Det har sedan bilens uppkomst funnits samhÀllsdebatter kring vilket brÀnsle som Àr mest passande. Trots att fossila brÀnslen dominerar som fordonsbrÀnsle, har debatten om alternativa brÀnslen pÄgÄtt under en lÀngre tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen Àr fokuserad pÄ el och biogas som alternativa brÀnslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur omvÄrdnad som huvudomrÄde presenteras i Sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet för att fördjupa kunskapen kring diskrepansen som finns mellan den allmÀnna bilden av sjuksköterskan och sjuksköterskans egentliga roll. För att uppnÄ detta utfördes en diskursanalys pÄ Sjuksköterskeutbildningen 2012 vilket innebar en analys av en utbildningsplan, fjorton kursplaner och fjorton studiehandledningar. Genom att analysera texterna identifierades hur strukturer och sÀtt att uttrycka sig prÀglar innehÄllet. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur texten ger möjlighet till studenterna att fÄ förstÄelse för Àmnet, samt hur texten bidrar till att antingen öka eller minska diskrepansen mellan stödÀmnena och omvÄrdnaden som huvudÀmne. I analysen framkommer att styrdokumentens innehÄll och formulering kan göra det svÄrt för studenterna att ta till sig och ge vÀrde till omvÄrdnadens betydelse för sjuksköterskans profession.

The purpose of this study was to examine the ways in which the Swedish lifestyle magazine VeckoRevyn construct the sex and love relations of bi- and homosexuals. We analyzed 22 unique texts in magazines, from 2009 to 2014, in order to get a result as current as possible.To represent the magazine overall we have selected texts from various parts of the magazine. With a critical discourse analysis and through relevant and significant theories and perspectives such as social constructionism and heteronormativity, we found that VeckoRevyn represent sex and love relations of bi- and homosexuals through four discourses.The outcome of our study shows that VeckoRevyn only represent a limited part of bi- and homosexuals sex and love relations. In the analysed texts bi- and homosexuals are forced to ?come out of the closet? repeatedly and their sexual relations are rarely represented.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

I vÄr undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen var om de journalistiska texterna byggde pÄ antaganden om samhÀllsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgÄngspunkt frÄn Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan sprÄkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhÀllskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhÀllets utformning och praktiker Àr diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade pÄ logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande sprÄkstrukturer pÄ tre sÀtt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhÄllande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.

During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called DĂ©scription de l?Égypte. Exhibitions and publications like DĂ©scription de l?Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient.

The so called democratic deficit and the lack of legitimacy have been at the core of the EU-debate in the last decades. Low turnouts in the elections for the European parliament and disapproval in the ratification processes of the latest changes of the treaties are examples of the citizens lack of confidence for the EU and continuous integration. In Nice 2000 the heads of the member states governments agreed to try to improve the democratic legitimacy in the EU and initiated a public debate aiming at proposals for changes in the decision making processes in the EU. In July 2001 the commission published a white paper with their view. A fundamental presumption in discourse theory is that language and language usage not just is a way to deliver information about ideas and behaviours.

The aim of this study is to analyze the discussion on the publication of twelve caricatures of the prophet Muhammad, in two Swedish newspapers ? Dagens Nyheter and Sydsvenska Dagbladet. The caricatures were originally published in the Danish newspaper Jyllands-Posten, in September 2005. Even though the violent protests and attacks against Danish interests gained major media attention in Sweden few ? if any ? major Swedish newspapers published the caricatures.Using Fairclough?s Critical Discourse Analysis (CDA), a theory and a method that critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and consumed, and the wider social practice, this study examines why Swedish newspapers chose not to publish any caricatures.The study concludes that the relationship between orders of discourse continuously affect, and is also affected by, Swedish media content.

SammanfattningEftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjÀnster i Sverige har denna uppsats, med hjÀlp av diskursanalys, undersökt hur rÀtten framstÀller sexköp som fenomen, sexköpare och Àven sÀljare av sexuella tjÀnster. Domar frÄn olika svenska tingsrÀtter har analyserats, avseende vilka ord som anvÀnds i framstÀllningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har anvÀnts för att förstÄ hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gÀrningsman konstrueras. DÄ prostitution kan sÀgas vara en del i hur genus konstrueras i samhÀllet idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De grÄzoner som finns i genuskontraktet kan tÀnkas utnyttjas av bÄde mÀn och kvinnor, dÀr mÀn lÄter sig köpa kvinnor, men kvinnor ocksÄ med mer eller mindre frivillighet lÄter sig köpas.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera en grupp SO-lÀrares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har tvÄ fokusgruppintervjuer, med totalt sju lÀrare, analyserats. Samtliga lÀrare undervisar i SamhÀllsorienterade Àmnen i grundskolans senare Äldrar. UtifrÄn lÀrarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet tvÄ huvudsakliga kategorier dÀr grupparbete beskrivs som social fostran respektive Àmnesresurs. De tvÄ kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sÀtt att tala om gruppindelning och lÀraransvar.

Syften med denna uppsats Àr att studera vilka normer och vÀrderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer Àr de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt anvÀnt mig av Norman Faircloughs textnÀra kritiska diskursanalys och ?VÀrldssamhÀllemodellen?, dÀr begrepp sÄsom legitimitet och hegemoni stÄr i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner frÄn Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

The question of the provision of electronic books in Swedish public libraries has lately evolved into a lively debate in Swedish media, where the public library?s identity and itsexpected role as a democratic institution is an underlying topic. The aim of this bachelorthesis is to examine the idea of the public library?s identity as expressed in newspaperand journal articles by writers connected to the library sector. The aim is achieved byexamining the language-use and identifying discourses in the debate.

Den diskurs eller vÀrldsbild som vi som individer har pÄverkar vÄr tolkning av omvÀrlden. Diskurserna Àr förÀnderliga och skapas i en stÀndig dialog mellan olika aktörer i samhÀllet. En aktör Àr medierna som tillhör eliterna i samhÀllet och utövar makt pÄ sÄ sÀtt att de kan pÄverka vÄrt sÀtt att tÀnka. Syftet med denna artikel Àr att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhÄllande till ?dom andra? och tar sin utgÄngspunkt i framstÀllningen av homosexualitet i ghanansk media.