Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera diskurser kring lÀrande i grundsÀrskolan. Materialet Àr Ätta examensarbeten frÄn tvÄ högskolor/universitet i Sverige frÄn speciallÀrarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: UtgÄngspunkten inom diskursanalysen Àr att verkligheten inte kan nÄs utanför diskurserna och dÀrför Àr det just diskursen som analyseras. Genom att upptÀcka hur verkligheten skapas i texterna kan man fÄ syn pÄ vilka förutsÀttningar som möjliggör uttalanden om lÀrandet. Att anvÀnda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar sprÄkets roll som skapare av representationer av verkligheten, Àr studiens teoretiska utgÄngspunkt.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

SprÄket har en central roll i diskursanalys eftersom sprÄket formar vÄr verklighet. PÄ samma sÀtt bidrar medier till hur vi upplever vÀrlden omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum dÀr detta sker Àr sexrÄdgivningsspalter i kvÀllstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna Àr att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan Àr nÀstintill ointresserad av sex.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och mÀn skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mÀngd texter bestÄende av nyhetsartiklar, insÀndare och skönlitterÀr text undersöks om och i sÄ fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och mÀn skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de bÄda könen framstÀlls. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrÄn en större samhÀllelig nivÄ. Resultatet visar att kvinnor och mÀn i jÀmförelse med tidigare forskning framstÀlls som mer jÀmstÀllda, men att pÄtagliga skillnader trots allt finns.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS) Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan) Titel: LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett historiskt perspektiv Författare: Nisrin Adas Handledare: Jonas Qvarsebo Datum: 2008-03-07 Syfte och frÄgestÀllningar: Synen pÄ och definitionen av lÀs- och skrivsvÄrigheter har varit vÀldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. HÀrigenom studeras följande problematiseringar: Hur har fenomenet lÀs- och skrivsvÄrigheter uppmÀrksammats under den period som kommer att studeras? NÀr och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilka kunskaper ligger till grund för det? Vilka Àr auktoriteterna som har kÀmpat om tolkningsföretrÀde genom historien? Vilka ÄtgÀrder har utförts för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Dessa dimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förstÄelse av lÀs- och skrivsvÄrigheternas utveckling. Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen. Kortfattad slussats: Beroende pÄ olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsÀttet kring fenomenet lÀs- och skrivsvÄrigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsÀtt, utan handlar Àven om skolsystemets och undervisningens organisation..

The aim of this study is to describe and analyze how Bolaget, a paper published by the Swedish alcohol monopoly retailer Systembolaget, constructs issues of alcohol in 18 preventive articles published between 2009 and 2012. More specifically the essay focuses on the consequences of alcohol, as well as its consumers and functions. Systembolaget is a distributor of alcohol and at the same time has an assignment by the state to reduce alcohol-related harm. This double role makes the alcohol prevention of Systembolaget, and their perspective on consequences, consumers and functions of alcohol, an interesting object of study. The theoretical and methodological basis is Fairclough?s critical discourse analysis.

Den hÀr studien undersöker skillnaderna i de sÀtt pÄ vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet vÀrde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten pÄ diskursanalys, granskas det sÀtt pÄ vilket de bÄda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, anvÀnder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partivÀsendet representerar de svenska vÀljarnas Äsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus Àr att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva vÀrdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa pÄ grundlÀggande demokratisk förankring i sina resonemang och dÀrigenom vinna vÀljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser Àr att de bÄda organisationerna i stor utstrÀckning talar om varandra. Det vill sÀga att nÀr Junilistan talar i negativa formuleringar sÄ talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen pÄ allvar möts i detaljfrÄgor..

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka förestÀllningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mÀns vÄld mot kvinnor. Ett antal artiklar frÄn Sveriges tre största kvÀlls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat pÄ hur mÀn framstÀlls som förövare, pÄ vilket sÀtt kvinnor framstÀlls som offer, men ocksÄ pÄ vilka eventuella förklaringar eller orsaker till vÄldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys anvÀnts och dÄ frÀmst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg Àven frÄn Diskursteori och Diskurspsykologi anvÀnts. Genusteorier utifrÄn bland annat R.W Connell har anvÀnts för att visa pÄ den genusstruktur som finns i samhÀllet.

This thesis discusses the attitudes versus methadone assisted rehabilitation ad modum Dole Nyswander in Sweden during the period 1972-2004. This is done by means of a Foucault inspired discourse analysis applied on the directions issued by the Board of Health and Social Affairs. The context in which these directions were created is also described, in which scientific achievements on methadone treatments during the period, and the main actors struggling to establish and define the discourse on narcotics and narcomania, are juxtaposed to the effects of the work of the Board. It is stated that the directions were largely affected not by scientific results and knowledge on methadone, but by the symbolic connotations of narcotics in Sweden established in the discourse already in the mid 1960ÂŽs. Also during the end of the studied period, after the occurence of AIDS had begun making methadone more broadly accepted, the findings of this thesis showed that the legacy of the 1970ÂŽs symtomtheory and its severe antagonism against methadone, was still present, in effect, in the discourse around methadone and subutex assisted rehabilitation, and so in the directions issued by the Board of Health and Social Affairs..

The view on which kind of fiction that should be mediated to the public through the Swedish public library system has since the late 60ÂŽs been dominated by what in this Master?s thesis is called: ÂŽthe discourse on quality of literary fictionÂŽ. The aim of this thesis is to examine to which extent this discourse still plays an active role in the Swedish public library system or if that discourse has been replaced by a more market-led, demand responsive view, where the features of ÂŽqualityÂŽ and ÂŽcultureÂŽ have been downplayed and replaced by a ÂŽcustomer?s service viewÂŽ on how and why fiction should be mediated to the public. The methodological and theoretical perspective in this thesis is led by the understanding of the discourse analysis in Michel Foucault?s ÂŽThe Archaeology of KnowledgeÂŽ.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna pÄ landsbygden? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lÀmpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter frÄn de respektive avelsföreningarna för lantraserna FjÀllko, Rödkulla, FjÀllnÀra ko samt allmogekor (Bohuskulla, RingemÄlako och VÀneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

The focus of this study is the ways in which the discourses of the three largest right-wing populist parties in Scandinavia ? Danish Dansk Folkeparti, Norwegian Fremskrittspartiet and Swedish Sverigedemokraterna ? are articulated and on defining which individuals they include and exclude. The discourses of the three parties are compared and analyzed to determine whether they constitute specific nationalist and culturally racist discourses. The problem is addressed by applying a social constructivist theory of nationalism and cultural racism, and specifically the binary opposition ?we? and ?them?, on a material consisting of the respective parties? member magazines from 2007.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka Àmnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lÀrare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen frÄn 1996 jÀmfört med rapporteringen 2006.För att komma fram till studien syfte har diskursanalys anvÀnts som utgÄngspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp Àmne anvÀnts. Studien tar Àven upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhÀllet.Slutsatsen av analysen Àr att rapporteringen under 1996 och 2006 Àr ungefÀr densamma i Göteborgs-Posten gÀllande grundskolan, dess lÀrare och elever. De skillnader som framkommer Àr att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ÀmnesomrÄde jÀmfört med 2006.