Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.

Den globala turismnÀringen har kommit att bli en av vÀrldens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje Är. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten pÄ sig sjÀlv i förhÄllande till det han/hon möter och hur förhÄller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk hÄllning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir dÀrmed centrala i förstÄelsen av det undersökta materialet.

The aim of this Master's thesis is to examine and analyze what discourses about children that can be found in three Swedish culture publications, and also to identify the different social roles that are attributed to children in these publications. The theoretical and methodological background is discourse theory, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is social constructionism and Norman Fairclough?s critical discourse theory. Three questions are asked: What discourse/s can be found in these publications? What do these discourses tell us about the view on children within the library domain? What social roles are attributed to the children in the texts and what consequences do these have for the power configuration between children and adults? Furthermore there is a discussion concerning what effects these discourses might have on the direct and indirect reception of children in the library.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhÀlle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsÀtt som anammats pÄ flera andra hÄll i vÀrlden, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebÀr att fokus ligger pÄ att reducera drogernas skadeverkningar snarare Àn utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik dÄ vi upplever att rÄdande politik inte ifrÄgasÀtts i nÄgon större utstrÀckning. Som jÀmförelsepunkt ville vi Àven se hur det sÄg ut i Storbritannien. LÀndernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Frida Stéenhoff anvÀnder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. UtgÄngspunkten Àr förestÀllningen om att de ersÀttande stilfigurerna anvÀnds vid tabubelagda Àmnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stÀmmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen Àven hÀnsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktÀrernas vÀrderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff anvÀnder en mÀngd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.

Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistÄnd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig pÄ kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i vÀrlden idag och analyserar kulturbistÄndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjÀrt och att VÀst har kommit lÀngre Àn tredje vÀrlden. FrÄgestÀllningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistÄnd reproducerar moderniseringsteorin.

This qualitative study aims to study how sexuality is constructed in web articles on the movie Fifty Shades of Grey. The study is based on a social constructivist perspective where language is seen as constitutive of reality. The study is based on a Foucauldian discourse analysis which is used in order to see what is excluded and included in the articles? construction of normal sexuality. The result shows that there are similarities in how the web articles produce normal sexuality.

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap dÀr metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka bestÄr av tre artiklar med medföljande kommentarer frÄn de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige Àr polariserad, antingen Àr man för eller sÄ Àr man mot. Mitt syfte med denna uppsats Àr att redogöra för och analysera de argument och förestÀllningar som kommer till uttryck inom dessa tvÄ motsatta positioner. Min teoretiska utgÄngspunkt Àr Laclau & Mouffes diskursteori.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content? The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate.

VÄr övertygelse Àr att vi blir nÄgon i mötet med andra. Vi Àr dÀrför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv pÄ hur ungdomars sexualitet förvÀntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta fÄr. Vilka normer och regler Àr det vuxenvÀrlden förmedlar i mötet med ungdomarna. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förvÀntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri mÄndag, framstÀlls i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn bÄde lokala och rikstÀckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade pÄ internet. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla pÄ nÄgot sÀtt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.