: How does the press, in this case three newspapers, portray young people who gamble with money? What discourses in the selected newspapers, regarding young people who gamble with money, are the most prominent?The method used in this study was Faircloughs three dimensional model for critical discourse analysis which was used together with a social constructionist point of view.

Uppsatsen 'FörtÀtning' inom stadsplanering bygger pÄ en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtÀtning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat pÄ vad skribenterna kan ha menat nÀr de anvÀnt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtÀtning' samt vilken uppfattning tidningslÀsarna kan ha fÄtt om 'förtÀtning'. Stöd och inspiration hÀmtades frÄn diskursanalys. NÀr begreppet 'förtÀtning' anvÀndes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade pÄ nÄgon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mÄngfald av varianter av 'förtÀtning' förekom beroende pÄ i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes Àr exempel pÄ kontext som kan ha pÄverkat betydelsen av begreppet 'förtÀtning'. MÀngden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, ocksÄ den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtÀtning' var olika mellan tidningarna.

Denna uppsats Ă€r en studie i hur fyra svenska tidningar framstĂ€ller ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under tvĂ„ veckor i november Ă„r 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över Ă„ttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrĂ„n dessa dĂ€r tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgĂ„ngspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjĂ€lp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvĂ€rderingskriterier finns uppsatta som frĂ„n vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ?grupper? vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprĂ€tthĂ„ller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen pĂ„ unga.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera vad som ses som avvikande respektive normalt inom de rÄdande diskurserna kring polygami samt synliggöra maktordningarna inom dessa diskurser. Uppsatsen bygger pÄ en diskursanalys med poststrukturalistiska och queerteoretiska perspektiv som förstÄelseram. Det empiriska materialet utgörs av 42 texter publicerade i storstads- och landsortspress mellan 2013-01-01 och 2013-03-15. Materialet analyserades i tre steg genom en metod inspirerad av Fairclough vilket mynnade ut i tre rÄdande diskurser och tillhörande motdiskurser. Den första rÄdande diskursen utgörs av den normala synen pÄ polygami som en ojÀmstÀlld samlevnadsform som stÀrker mannens överordning i ett patriarkalt samhÀlle.